”Det här är en bok om kroppar i fara och kroppar som en kraft för förändring.” Så lyder första meningen i Olivia Laings bok om vad våra erfarenheter gör med våra kroppar och vad våra kroppar gör med våra erfarenheter.

Men bokens perspektiv är betydligt vidare än vad som brukar vara fallet när kroppen kommer på tal. För kroppen ingår ju alltid i sammanhang av många olika slag: medicinska, psykologiska, sexuella, kulturella, politiska, ekonomiska … Och många har intresse av att kategorisera den, disciplinera den eller distansera sig från den. Laing synliggör de ofta motsägelsefulla tankemönster som finns på området och visar på våra möjligheter att göra oss fria från dem.

Framställningens utgångspunkt och återkommande referens är psykoanalytikern och fritänkaren Wilhelm Reich (1897–1957), som var den som myntade begreppet ”den sexuella revolutionen” och bland annat hävdade att fascism och sexualskräck har mycket med varandra att göra. Men Laing går samtidigt i dialog med en rad andra intellektuella och konstnärliga gestalter, från Angela Carter, Andrea Dworkin och Ana Mendieta till Marquis de Sade, Nina Simone och Susan Sontag. Och hon uppmärksammar i sammanhanget också hbtq-rörelsen, Black Lives Matter, flyktingkrisen och annat som direkt eller indirekt är kroppsanknutet.

Kroppen står i förbindelse med allt.

Brittiska Olivia Laing (född 1977) har publicerat journalistik, essäer i olika format och en roman och har blivit mer och mer uppmärksammad både hemmavid och internationellt. På svenska finns tidigare "Den ensamma staden" (2017) och "Märkligt väder" (2021).

”Det här är en bok om kroppar i fara och kroppar som en kraft för förändring.” Så lyder första meningen i Olivia Laings bok om vad våra erfarenheter gör med våra kroppar och vad våra kroppar gör med våra erfarenheter.

Men bokens perspektiv är betydligt vidare än vad som brukar vara fallet när kroppen kommer på tal. För kroppen ingår ju alltid i sammanhang av många olika slag: medicinska, psykologiska, sexuella, kulturella, politiska, ekonomiska … Och många har intresse av att kategorisera den, disciplinera den eller distansera sig från den. Laing synliggör de ofta motsägelsefulla tankemönster som finns på området och visar på våra möjligheter att göra oss fria från dem.

Framställningens utgångspunkt och återkommande referens är psykoanalytikern och fritänkaren Wilhelm Reich (1897–1957), som var den som myntade begreppet ”den sexuella revolutionen” och bland annat hävdade att fascism och sexualskräck har mycket med varandra att göra. Men Laing går samtidigt i dialog med en rad andra intellektuella och konstnärliga gestalter, från Angela Carter, Andrea Dworkin och Ana Mendieta till Marquis de Sade, Nina Simone och Susan Sontag. Och hon uppmärksammar i sammanhanget också hbtq-rörelsen, Black Lives Matter, flyktingkrisen och annat som direkt eller indirekt är kroppsanknutet.

Kroppen står i förbindelse med allt.

Brittiska Olivia Laing (född 1977) har publicerat journalistik, essäer i olika format och en roman och har blivit mer och mer uppmärksammad både hemmavid och internationellt. På svenska finns tidigare "Den ensamma staden" (2017) och "Märkligt väder" (2021).

”Det här är en bok om kroppar i fara och kroppar som en kraft för förändring.” Så lyder första meningen i Olivia Laings bok om vad våra erfarenheter gör med våra kroppar och vad våra kroppar gör med våra erfarenheter.

Men bokens perspektiv är betydligt vidare än vad som brukar vara fallet när kroppen kommer på tal. För kroppen ingår ju alltid i sammanhang av många olika slag: medicinska, psykologiska, sexuella, kulturella, politiska, ekonomiska … Och många har intresse av att kategorisera den, disciplinera den eller distansera sig från den. Laing synliggör de ofta motsägelsefulla tankemönster som finns på området och visar på våra möjligheter att göra oss fria från dem.

Framställningens utgångspunkt och återkommande referens är psykoanalytikern och fritänkaren Wilhelm Reich (1897–1957), som var den som myntade begreppet ”den sexuella revolutionen” och bland annat hävdade att fascism och sexualskräck har mycket med varandra att göra. Men Laing går samtidigt i dialog med en rad andra intellektuella och konstnärliga gestalter, från Angela Carter, Andrea Dworkin och Ana Mendieta till Marquis de Sade, Nina Simone och Susan Sontag. Och hon uppmärksammar i sammanhanget också hbtq-rörelsen, Black Lives Matter, flyktingkrisen och annat som direkt eller indirekt är kroppsanknutet.

Kroppen står i förbindelse med allt.

Brittiska Olivia Laing (född 1977) har publicerat journalistik, essäer i olika format och en roman och har blivit mer och mer uppmärksammad både hemmavid och internationellt. På svenska finns tidigare "Den ensamma staden" (2017) och "Märkligt väder" (2021).