"Antropologi ur ett pragmatiskt perspektiv" var den sista bok Immanuel Kant publicerade (1798). Den baserar sig på hans mångåriga och välbesökta offentliga föreläsningar i antropologi – och blev den av hans böcker som sålde mest i sin första upplaga.

Enligt Kant handlar hans filosofi ytterst om den till synes enkla frågan "Vad är människan?". När han här griper sig an den ur ett "pragmatiskt perspektiv", betyder det att han tar sikte på vad människan "som fritt handlande varelse gör eller kan och bör göra av sig själv". Han vill lära sina läsare om deras förmågor och mänskliga möjligheter, hur de kan övervinna sina tillkortakommanden och närma sig sin "bestämmelse", vilket för Kant innebär att utveckla sig till världsmedborgare.

Vi möter i boken en annan Kant än den stränge syste­matikern. Han visar sig från sin humoristiska och ironiska sida, citerar flitigt såväl antika som samtida författare och delar ut levnadsråd. Men vi möter också en tänkare fast i tiden, som trots sin universalism inte undkom typiska inskränktheter och fördomar.

"Antropologi ur ett pragmatiskt perspektiv" är översatt av Jim Jakobsson och försedd med en efterskrift av den norske filosofen och idéhistorikern Nils Gilje.

"Antropologi ur ett pragmatiskt perspektiv" var den sista bok Immanuel Kant publicerade (1798). Den baserar sig på hans mångåriga och välbesökta offentliga föreläsningar i antropologi – och blev den av hans böcker som sålde mest i sin första upplaga.

Enligt Kant handlar hans filosofi ytterst om den till synes enkla frågan "Vad är människan?". När han här griper sig an den ur ett "pragmatiskt perspektiv", betyder det att han tar sikte på vad människan "som fritt handlande varelse gör eller kan och bör göra av sig själv". Han vill lära sina läsare om deras förmågor och mänskliga möjligheter, hur de kan övervinna sina tillkortakommanden och närma sig sin "bestämmelse", vilket för Kant innebär att utveckla sig till världsmedborgare.

Vi möter i boken en annan Kant än den stränge syste­matikern. Han visar sig från sin humoristiska och ironiska sida, citerar flitigt såväl antika som samtida författare och delar ut levnadsråd. Men vi möter också en tänkare fast i tiden, som trots sin universalism inte undkom typiska inskränktheter och fördomar.

"Antropologi ur ett pragmatiskt perspektiv" är översatt av Jim Jakobsson och försedd med en efterskrift av den norske filosofen och idéhistorikern Nils Gilje.