Vad skulle hända med oss om våra kollektiva livsvillkor förändrades drastiskt? Om de föreställningar, möjligheter och ritualer som strukturerar vår tillvaro tömdes på relevans eller till och med begriplighet och våra invanda liv blev mer eller mindre olevbara?

Filosofen Jonathan Lears essä "Det radikala hoppet" handlar om en sådan genomgripande social och kulturell omställning: kråkindianernas övergång från en nomadisk tillvaro som självständiga buffeljägare på prärien till jordbrukande reservatsinvånare i slutet på 1800-talet. I centrum för framställningen står den både principfaste och pragmatiske hövdingen Plenty Coups och hans försök att lotsa kråkindianerna genom den mest utmanande tiden i stammens historia.

Det radikala hoppet belyser samtidigt vår grundläggande ”ontologiska sårbarhet” som människor och de utmaningar den sårbarheten kan ställa oss inför praktiskt och moraliskt, individuellt och kollektivt. För Lear förkroppsligar Plenty Coups ett ”radikalt hopp” i sammanhanget: en tillit till någonting gott kan uppstå också ur omvälvningar som inte går att förutsäga eller överblicka.

Jonathan Lear är John U. Nef Distinguished Service Professor vid Committee on Social Thought och Department of Philosophy, University of Chicago.

Vad skulle hända med oss om våra kollektiva livsvillkor förändrades drastiskt? Om de föreställningar, möjligheter och ritualer som strukturerar vår tillvaro tömdes på relevans eller till och med begriplighet och våra invanda liv blev mer eller mindre olevbara?

Filosofen Jonathan Lears essä "Det radikala hoppet" handlar om en sådan genomgripande social och kulturell omställning: kråkindianernas övergång från en nomadisk tillvaro som självständiga buffeljägare på prärien till jordbrukande reservatsinvånare i slutet på 1800-talet. I centrum för framställningen står den både principfaste och pragmatiske hövdingen Plenty Coups och hans försök att lotsa kråkindianerna genom den mest utmanande tiden i stammens historia.

Det radikala hoppet belyser samtidigt vår grundläggande ”ontologiska sårbarhet” som människor och de utmaningar den sårbarheten kan ställa oss inför praktiskt och moraliskt, individuellt och kollektivt. För Lear förkroppsligar Plenty Coups ett ”radikalt hopp” i sammanhanget: en tillit till någonting gott kan uppstå också ur omvälvningar som inte går att förutsäga eller överblicka.

Jonathan Lear är John U. Nef Distinguished Service Professor vid Committee on Social Thought och Department of Philosophy, University of Chicago.

Vad skulle hända med oss om våra kollektiva livsvillkor förändrades drastiskt? Om de föreställningar, möjligheter och ritualer som strukturerar vår tillvaro tömdes på relevans eller till och med begriplighet och våra invanda liv blev mer eller mindre olevbara?

Filosofen Jonathan Lears essä "Det radikala hoppet" handlar om en sådan genomgripande social och kulturell omställning: kråkindianernas övergång från en nomadisk tillvaro som självständiga buffeljägare på prärien till jordbrukande reservatsinvånare i slutet på 1800-talet. I centrum för framställningen står den både principfaste och pragmatiske hövdingen Plenty Coups och hans försök att lotsa kråkindianerna genom den mest utmanande tiden i stammens historia.

Det radikala hoppet belyser samtidigt vår grundläggande ”ontologiska sårbarhet” som människor och de utmaningar den sårbarheten kan ställa oss inför praktiskt och moraliskt, individuellt och kollektivt. För Lear förkroppsligar Plenty Coups ett ”radikalt hopp” i sammanhanget: en tillit till någonting gott kan uppstå också ur omvälvningar som inte går att förutsäga eller överblicka.

Jonathan Lear är John U. Nef Distinguished Service Professor vid Committee on Social Thought och Department of Philosophy, University of Chicago.