Diskriminering och rättvisa

När en man massmördade människor med utländsk bakgrund på SFI-skolan Campus Risbergska bedyrade både polisen och politiker direkt att dådet inte var ideologiskt.

I denna djupt personliga bok skriven månaderna efter massakern skildrar Nicolas Lunabba våldet som riktats mot sådana som hans familj och vänner, från 1990-talets nazistattacker via seriemördaren Peter Mangs till den värsta masskjutningen i modern tid.

Det är en text om blatteprekariatet, om att vara förälder i Sverige. Om Gaza, Malta och östra Lund. Och om den parlamentariska rasismen som pekar ut en viss grupp av människor som problemet.

"Mästerligt" Dagens Nyheter

"Det är en stark och gripande skildring av utvalda samhällsfenomen och politiska resonemang. Läsare som är intresserade av beskrivningar och analyser av vår samtid i ett litterärt format kommer att glädjas av boken. Den är ett viktigt tidsdokument och säkerligen ett centralt inslag i kommande samhällsdebatter." BTJ, Maria Fridstjerna

"Lunabbas text är inte ett reportage så mycket som en anklagelseakt, en kärnfull J'accuse av komprimerad vrede över 115 sidor. (...) I Inte din statsminister berättar han med nerv och precisa bilder om hur rasismen och kulturkriget känns för de miljoner svenskar som är måltavlor." Sydsvenskan

"Lunabba skriver personligt men i sin personliga berättelse ger han en röst åt två miljoner i Sverige med invandrarbakgrund." Flamman

"Det är en mycket, mycket stark skildring." SVT Kulturnyheterna

"En furiös uppgörelse med politiker, polisen och medier." Svenska Dagbladet

"Det är inte heller brandtalen som gör honom till en unik röst, utan den långsamt glödande gestaltningen av vardagens smärta och tvivel." Dagens Nyheter

"En brännande samtidsskildring om rasismen och våldet, med en skarp blick mot media och polisen och politikens ansvar för landets förfall." Arbete

"Om jag hade en skola är det den här vi skulle studera. En viktig och mäktig bok." Monika Fagerholm  

"I boken påminns vi med brutal uppriktighet om de människor som fallit offer för den strukturella rasism som grott och som fått fäste." Arbetarbladet

"Nicolas Lunabba är sedan flera år tillbaka en av Sveriges mest intressanta och skickliga författare, vilket han återigen visar i nya boken." Gellert Tamas

"en högst personlig skildring av vad repressiv politik och rasistiska tongångar på högsta politiska nivå får för konsekvenser, dels en redogörelse över ett samhälle som genom decennier saknat både vilja och förmåga att förstå och hantera högerextremt våld." Socionomen

"Jag kunde inte slita mig Den är otroligt välskriven. Man blir oerhört gripen." Daniel Suhonen

"En viktigare bok har sällan skrivits." Ölandsbladet

LÅT INTE LÖGNER BESTÄMMA VAD DU ÄR VÄRDKvinnor har ett annat förhållande till pengar än män. Genom årtusenden har vi upprepat att mannen är familjens försörjare, att kvinnan tar mindre risk och förlorar sitt värde snabbare när hon åldras. Vi gjorde detta till sanningar som präglar även vår tid, sagor som ligger djupt gömda i vårt kollektiva ekonomiska undermedvetna. Problemet är bara att det är skitsnack. I En kvinnas värde visar Katrine Kielos hur en uppsättning lögner har format kvinnors självbild vad gäller arbete och pengar, ungdom och åldrande, sex, skönhet, kärlek, risk och girighet. Framför allt är det en inbjudan att tänka om: Vad är du egentligen värd?»Drastisk och rolig.« Dagens Nyheter »Folkbildande och ögonöppnande bladvändare om de stereotyper som omger kvinnors roll i den ekonomiska historien. Borde vara årets snackis.« Expressen*Katrine Kielos är ekonomijournalist och författare. Hon har tidigare skrivit böckerna Vem lagade Adam Smiths middag? (2012) och Att uppfinna världen (2020), som utgivits i över tjugo länder. Kielos har mottagit och nominerats till flertalet priser, bland annat Lagercrantzen och Augustpriset.Sagt om Katrine Kielos tidigare böcker: Att uppfinna världen »På sida efter sida detonerar Katrine Kielos feministiska kunskapsbomber.« Dagens Nyheter »En vindlande – men njutbar – historia om mänsklig innovation.« Sydsvenska Dagbladet »En smart, rolig och fascinerande varning från historien. Jag älskade den här boken.« Caroline Criado Perez Vem lagade Adam Smiths middag? »Smart, rolig, läsvärd.« Margaret Atwood »En av årets mest tankeväckande böcker.« The Guardian »Ett lysande argument för feminismen som analytisk lins. Retoriskt mästerligt, skarpsynt och fullt av kritisk fantasi – ett riktmärke för radikalt tänkande.« New Republic

Skatterna är för höga. Den offentliga sektorn för stor. Privata lösningar är effektivare än offentliga. Jämlikhet skadar den ekonomiska tillväxten. Facklig organisation hämmar företagens utveckling. Hårda fängelsestraff avskräcker. Miljöproblemen är överdrivna.  Så lyder högerns politiska budskap i sammandrag.

Per Molander visar i den här boken att de här påståendena i allmänhet är felaktiga. Han beskriver en rad strategiska vägval och konkreta förslag som jämnar ut inkomstskillnader, ökar jämställdheten, stärker solidariteten och tar vara på de framsteg som har gjorts utan att hota samhällsekonomins hållbarhet.

Det är en politik för ett mänskligt samhälle.

Per Molander är en av Sveriges mest erfarna analytiker i frågor som rör offentlig förvaltning och ekonomisk politik. Han var arkitekten bakom den nya statliga budgetprocessen, generaldirektör för Inspektionen för socialförsäkringen och ordförande för Jämlikhetskommissionen. Internationellt har han arbetat åt bland andra Världsbanken, IMF och OECD. Per Molander har skrivit ett flertal böcker om politik och filosofi.

Nominerad i kategorin Mångfald & Inkludering på Magnet Employer Branding Awards 2023!

Upptäck fördelarna med din ålder och se potentialen i din utveckling   

Det här är inte en bok för äldre utan för alla som blir äldre. Alla mår bäst när människor i olika åldrar möts, inspireras och lär av varandra. Möt stjärnor och vardagshjältar som ger ålderismen en match och inspireras av Johns tips, tankar och insikter. Läs om beteende- och normförändringar inom politik, arbetsliv, kultur och livsstil.

Boken är full av tips och levande exempel, intervjuer och vetenskaplig fakta som hjälper dig välja din nuvarande ålder, vilken den än är. Om det går? Om det går!

Förord av Diane Von Furstenberg

John Mellkvist är PR-konsulten och framtidsspanaren som blivit en tankeledare i arbetet med att minska ålderismen. Han har utsetts till Årets Superkommunikatör och handplockats av regeringen till Delegationen för senior arbetskraft. 2023 mottog John Årets Empatipris och var finalist i utmärkelsen Cision PRInfluencer Award.

”Nu njuter Maggan!", säger mamma och höjer glaset med billigt rödvin i en luftskål. I andra handen ryker en cigg som hon då och då tar ett njutningsfullt bloss på. Likt de flesta andra mammor här i världen har hon tagit det största ansvaret för hem och barn. Varit den som alltid funnits där med sina rödfnasiga händer och sträva omsorg. Något jag och mina syskon tagit för givet."

Trots allt mammor gör tycks det ändå inte räcka till. Varken för dem själva eller för omgivningen. Mammor har högre krav på sig än pappor. Och som mamma dras många med en känsla av otillräcklighet eftersom det tycks ligga i moderskapets dna att aldrig få känna sig nöjd.

Moderskapet har alltid varit utsatt för samtidens pådyvlade normer. Vad som ansetts rätt sätt att vara mamma på har varierat över tid. En sorts kulturell gaslighting som gjort många förvirrade och fyllda av dåligt mammasjälvförtroende. Det vill Maria Sveland göra upp med i sin bok. Samtidigt är "Nu njuter Maggan" en hyllning till alla obesjungna hjältinnor, Mamma Maggan och alla andra mammor.

”Får man säga svart?” är en fråga Barakat Ghebrehawariat får nästan varje gång han föreläser om rasism och språk. Frågan kommer i olika förpackningar, ibland är den ställd utifrån en empatisk nyfikenhet (”hur kan jag uttrycka mig på ett inkluderande sätt?”) och andra gånger med frustration (”men vad ska man säga då?”).

Barakat Ghebrehawariat har föreläst om frågor om rasism och språk i snart två decennier. I början av 2000-talet i små konferensrum för ideella organisationer som ofta ”betalade” i wraps och aktivt lyssnande. Idag är han verksam i en alltmer professionaliserad kunskapsindustri, för samtidigt som diskussionen om rasism i Sverige tycks alltmer polariserad finns ett enormt intresse av att prata om hur vi talar om hudfärg och ojämlikhet. Hur kommer det sig att det är så svårt att tala om?

Med Joseph Conrad som vägvisare söker Sven Lindqvist i Utrota varenda jävel efter västerlandets ideologiska fundament och finner att det kommer ur rasismen och har sin naturliga slutpunkt i folkmordet. 

Sven Lindqvist, 1932-2019, publicerade trettiofem böcker och stod genom hela författarskapet i debattens mittpunkt. Utrota varenda jävel utkom första gången 1992. Boken ligger till grund för Raoul Pecks dokumentära HBO-serie Exterminate All The Brutes (2021).

Samerna har tvångsförflyttats, förlorat sina marker, placerats i internat och utsatts för rasbiologi. Språket har tryckts undan och samer har beskrivits som primitiva och exotiska. Hur påverkar historien det samiska folket och hur mår det samiska samhället idag?

Inifrån Sápmi samlar över tjugo berättelser om att bli berövad sin identitet, växa upp utan att kunna sitt språk och om att inte betraktas som tillräckligt mycket same. Det handlar om att bära på flera kulturella identiteter och om förtryck och motstånd, förr och nu.

Samerna har haft sitt hem här långt före nationalstaterna och är ett av världens urfolk. Sápmi sträcker sig över Norge, Sverige, Finland och Ryssland och är ett gränsöverskridande landområde, med en kollektiv historia och gemensamma minnen. Inifrån Sápmi är en mosaik av erfarenheter och drömmar om en annan framtid.

Med Anna-Lill Drugge, Patricia Fjellgren, niilas helander, Lis-Marie Hjortfors, Roman Iakovlev, Pedar Jalvi, Sofia Jannok, Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, Ella-Maria Nutti, Outi Pieski, Katarina Pirak Sikku, Lea Simma, Sigbjørn Skåden, Niillas Aslaksen Somby, Inga Marja Steinfjell, Karin Stenberg, Paulus Utsi, Nils-Aslak Valkeapää, Áilu Valle, Oktjabrina Voronova, Annica Wennström, Helga West och Åsa Össbo.

Redaktörerna Patricia Fjellgren (f. 1976) har arbetat med revitalisering av de samiska språken och belönades med Språkrådets Minoritetsspråkspris 2017 och Malin Nord (f. 1973) är författare och dramatiker och ingår i Rådet för samisk litteratur inom Författarförbundet.

Föreställ dig en värld där din telefon är för stor för din hand, där din läkare ger dig läkemedel som är fel för din kropp, där du fryser på jobbet för att temperaturen på din arbetsplats är fem grader för kall, där du i en bilolycka är 47% mer benägen att bli allvarligt skadad. Om något av detta låter bekant, är chansen stor att du är kvinna.

Caroline Criado Perez belyser genom exempel från hela världen hur kvinnor systematiskt ignoreras. Från teknik till naturkatastrofer, från sexistisk snöröjning i Värmland till våldtäkter i krigszoner – Osynliga kvinnor är en kompromisslös analys av vad vi inte vet – och varför vi inte vet det. En uppslukande faktabok om hur kvinnor världen över påverkas av okunnighetens könspolitik.

“Det känns som om varje ord Martin Gelin har skrivit om USA har lett fram till denna engagerade uppgörelse med den amerikanska rasismens historia och konsekvenser. Folkbildning för vår tid.”Hynek Pallas, Expressen.

"Det här är årets bok."Journalisten

"Det är kunskapsrikt, det är viktigt, det är skakande läsning"Aftonbladet

"Magnetisk skildring av rasismen i USA --- svensk facklitteratur har fått en klassiker"Göran Greider, DN

Redan under inbördeskriget förstod president Abraham Lincoln att USA måste tämja rasismen, eller gå under som nation. 160 år senare är hans farhågor på väg att besannas.När Kapitolium i Washington i januari 2021 stormades av tusentals republikaner, nationalister och högerextremister var det en attack på själva idén om USA som mångfaldens demokrati. Det är nu lättare att föreställa sig slutet på USA än att föreställa sig slutet på nationalismen, skriver Martin Gelin i Den vita stormen.

Han har ägnat två decennier åt att resa i USA och prata med amerikaner om hur rasismen präglar landets politik. I boken färdas vi från Thomas Jeffersons slavgods Monticello till dagens massfängelser i Arizona, möter amerikanska högerextremister på pilgrimsfärd i Budapest och besöker Kalifornien där det gryr en ny vision om ett annat, mer tolerant USA.Det är en berättelse om vad som händer när ett samhälle inte vågar ta itu med sin rasistiska historia."--- en färgstark och mycket beläst översikt över rasismenshistoria i det amerikanska samhället."BTJ

Den svenska sjukvården håller på att slås sönder. Från principen om vård efter behov är det alltmer ekonomiska intressen och plånbokens storlek som styr.

Men privata vårdgivare, försäkringsbolag och politiker talar inte öppet om sina avsikter. Med nyspråk och rena lögner vill de övertyga oss att vård på lika villkor fortfarande är en realitet.

I den här boken djupdyker forskaren John Lapidus i den sjuka debatten. Med hjälp av omfattande research och vårdindustrins egna argument för han den orättvisa verkligheten upp till ytan.

John Lapidus är doktor i ekonomisk historia, verksam på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I Den sjuka debatten populariserar han sin pågående forskning om privatisering och välfärdsstatlig förändring.

Det moderna samhället är en komplex och multipelt ojämlik ordning. Här förenas opersonliga maktrelationer där människor underkastas abstrakta kategorier med till synes omoderna och arkaiska hierarkier. Dessa ojämlikheter är inte på väg att försvinna av sig själva eller till följd av fortsatt modernisering; de är integrerade delar av den moderna kapitalismen.   

Ojämlikhetens kartografi är en reflektion över detta komplexa och multipelt ojämlika landskap. Forskarna i antologin rör sig över olika empiriska och teoretiska fält men förenas av en strävan efter att belysa, utmana och bidra till att avskaffa ojämlika sociala ordningar. Tillsammans bildar kapitlen en mosaik av perspektiv som vidgar förståelsen av den mångfald av ojämlikhet som utgör det moderna samhället.  

Medverkande författare: Jonny Bergman, Ann-Zofie Duvander, Magnus Granberg, Tor Hammer, Jenny Ingridsdotter, Emelie Pilflod Larsson, Kristin Linderoth, Shifte Mosalli, Katarina Giritli Nygren, Gunilla Olofsdotter, Jennie Olofsson, Erika Wall

Ingen har som Thomas Piketty blottlagt hur våra politiska och ekonomiska system banat väg för orättvisor. I sin nya bok visar han med stor skärpa hur det vid sidan om kriser, våld och tyranni hela tiden förts kamper för rättvisare inkomstfördelning, starkare rättigheter och minskad ojämlikhet.

Förändring går att åstadkomma. Men för att röra oss framåt måste vi ständigt ompröva våra välfärdssystem och stå emot historielöshet och kulturell separatism. Och viktigast av allt: kampen för jämlikhet stannar av om vi inte själva för den vidare.

I En kort historik om jämlikhet sammanfattar världens ledande nationalekonom sina tidigare arbeten. Det är den perfekta introduktionen till hans tankar, idéer och drömmar om en bättre framtid.

*

Thomas Piketty (f. 1971) är en av vår tids mest uppskattade och lästa nationalekonomer. Hans tidigare böcker om ekonomisk ojämlikhet, Kapitalet i tjugoförsta århundradet (2015) och Kapitalet och ideologin (2020), har redan uppnått klassikerstatus. Piketty är professor vid École d'économie de Paris och École des hautes études en sciences sociales.

*

»Med sin typiska klarhet, imponerande bredd och provocerande progressivitet är Pikettys nya bok en livsviktig introduktion till hans idéer.«Publishers Weekly

»Piketty presenterar en plan som är både smart, genomtänkt och grundad i en beundransvärd politisk övertygelse.« Washington Post

»Alla som ännu inte tagit sig igenom Pikettys tidigare böcker borde läsa den här.« Financial Times

Vinnare av Guldspaden 2002. En samtidsklassiker i nyutgåva!

I Lasermannen berättar Gellert Tamas inte bara historien om en sjuk människas förvridna blick på samhället utan han fångar en hel tid, en tidsanda som i princip skapar denna människa. I början av 90-talet genomgick Sverige en svår ekonomisk kris, det växte fram en militant rasistisk rörelse som stack flyktingförläggningar i brand med hjälp av brandbomber och molotovcocktails och i riksdagen hetsade Ny demokrati mot flyktingar. Hetsen, hoten och hatet krävde att någon gjorde något det kunde alltså ha blivit någon annan än John Ausonius som blev Lasermannen. 

Idag hetsar Sverigedemokrater, nationella rörelser och nazister mot flyktingar, romer, tiggare och hemlösa. Denna tid, som är 2022, står också och väger. Vilken väg ska vi gå? Ska denna tid bevittna en ny Laserman, Peter Mangs eller Anders Behring Breivik eller lyckas vi gå solidaritetens och medmänsklighetens väg?

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Under 1900-talet blev Sverige världens jämlikaste land. Inkomstfördelningen var jämn, klassresorna många och det politiska deltagandet stort och relativt jämnt fördelat i befolkningen. Sverige var ett föregångsland som debatterades över hela världen som en förebild eller ett skräckexempel. Men hur kom det sig att just Sverige blev så jämlikt?

Akademiker, debattörer och politiker över hela den politiska skalan har velat se den svenska jämlikheten som ett nationellt särdrag med djupa rötter i det gamla bonde­samhället. Men så hände något. När Sverige nu i rasande fart sedan 1980-talet går mot ökad ojämlikhet och halkar efter jämförbara länder kan det vara dags att fråga sig: Stämmer den här bilden?

I Världens jämlikaste land? ger ekonomi-historikern Erik Bengtsson en annan bild av Sveriges utveckling sedan 1700-talet och landets ekonomiska, sociala och politiska särdrag. Fram träder ett ovanligt ojämlikt land där överheten längre än i jämförbara länder stod emot folkets krav på förändring. 1900-talets jämlikhet och stora uppslutning bakom välfärdsstaten skapades istället av en bred koalition mellan de folkrörelser som växte fram från 1870-talet och framåt i opposition till ojämlikhetens konservativa försvarare. Samhället de skapade var någonting nytt och ett tydligt brott med det gamla Sverige.

Erik Bengtsson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning är inriktad på politisk historia och fördelningen av förmögenheter och inkomster i Sverige från 1600-talet och framåt.