Diskriminering och rättvisa

När en man massmördade människor med utländsk bakgrund på SFI-skolan Campus Risbergska bedyrade både polisen och politiker direkt att dådet inte var ideologiskt.

I denna djupt personliga bok skriven månaderna efter massakern skildrar Nicolas Lunabba våldet som riktats mot sådana som hans familj och vänner, från 1990-talets nazistattacker via seriemördaren Peter Mangs till den värsta masskjutningen i modern tid.

Det är en text om blatteprekariatet, om att vara förälder i Sverige. Om Gaza, Malta och östra Lund. Och om den parlamentariska rasismen som pekar ut en viss grupp av människor som problemet.

"Mästerligt" Dagens Nyheter

"Det är en stark och gripande skildring av utvalda samhällsfenomen och politiska resonemang. Läsare som är intresserade av beskrivningar och analyser av vår samtid i ett litterärt format kommer att glädjas av boken. Den är ett viktigt tidsdokument och säkerligen ett centralt inslag i kommande samhällsdebatter." BTJ, Maria Fridstjerna

"Lunabbas text är inte ett reportage så mycket som en anklagelseakt, en kärnfull J'accuse av komprimerad vrede över 115 sidor. (...) I Inte din statsminister berättar han med nerv och precisa bilder om hur rasismen och kulturkriget känns för de miljoner svenskar som är måltavlor." Sydsvenskan

"Lunabba skriver personligt men i sin personliga berättelse ger han en röst åt två miljoner i Sverige med invandrarbakgrund." Flamman

"Det är en mycket, mycket stark skildring." SVT Kulturnyheterna

"En furiös uppgörelse med politiker, polisen och medier." Svenska Dagbladet

"Det är inte heller brandtalen som gör honom till en unik röst, utan den långsamt glödande gestaltningen av vardagens smärta och tvivel." Dagens Nyheter

"En brännande samtidsskildring om rasismen och våldet, med en skarp blick mot media och polisen och politikens ansvar för landets förfall." Arbete

"Om jag hade en skola är det den här vi skulle studera. En viktig och mäktig bok." Monika Fagerholm  

"I boken påminns vi med brutal uppriktighet om de människor som fallit offer för den strukturella rasism som grott och som fått fäste." Arbetarbladet

"Nicolas Lunabba är sedan flera år tillbaka en av Sveriges mest intressanta och skickliga författare, vilket han återigen visar i nya boken." Gellert Tamas

"en högst personlig skildring av vad repressiv politik och rasistiska tongångar på högsta politiska nivå får för konsekvenser, dels en redogörelse över ett samhälle som genom decennier saknat både vilja och förmåga att förstå och hantera högerextremt våld." Socionomen

"Jag kunde inte slita mig Den är otroligt välskriven. Man blir oerhört gripen." Daniel Suhonen

"En viktigare bok har sällan skrivits." Ölandsbladet

”Nu njuter Maggan!", säger mamma och höjer glaset med billigt rödvin i en luftskål. I andra handen ryker en cigg som hon då och då tar ett njutningsfullt bloss på. Likt de flesta andra mammor här i världen har hon tagit det största ansvaret för hem och barn. Varit den som alltid funnits där med sina rödfnasiga händer och sträva omsorg. Något jag och mina syskon tagit för givet."

Trots allt mammor gör tycks det ändå inte räcka till. Varken för dem själva eller för omgivningen. Mammor har högre krav på sig än pappor. Och som mamma dras många med en känsla av otillräcklighet eftersom det tycks ligga i moderskapets dna att aldrig få känna sig nöjd.

Moderskapet har alltid varit utsatt för samtidens pådyvlade normer. Vad som ansetts rätt sätt att vara mamma på har varierat över tid. En sorts kulturell gaslighting som gjort många förvirrade och fyllda av dåligt mammasjälvförtroende. Det vill Maria Sveland göra upp med i sin bok. Samtidigt är "Nu njuter Maggan" en hyllning till alla obesjungna hjältinnor, Mamma Maggan och alla andra mammor.

Skatterna är för höga. Den offentliga sektorn för stor. Privata lösningar är effektivare än offentliga. Jämlikhet skadar den ekonomiska tillväxten. Facklig organisation hämmar företagens utveckling. Hårda fängelsestraff avskräcker. Miljöproblemen är överdrivna. Så lyder högerns politiska budskap i sammandrag.

Per Molander visar i den här boken att de här påståendena i allmänhet är felaktiga. Han beskriver en rad strategiska vägval och konkreta förslag som jämnar ut inkomstskillnader, ökar jämställdheten, stärker solidariteten och tar vara på de framsteg som har gjorts utan att hota samhällsekonomins hållbarhet.

Det är en politik för ett mänskligt samhälle.

Per Molander är en av Sveriges mest erfarna analytiker i frågor som rör offentlig förvaltning och ekonomisk politik. Han var arkitekten bakom den nya statliga budgetprocessen, generaldirektör för Inspektionen för socialförsäkringen och ordförande för Jämlikhetskommissionen. Internationellt har han arbetat åt bland andra Världsbanken, IMF och OECD. Per Molander har skrivit ett flertal böcker om politik och filosofi.

Recensioner

Molander är uppenbart mycket kunnig i samhällspolitiska frågor och skriver med stor auktoritet och tillförlitlighet. Helhetsbetyg 4/5 – Anna Fälth, BTJ nr 11 2026

I stundande valrörelse, som än så länge kännetecknats av hårda ord och plakatpolitik, är Politik för ett mänskligt samhälle mycket läsvärd. – Vilho Pitkänen, Rörelsen

Med hjälp av fakta och forskning motbevisar Per Molander vanliga politiska budskap. – Lära från lärda

Gloria Ray var fjorton år när hon stoppades av beväpnade vita soldater från att börja på Little Rocks Central High School i Arkansas. Året var 1957 och delstatens guvernör vägrade att låta henne och ytterligare åtta svarta ungdomar att ta steget in på den helvita skolan. Den dagen tog min barndom slut , säger Gloria i dag.

Gloria Ray och de andra tonåringarna i The Little Rock Nine var de första som agerade utifrån Högsta domstolens beslut från 1954 där det slogs fast att segregation av svarta och vita barn i amerikanska skolor stred mot grundlagen. Arkansas motstånd var så starkt och våldsamt att president Dwight Eisenhower tvingades sätta in beväpnade elittrupper som dagligen eskorterade de nio svarta ungdomarna till skolan.

Händelsen blev en världsnyhet och en bricka i det kalla kriget, såväl som en chockartad exponering av rasismens Amerika. De nio ungdomarna i The Little Rock Nine är numera ikoner i den amerikanska medborgarrättsrörelsens historia.

Men priset var högt. De fick utstå trakasserier, dödshot och våld och deras föräldrar och syskon drabbades hårt, liksom de som stödde deras kamp för rättvisa. Det slutade med att Arkansas guvernör hellre stängde alla allmänna skolor och hellre än att låta afroamerikanska barn blanda sig med vita, och tusentals ungdomar påverkades av beslutet.

Gloria Ray skulle senare gifta sig med en svensk formgivare och flytta till Sverige. Gloria är berättelsen om det där året som skulle förändra hennes liv, men också om den amerikanska rasismen och slaveriet den vuxit ur, oupplösligt förenade i historien om USA.

Elisabeth Åsbrink är en av våra främsta fackboksförfattare, flerfaldigt prisbelönad och översatt till runt 25 språk. Hennes senaste bok är biografin om Victoria Benedictsson Mitt stora vackra hat från 2022. Hennes augustnominerade debutbok, Smärtpunkten, om morden i Malexander och Lars Noréns pjäs Sju tre har blivit en uppmärksammad tv-serie i SVT denna vår.

Gloria Ray Karlmark har en examen i kemi och matematik och har bland annat arbetat som systemanalytiker och patentingenjör, med anställningar på IBM och Philips i Nederländerna. Hon flyttade till Sverige 1969, och har huvudsakligen varit bosatt här sedan dess. Hennes berättelse har aldrig tidigare skildrats i bokform.

"En svårglömd illustration av 1900-talets värsta nattsidor, därtill föredömligt välskriven." SvD 

"Välskrivet och oerhört engagerande" DN

"Sverige, som har en sådan beröringsskräck för rasism som samtalsämne, behöver den här berättelsen." GP

"Åsbrink levandegör denna historia då hon inför läsarens blick målar upp dessa scener med en otrolig närvaro och essäistisk finkänslighet" BTJ

"En omistlig bok! (..) Elisabeth Åsbrink befäster återigen sin ställning som en av våra allra främsta folkbildare och Gloria Ray Karlmark blir för evigt ihågkommen för sitt mod, sin viljestyrka och förmågan att orka stå ut." Socialpolitik 

"Det är ett effektivt sätt att berätta en historia, och gör att de 300 sidorna går ner i ett nafs. Som bäst är det när de två berättarrösterna går i dialog med varandra. I dessa stunder skapas en symbios mellan det historiska och det personliga berättandet som tar gestaltningen till nya nivåer." Dagens ETC

LÅT INTE LÖGNER BESTÄMMA VAD DU ÄR VÄRDKvinnor har ett annat förhållande till pengar än män. Genom årtusenden har vi upprepat att mannen är familjens försörjare, att kvinnan tar mindre risk och förlorar sitt värde snabbare när hon åldras. Vi gjorde detta till sanningar som präglar även vår tid, sagor som ligger djupt gömda i vårt kollektiva ekonomiska undermedvetna. Problemet är bara att det är skitsnack. I En kvinnas värde visar Katrine Kielos hur en uppsättning lögner har format kvinnors självbild vad gäller arbete och pengar, ungdom och åldrande, sex, skönhet, kärlek, risk och girighet. Framför allt är det en inbjudan att tänka om: Vad är du egentligen värd?»Drastisk och rolig.« Dagens Nyheter »Folkbildande och ögonöppnande bladvändare om de stereotyper som omger kvinnors roll i den ekonomiska historien. Borde vara årets snackis.« Expressen*Katrine Kielos är ekonomijournalist och författare. Hon har tidigare skrivit böckerna Vem lagade Adam Smiths middag? (2012) och Att uppfinna världen (2020), som utgivits i över tjugo länder. Kielos har mottagit och nominerats till flertalet priser, bland annat Lagercrantzen och Augustpriset.Sagt om Katrine Kielos tidigare böcker: Att uppfinna världen »På sida efter sida detonerar Katrine Kielos feministiska kunskapsbomber.« Dagens Nyheter »En vindlande – men njutbar – historia om mänsklig innovation.« Sydsvenska Dagbladet »En smart, rolig och fascinerande varning från historien. Jag älskade den här boken.« Caroline Criado Perez Vem lagade Adam Smiths middag? »Smart, rolig, läsvärd.« Margaret Atwood »En av årets mest tankeväckande böcker.« The Guardian »Ett lysande argument för feminismen som analytisk lins. Retoriskt mästerligt, skarpsynt och fullt av kritisk fantasi – ett riktmärke för radikalt tänkande.« New Republic

Med Joseph Conrad som vägvisare söker Sven Lindqvist i Utrota varenda jävel efter västerlandets ideologiska fundament och finner att det kommer ur rasismen och har sin naturliga slutpunkt i folkmordet. 

Sven Lindqvist, 1932-2019, publicerade trettiofem böcker och stod genom hela författarskapet i debattens mittpunkt. Utrota varenda jävel utkom första gången 1992. Boken ligger till grund för Raoul Pecks dokumentära HBO-serie Exterminate All The Brutes (2021).

Föreställ dig en värld där din telefon är för stor för din hand, där din läkare ger dig läkemedel som är fel för din kropp, där du fryser på jobbet för att temperaturen på din arbetsplats är fem grader för kall, där du i en bilolycka är 47% mer benägen att bli allvarligt skadad. Om något av detta låter bekant, är chansen stor att du är kvinna.

Caroline Criado Perez belyser genom exempel från hela världen hur kvinnor systematiskt ignoreras. Från teknik till naturkatastrofer, från sexistisk snöröjning i Värmland till våldtäkter i krigszoner – Osynliga kvinnor är en kompromisslös analys av vad vi inte vet – och varför vi inte vet det. En uppslukande faktabok om hur kvinnor världen över påverkas av okunnighetens könspolitik.

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Vinnare av Guldspaden 2002. En samtidsklassiker i nyutgåva!

I Lasermannen berättar Gellert Tamas inte bara historien om en sjuk människas förvridna blick på samhället utan han fångar en hel tid, en tidsanda som i princip skapar denna människa. I början av 90-talet genomgick Sverige en svår ekonomisk kris, det växte fram en militant rasistisk rörelse som stack flyktingförläggningar i brand med hjälp av brandbomber och molotovcocktails och i riksdagen hetsade Ny demokrati mot flyktingar. Hetsen, hoten och hatet krävde att någon gjorde något det kunde alltså ha blivit någon annan än John Ausonius som blev Lasermannen. 

Idag hetsar Sverigedemokrater, nationella rörelser och nazister mot flyktingar, romer, tiggare och hemlösa. Denna tid, som är 2022, står också och väger. Vilken väg ska vi gå? Ska denna tid bevittna en ny Laserman, Peter Mangs eller Anders Behring Breivik eller lyckas vi gå solidaritetens och medmänsklighetens väg?

Samerna har tvångsförflyttats, förlorat sina marker, placerats i internat och utsatts för rasbiologi. Språket har tryckts undan och samer har beskrivits som primitiva och exotiska. Hur påverkar historien det samiska folket och hur mår det samiska samhället idag?

Inifrån Sápmi samlar över tjugo berättelser om att bli berövad sin identitet, växa upp utan att kunna sitt språk och om att inte betraktas som tillräckligt mycket same. Det handlar om att bära på flera kulturella identiteter och om förtryck och motstånd, förr och nu.

Samerna har haft sitt hem här långt före nationalstaterna och är ett av världens urfolk. Sápmi sträcker sig över Norge, Sverige, Finland och Ryssland och är ett gränsöverskridande landområde, med en kollektiv historia och gemensamma minnen. Inifrån Sápmi är en mosaik av erfarenheter och drömmar om en annan framtid.

Med Anna-Lill Drugge, Patricia Fjellgren, niilas helander, Lis-Marie Hjortfors, Roman Iakovlev, Pedar Jalvi, Sofia Jannok, Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, Ella-Maria Nutti, Outi Pieski, Katarina Pirak Sikku, Lea Simma, Sigbjørn Skåden, Niillas Aslaksen Somby, Inga Marja Steinfjell, Karin Stenberg, Paulus Utsi, Nils-Aslak Valkeapää, Áilu Valle, Oktjabrina Voronova, Annica Wennström, Helga West och Åsa Össbo.

Redaktörerna Patricia Fjellgren (f. 1976) har arbetat med revitalisering av de samiska språken och belönades med Språkrådets Minoritetsspråkspris 2017 och Malin Nord (f. 1973) är författare och dramatiker och ingår i Rådet för samisk litteratur inom Författarförbundet.

“Det känns som om varje ord Martin Gelin har skrivit om USA har lett fram till denna engagerade uppgörelse med den amerikanska rasismens historia och konsekvenser. Folkbildning för vår tid.”Hynek Pallas, Expressen.

"Det här är årets bok."Journalisten

"Det är kunskapsrikt, det är viktigt, det är skakande läsning"Aftonbladet

"Magnetisk skildring av rasismen i USA --- svensk facklitteratur har fått en klassiker"Göran Greider, DN

Redan under inbördeskriget förstod president Abraham Lincoln att USA måste tämja rasismen, eller gå under som nation. 160 år senare är hans farhågor på väg att besannas.När Kapitolium i Washington i januari 2021 stormades av tusentals republikaner, nationalister och högerextremister var det en attack på själva idén om USA som mångfaldens demokrati. Det är nu lättare att föreställa sig slutet på USA än att föreställa sig slutet på nationalismen, skriver Martin Gelin i Den vita stormen.

Han har ägnat två decennier åt att resa i USA och prata med amerikaner om hur rasismen präglar landets politik. I boken färdas vi från Thomas Jeffersons slavgods Monticello till dagens massfängelser i Arizona, möter amerikanska högerextremister på pilgrimsfärd i Budapest och besöker Kalifornien där det gryr en ny vision om ett annat, mer tolerant USA.Det är en berättelse om vad som händer när ett samhälle inte vågar ta itu med sin rasistiska historia."--- en färgstark och mycket beläst översikt över rasismenshistoria i det amerikanska samhället."BTJ

Den svenska sjukvården håller på att slås sönder. Från principen om vård efter behov är det alltmer ekonomiska intressen och plånbokens storlek som styr.

Men privata vårdgivare, försäkringsbolag och politiker talar inte öppet om sina avsikter. Med nyspråk och rena lögner vill de övertyga oss att vård på lika villkor fortfarande är en realitet.

I den här boken djupdyker forskaren John Lapidus i den sjuka debatten. Med hjälp av omfattande research och vårdindustrins egna argument för han den orättvisa verkligheten upp till ytan.

John Lapidus är doktor i ekonomisk historia, verksam på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I Den sjuka debatten populariserar han sin pågående forskning om privatisering och välfärdsstatlig förändring.

”Får man säga svart?” är en fråga Barakat Ghebrehawariat får nästan varje gång han föreläser om rasism och språk. Frågan kommer i olika förpackningar, ibland är den ställd utifrån en empatisk nyfikenhet (”hur kan jag uttrycka mig på ett inkluderande sätt?”) och andra gånger med frustration (”men vad ska man säga då?”).

Barakat Ghebrehawariat har föreläst om frågor om rasism och språk i snart två decennier. I början av 2000-talet i små konferensrum för ideella organisationer som ofta ”betalade” i wraps och aktivt lyssnande. Idag är han verksam i en alltmer professionaliserad kunskapsindustri, för samtidigt som diskussionen om rasism i Sverige tycks alltmer polariserad finns ett enormt intresse av att prata om hur vi talar om hudfärg och ojämlikhet. Hur kommer det sig att det är så svårt att tala om?

Ingen har som Thomas Piketty blottlagt hur våra politiska och ekonomiska system banat väg för orättvisor. I sin nya bok visar han med stor skärpa hur det vid sidan om kriser, våld och tyranni hela tiden förts kamper för rättvisare inkomstfördelning, starkare rättigheter och minskad ojämlikhet.

Förändring går att åstadkomma. Men för att röra oss framåt måste vi ständigt ompröva våra välfärdssystem och stå emot historielöshet och kulturell separatism. Och viktigast av allt: kampen för jämlikhet stannar av om vi inte själva för den vidare.

I En kort historik om jämlikhet sammanfattar världens ledande nationalekonom sina tidigare arbeten. Det är den perfekta introduktionen till hans tankar, idéer och drömmar om en bättre framtid.

*

Thomas Piketty (f. 1971) är en av vår tids mest uppskattade och lästa nationalekonomer. Hans tidigare böcker om ekonomisk ojämlikhet, Kapitalet i tjugoförsta århundradet (2015) och Kapitalet och ideologin (2020), har redan uppnått klassikerstatus. Piketty är professor vid École d'économie de Paris och École des hautes études en sciences sociales.

*

»Med sin typiska klarhet, imponerande bredd och provocerande progressivitet är Pikettys nya bok en livsviktig introduktion till hans idéer.«Publishers Weekly

»Piketty presenterar en plan som är både smart, genomtänkt och grundad i en beundransvärd politisk övertygelse.« Washington Post

»Alla som ännu inte tagit sig igenom Pikettys tidigare böcker borde läsa den här.« Financial Times

Av historiens tio största imperier har bara fyra varit västeuropeiska. Rasismen är idag mindre utbredd i väst än i resten av världen. Det var fler vita européer och amerikaner som var slavar i Afrika än det fördes afrikanska slavar till USA.  

I Den svarte mannens börda tar sig Fredrik Segerfeldt an kolonialismens historia. Men han gör det utan det eurocentriska perspektiv som präglar vår uppfattning om frågan. Fram träder en annan bild av det förflutna än den gängse.   Det offentliga samtal som har sina rötter i vår syn på kolonialismen alltifrån relationen mellan väst och islam till identitetspolitik och polisvåld mot svarta i USA bygger på felaktiga premisser.   

Med ett förord av DICK HARRISON, professor i historia, Lunds universitet

En klok, ödmjuk och viktig bok. Man vill genast kavla upp ärmarna och göra nytta.

Svenska Dagbladet

Det behövs röster som hennes.

Jönköpingsposten

Jag tror att det här är en av de bästa böcker jag någonsin läst.

Warren Buffett

Melinda Gates bok är en lektion i lyssnande. En stark, intensiv och i slutändan ödmjuk uppmaning till handling.

Tara Westover

Ett glödande manifest för ett jämlikt samhälle där kvinnor respekteras och erkänns inom livets alla områden.

Malala Yousafzai

I Kvinnor förändrar världen skildrar Gates sitt feministiska uppvaknande, stunden då hon insåg sambandet mellan kvinnors självbestämmande och samhällets välmående. Den fråga som ledde Gates in på den globala arenan var familjeplanering och tillgången till preventivmedel. I samhällen där kvinnor har tillgång till preventivmedel är kvinnorna friskare och har högre inkomst, och deras barn mer välnärda och högre utbildade.

Det tog henne sedan vidare till bredare frågor: kvinnors rätt att välja yrke, mäns delaktighet i hemarbetet, betald föräldraledighet och ett slut på alla former av könsdiskriminering.

Utifrån en personlig övertygelse om att alla liv är lika mycket värda, och inspirerad av sin mentor Hans Rosling, berättar Melinda Gates om sin resa från jobbet som dataingenjör på Microsoft till rollen som grundare av världens största privata stiftelse.

I Kvinnor förändrar världen möter vi såväl nytänkande kvinnor och män som arbetar för jämställdhet världen över, som ögonöppnande fakta om fattigdom, utbildning och hälsa. Hon visar vilka oerhörda möjligheter det finns att driva på förändring i världen, både för politiken, näringslivet och oss som individer.

Jag tror att det här är en av de bästa böcker jag någonsin har läst.

Warren Buffett

Den här boken är en vacker och koncis programförklaring kring vad vi behöver göra för att föra samhället framåt.

Trevor Noah, The Daily Show

Boken har förändrat mitt sätt att tänka om mig själv, in familj, mitt arbete och vad som är möjligt i världen. Melinda Gates väver samman känsliga och modiga berättelseroch övertygande fakta. Resultatet är en sådan där ovanlig bok som du bär med dig i hjärtat och i sinnet långt efter att du läst ut den.

Brénee Brown, författare till Dare to lead

»Rasismens historia handlar inte bara om rasister«, skriver Sven Lindqvist i förordet till Antirasister, som utkom första gången 1995. »I alla tider har det också funnits människor som genomskådat rasisternas tankefel och protesterat mot deras övergrepp.«

Sven Lindqvist (1932-2019) ägnade en stor del av sitt författarskap åt att undersöka hur rasismen kom att bli en av västerlandets grundpelare. Lika viktigt som att blotta den koloniala skulden var det att belysa dess motsats: kampen, motståndet och upproret. I denna kronologiskt upplagda handbok som spänner över en tidsperiod då rasismen växte till en världsomfattande ideologi berättar Lindqvist motståndarnas historia, från 1750 till förra sekelskiftet: ett tjugotal författare, läkare, forskare och vanliga medmänniskor träder fram och protesterar mot såväl omvälvande historiska händelser som övergrepp i det fördolda.

Den fråga som Sven Lindqvist ställer är lika enkel som svår:

Vad skulle jag ha gjort?

Vad skulle du ha gjort?

Minnet av Förintelsen, den ultimata grymheten i Tysklands folkmord på judar, har format det västerländska politiska och moraliska medvetandet i efterkrigstiden. Men för en majoritet av världens befolkning, det vill säga en icke-vit befolkning, är slaveriets och kolonialismens trauman i stället 1900-talets centrala och mest avgörande historiska händelse.

I Världen efter Gaza: En kort historik, visar den prisbelönta författaren och tänkaren Pankaj Mishra hur minnet av Förintelsen förskjutits sedan sent 60-tal till att, av främst USA och Israel, anses vara en enskild berättelse om antisemitism, snarare än en följd av den moderna historiens rasistiska expansionism. Denna förskjutning, menar Mishra, ligger till grund för dagens krig i Mellanöstern och de bittert polariserade reaktionerna på det, inom och utanför västvärlden.

Mishra som själv vuxit upp i det mångkulturella Indien tar i denna kraftfulla skrift itu med de grundläggande frågorna för vår samtid: De historiska exemplen talar för att minnet av smärta i sin tur kan legitimera förtryck. Är vissa liv då mer värda än andra?

Världen efter Gaza ger oss en oumbärlig vägledning för att förstå vårt förflutna, vår nutid och vår framtid. Det är en viktig uppgörelse med kriget i Gaza, med dess historiska omständigheter och med dess moraliska och geopolitiska innebörd.

PANKAJ MISHRA, född 1969 i norra Indien, är en välrenommerad författare, tänkare och essäist. Våren 2024 tog hans artikel som publicerades i LRB, The Shoah after Gaza , världen med storm. Han är ledamot i brittiska Royal Society of Literature och bor numera i London. 

"Han skriver mycket bra och språket har föredömligt flyt. (...) läsvärd, inte minst eftersom den erbjuder ett perspektiv präglat av öppenhet och ärlighet. Mishra har en grundläggande respekt för båda sidor i konflikten" BTJ, Mats K.G. Johansson

Utsedd till en av tidernas 100 bästa böcker av The Guardian 

I sin epokgörande essäsamling kartlägger James Baldwin vad det innebär att vara svart i det moderna USA. Baldwin räknas sedan länge till 1900-talets främsta amerikanska författare; tillsammans med Langston Hughes, Richard Wright och Toni Morrison utgör han ryggraden i landets svarta litteratur. När En svart mans anteckningar - utsedd till en av 1900-talets bästa böcker av såväl Modern Library som The Guardian - gavs ut 1955 hade bokens tio essäer tidigare publicerats i tidskrifter som Harper's Magazine, Partisan Review och The New Leader. Titelessän är ett minnesarbete: En paranoid far dör i tuberkulos, samtidigt som författaren för första gången upplever den amerikanska söderns statsrasism. Texterna speglar den klarsyn, vrede, intelligens och mänsklighet som gjort Baldwins böcker till moderna klassiker.

För första gången på 65 år tillgängliggörs nu James Baldwins mästerverk på nytt, här i reviderad översättning, och med ett nyskrivet förord av författaren och journalisten Judith Kiros.

JAMES BALDWIN föddes 1924 och växte upp i Harlem under fattiga omständigheter. Vid 24 års ålder flyttade han till Paris, och levde därefter större delen av sitt liv i Frankrike. Förutom romaner och essäer skrev han dramatik och poesi. Han var aktivist i Medborgarrättsrörelsen och The Gay Liberation Movement.

»James Baldwins brinnande samhällskritik ger ny genklang i ett splittrat USA.« | Washington Post

»James Baldwins mest definierande verk - och hans bästa.« | Time 

»Jag önskar att jag kunde sätta denna bok i händerna på varje amerikan - eller rättare sagt varje människa.« | Celeste Ng, The Guardian

Någon har kallat det för Goebbelsglappet: den korta tidsperiod som hinner gå mellan att något nytt djävulskap dyker upp i världen och att judarna får skulden för det.

Antisemitismen är alla konspirationsteoriers moder. I Hatet mot judarna berättar Björn Wiman om dess nya och historiska former, om minnesarbetet efter Förintelsen och om kulturens betydelse i en tid då demokratin hotas. Essäerna inskärper också vikten av vaksamhet: där det finns hat mot judar finns det hat också mot andra.

Under fyra år har Sanna Sjöswärd arbetat med att fotografera och intervjua överlevande från Förintelsen. Vid sidan av porträtten får läsaren ta del av femton starka vittnesmål: överlevnadsstrategier och hoppet om ett bättre liv – personligen och för hela mänskligheten. I en fördjupad mening utgör vittnesmålen själva grunden för tron på alla människors lika värde.

Sagt om boken:Det är en användbar bok, ganska fri från det akademiska fikonspråk som alltför ofta tynger och sluter samtalet om rasism. Kulturnyheterna SVT

Yilmaz gör iakttagelsen att rasbegreppet är släkt med genusbegreppet; trots att det inte refererar till någon påtaglig verklighet äger det en social realitet och har högst påtagliga verkningar. Det tycker jag är en enormt fruktbar tanke som på ett fantastiskt sätt löser upp den hårda knuten kring rasbegreppet. Kulturnyheterna SVT

De egna erfarenheter som Seher Yilmaz beskriver av att inte få känna full tillhörighet i sitt eget födelseland är ögonöppnande. Dagens Nyheter

Boken är en långessä, en blandning av den personliga erfarenheten, teori och statistik, och den är i stora delar glasklar med sin pedagogiskt tydliga stilart. SvD

Den rediga pedagogiken, de omsorgsfulla förklaringarna och lättfattligheten, för tankarna till en annan politisk essä, nämligen Chimamanda Ngozi Adichies "Alla borde vara feminister". SvD

Vi blir alltmer medvetna om hur rasism inte bara är en fara för samhället utan hur den även påverkar individen. Att uppleva rasism och diskriminering är en psykologisk och känslomässig upplevelse som formar ditt sätt att relatera till omvärlden.

Med utgångpunkt i egna erfarenheter och forskning om ojämlikhet i Sverige synar Seher Yilmaz hur rasismen tar sig uttryck i det levda livet såväl som på strukturell nivå. Hon diskuterar några av vår tids mest omdebatterade frågor: klass, kön, meritokrati, identitetspolitik, välvilja, internalisering.

Med Vad jag pratar om när jag pratar om rasism begreppsliggör Seher Yilmaz rasism i ett svenskt sammanhang: hur ska vi prata om den, vilka ord och begrepp är användbara? Det är först när vi kan sätta ord på förhållanden som de också går att förändra.

Det är en ansträngning att verka som icke-vit i arbetslivet. Det är ansträngande att kämpa i motvind, att ständigt arbeta för att motbevisa stereotypa föreställningar och låga förväntningar, att göra rätt så att andra får följa efter. Och det är ansträngande att aldrig riktigt bli sedd så som man ser sig själv. Att välja mellan att vara omtyckt, eller vara sig själv.

Svenska rasbiologer stämplade finnen som lägre stående. Finnar i Sverige har kallats "det sämsta element, som från främmande land tillföres Sverige". Språket har förbjudits och stereotyper om finnar är fortfarande vitt spridda.

I Finnjävlar berättar 15 sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla.

Det handlar om mammor och pappor som dött i förtid. Om lärare som skrattar åt ditt uttal. Om känslan av att vara utanför. Om att varken vara finne eller svensk eller både och.

Medverkande: Susanna Alakoski, Seluah Alsaati, Ivar Andersen, Kristian Borg, Maziar Farzin, Eija Hetekivi Olsson, Nanna Huolman, Andreas Ali Jonasson, Domino Kai, Mats Kolmisoppi, Tuija Nieminen Kristofersson, Lina Puranen, Victoria Rixer, Kaisa Syrjänen Schaal, Zac O Yeah och Marja Ågren.

Red. Kristian Borg (f. 1975) är journalist och förläggare, född och bosatt i Stockholm. Hans föräldrar träffades på Finlandsfärjan och arbetade inom bland annat städ- och restaurangbranschen.

"En träffsäker samling texter om sverigefinnarnas smärtsamma historia"

Aftonbladet

”Vithetens lön” var en ersättning som en gång gavs till vita arbetare i USA. Trots usla arbetsvillkor visade detta att de ändå stod över de svarta på samhällsstegen. Mycket har förändrats, men en rasism består och kan förstärkas när vitas andel av befolkningen minskar i USA och i andra länder. Lennart Pehrson skriver initierat om rasismens historia, från den europeiska kolonialismen till idag.