Sven Lindqvist – författare

Under åren kring 1980 inleder Agneta Stark och Sven Lindqvist en kärleksrelation med förhinder. Han är redan gift och hon har andra historier. Men även under perioder då de avstår från att ses skriver de brev, ibland flera gånger om dagen, och slutligen förenas de ändå och lever som livskamrater i fyra decennier. Deras intensiva brevväxling rymmer allt, från dagspolitik, litteratur och arbete till kärleksjoller, förebråelser, erotik och - framför allt - »en särskild närhet«, en gemenskap som tycks överleva vad som helst. Under dessa år genomgår Sven Lindqvists författarskap också en drastisk förändring. Efter samhällsengagerade böcker om såväl jordbruk i Latinamerika som demokrati på arbetsplatsen inleder han en inre resa och skriver i tät följd En älskares dagbok och En gift mans dagbok.

Agneta Stark, född 1946 i Stockholm, är en svensk feministisk ekonomiforskare, författare och samhällsdebattör som mellan 2004 och 2010 var rektor vid Högskolan Dalarna. Hon har skrivit krönikor i Svenska Dagbladet och Dagens Arbete, är nu vass och uppskattad krönikör i Dagens ETC och föreläser om ekonomi och samhällsfrågor i jämställdhetsperspektiv.

"Årets mest romantiska bok, århundradets mest romantiska brevväxling? Jag avundas alla som har denna otroliga läsupplevelse framför sig." Valerie Kyeyune Backström, Expressen.

"Mellan bokens pärmar lever tidens intellektuella debatt upp på nytt, i intimare och uppriktigare skrud [. . .] Lindqvist och Stark ägnar sig åt varandra och åt världen med ett närmast hypnotiskt allvar. Deras brevkonst består av en särskild form av uppmärksamhet - ett outtröttligt koncentrerat betraktande och formulerande av allt som omger dem." Samuel Levander, DN. 

". . . denna underbara brevsamling." Thomas Götselius, Expressen.

"Det är fantastisk läsning som hade blivit outhärdlig och pinsam om de inte vore sådana briljanta skribenter [. . .] Boken visar hur vacker kärleken är, och hänsynslöst egoistisk, grym och självutplånande." Peter Kadhammar, Aftonbladet.

". . . boken är en dans utförd av två jämnstarka partners som ömsom för och följer [. . .] Det hela är, helt enkelt, väldigt sexigt och romantiskt." Karin Pettersson, Aftonbladet.

"Man läser boken helt motståndslöst, och jag älskar den förbehållslöst [. . .] ja, det är privat, men också: ja, det är litterärt, i en ekvation som inte borde gå ihop." Björn Kohlström, Bernur.

"Efterhand suddas även stil­skillnaderna ut. Språket blir ett språk, med gemensam syntax, endemisk för deras brevväxling. Referenserna är efter ett tag så inarbetade, så väletablerade, att det räcker med blott ett ord eller en anspelning för att båda (och deras läsare) ska förstå vad som avses. " Henrik Sahl Johansson, SvD

Med Joseph Conrad som vägvisare söker Sven Lindqvist i Utrota varenda jävel efter västerlandets ideologiska fundament och finner att det kommer ur rasismen och har sin naturliga slutpunkt i folkmordet. 

Sven Lindqvist, 1932-2019, publicerade trettiofem böcker och stod genom hela författarskapet i debattens mittpunkt. Utrota varenda jävel utkom första gången 1992. Boken ligger till grund för Raoul Pecks dokumentära HBO-serie Exterminate All The Brutes (2021).

»Det som intresserar mig i kärleken är att den stundom överlever. Att den någon gång förmår uppta och förbruka alla andra upplevelser och utstå även sina egna förändringar. Att den i enstaka fall kan växa med oss medan den omvandlar oss. Den livslånga kärlekens sällsynta möjlighet - det är det problem som intresserar mig.« Så skrev Sven Lindqvist på baksidan av En älskares dagbok när den utkom 1981, en öppen och förfärande uppriktig undersökning av kärleken, sedd med både ynglingens och den vuxne mannens ögon. Boken, liksom den efterföljande En gift mans dagbok, bygger på en dagbok som Lindqvist började föra när han var tretton och på hans brev till en älskad. Här börjar författarskapet röra sig mot den ojämförliga förening av inre djup och yttre klarsyn som kulminerar i mästerverket Utrota varenda jävel från 1992.

Sven Lindqvist (1932-2019) publicerade trettiofem böcker och stod genom hela författarskapet i debattens mittpunkt, både i Sverige och utomlands. En gift mans dagbok och En älskares dagbok utkom 1981 respektive 1982 och räknas till de moderna klassikerna inom sitt fält. Här återutges de i en volym, med efterord av Erik Lindman Mata.

»Rasismens historia handlar inte bara om rasister«, skriver Sven Lindqvist i förordet till Antirasister, som utkom första gången 1995. »I alla tider har det också funnits människor som genomskådat rasisternas tankefel och protesterat mot deras övergrepp.«

Sven Lindqvist (1932-2019) ägnade en stor del av sitt författarskap åt att undersöka hur rasismen kom att bli en av västerlandets grundpelare. Lika viktigt som att blotta den koloniala skulden var det att belysa dess motsats: kampen, motståndet och upproret. I denna kronologiskt upplagda handbok som spänner över en tidsperiod då rasismen växte till en världsomfattande ideologi berättar Lindqvist motståndarnas historia, från 1750 till förra sekelskiftet: ett tjugotal författare, läkare, forskare och vanliga medmänniskor träder fram och protesterar mot såväl omvälvande historiska händelser som övergrepp i det fördolda.

Den fråga som Sven Lindqvist ställer är lika enkel som svår:

Vad skulle jag ha gjort?

Vad skulle du ha gjort?

Nu dog du är en labyrintisk kartläggning av bombernas århundrade, 1900-talet, med alternativa vägar till undersökningens kärna. Det systematiska och industrialiserade kriget mot hela befolkningar visar sig ha sin ideologiska grund -- och sin generalrepetition -- i den europeiska kolonialismen.

Sven Lindqvist, 1932-2019, publicerade trettiofem böcker och stod genom hela författarskapet i debattens mittpunkt. Nu dog du utkom första gången 1999.

Den kinesiske konstnären Wu Tao-tzu stod en dag under Tangdynastien och betraktade en väggmålning som han just hade slutfört. Plötsligt klappade han i händerna och tempelporten i målningen öppnade sig. Han gick in i sitt verk och porten stängdes åter.Är det möjligt att gå in i ett konstverk och leva där? Sven Lindqvist har försökt. Han kom till Kina och Indien. Där såg han bönderna spänna sina barn för plogen. CIA försökte anställa honom som spion. Var kom vändpunkten?Kanske fastklämd i folkmassan i Shanghai. Kanske när han äntligen lyckades ta sig in i universitetsbibliotekets filosofiska giftskåp. Kanske på badhuset i Hai Dian.Myten om Wu Tao-tzu utkom första gången 1967. Den förenar litterär analys och samhällskritik, lyrik och reportage, meditation och politik. Konst ställs mot värld. Idyll mot förintelse. Boken är en koncentrerad självbiografi. Den slutar inte idag utan fortsätter in i framtiden. Vår gemensamma framtid.

” Det finns något uppfodrande aktuellt i Sven Lindqvists bok. ”Dagens Nyheter, 2001

En inre resa börjar i Sven Lindqvists Bänkpress, vilken i Ökendykarna får sin fortsättning i en yttre. När upptäckten av kroppen ger tillgång till minnen och drömmar leder spåren mot öknens hjärta. Sven Lindqvist, 1932-2019, publicerade trettiofem böcker och stod genom hela författarskapet i debattens mittpunkt. Bänkpress utkom första gången 1988 och Ökendykarna 1990. Här presenteras de i en volym med förord av Judith Kiros.

En bok om Sven Lindqvist, där författaren samtalar med Stefan Jonsson om sitt liv och författarskap, ett verk som sträcker sig från debuten med Ett förslag fram till vår samtid. I en fri förening av biografi, samhällsanalys, litteraturhistorisk översikt och mentalitetshistoria berättar Lindqvist om böcker som präglats av sin tid och format sin tid, som Gräv där du står, en forskningshandbok för arbetare, vilken skapade en folkrörelse, Kina inifrån, om landet där Lindqvist levde i flera år, bland annat som kulturattaché, eller litterära mästerverk som Myten om Wu Tao-tzu och reseskildringar in i kolonialismens mörker som Ökendykarna och Utrota varenda jävel. Från första början har demokratins problem varit grundfrågan, och i samtalen med Stefan Jonsson framgår det tydligare än någonsin hur konsekvent den har varierats genom resor, debatter, kärlek.