September 1960. Fidel Castro är i New York för att tala i FN:s generalförsamling. Talet blir kontroversiellt. Men Castro lyckas därtill förvandla hela sitt New York-besök till ett stycke politisk teater av det mer vildvuxna och färgstarka slaget, ja, till en PR-kupp närmast. Bara det faktum att han och hans följe valde att bo på Hotel Theresa i det svarta Harlem uppfattades som en kraftfull – och antirasistisk – markering.

Historikern Simon Hall låter oss i "Tio dagar i Harlem" följa händelseförloppet dag för dag. Castro träffade inte bara politiska nyckelgestalter som Sovjet­unionens ledare Nikita Chrusjtjov och det nyligen självständiga Ghanas förste premiärminister Kwame Nkrumah, utan också medborgarrättskämpen Malcolm X, beatpoeten Allen Ginsberg och andra representanter för radikala strömningar i USA. Han skapade både allianser och en image. När president Dwight D. Eisenhower lät bli att bjuda in honom till en flott restauranglunch med latinamerikanska ledare, ordnade Castro en överdådig måltid med stekar och öl för tolv ur hotellpersonalen.

Men Simon Hall sätter också in de här ibland lätt farsartade händelserna i ett större politiskt sammanhang och visar på deras samband med – och betydelse för – såväl den antikoloniala befrielsekampen som det kalla kriget och dess nukleära balansakt. Man skulle nästan kunna säga att hela det storpolitiska sextiotalet tog sin början under de där septemberdagarna.

Simon Hall är professor i modern historia vid University of Leeds.

September 1960. Fidel Castro är i New York för att tala i FN:s generalförsamling. Talet blir kontroversiellt. Men Castro lyckas därtill förvandla hela sitt New York-besök till ett stycke politisk teater av det mer vildvuxna och färgstarka slaget, ja, till en PR-kupp närmast. Bara det faktum att han och hans följe valde att bo på Hotel Theresa i det svarta Harlem uppfattades som en kraftfull – och antirasistisk – markering.

Historikern Simon Hall låter oss i "Tio dagar i Harlem" följa händelseförloppet dag för dag. Castro träffade inte bara politiska nyckelgestalter som Sovjet­unionens ledare Nikita Chrusjtjov och det nyligen självständiga Ghanas förste premiärminister Kwame Nkrumah, utan också medborgarrättskämpen Malcolm X, beatpoeten Allen Ginsberg och andra representanter för radikala strömningar i USA. Han skapade både allianser och en image. När president Dwight D. Eisenhower lät bli att bjuda in honom till en flott restauranglunch med latinamerikanska ledare, ordnade Castro en överdådig måltid med stekar och öl för tolv ur hotellpersonalen.

Men Simon Hall sätter också in de här ibland lätt farsartade händelserna i ett större politiskt sammanhang och visar på deras samband med – och betydelse för – såväl den antikoloniala befrielsekampen som det kalla kriget och dess nukleära balansakt. Man skulle nästan kunna säga att hela det storpolitiska sextiotalet tog sin början under de där septemberdagarna.

Simon Hall är professor i modern historia vid University of Leeds.

September 1960. Fidel Castro är i New York för att tala i FN:s generalförsamling. Talet blir kontroversiellt. Men Castro lyckas därtill förvandla hela sitt New York-besök till ett stycke politisk teater av det mer vildvuxna och färgstarka slaget, ja, till en PR-kupp närmast. Bara det faktum att han och hans följe valde att bo på Hotel Theresa i det svarta Harlem uppfattades som en kraftfull – och antirasistisk – markering.

Historikern Simon Hall låter oss i "Tio dagar i Harlem" följa händelseförloppet dag för dag. Castro träffade inte bara politiska nyckelgestalter som Sovjet­unionens ledare Nikita Chrusjtjov och det nyligen självständiga Ghanas förste premiärminister Kwame Nkrumah, utan också medborgarrättskämpen Malcolm X, beatpoeten Allen Ginsberg och andra representanter för radikala strömningar i USA. Han skapade både allianser och en image. När president Dwight D. Eisenhower lät bli att bjuda in honom till en flott restauranglunch med latinamerikanska ledare, ordnade Castro en överdådig måltid med stekar och öl för tolv ur hotellpersonalen.

Men Simon Hall sätter också in de här ibland lätt farsartade händelserna i ett större politiskt sammanhang och visar på deras samband med – och betydelse för – såväl den antikoloniala befrielsekampen som det kalla kriget och dess nukleära balansakt. Man skulle nästan kunna säga att hela det storpolitiska sextiotalet tog sin början under de där septemberdagarna.

Simon Hall är professor i modern historia vid University of Leeds.