Den svenska bostadshyresmarknaden har varit underkastad omfattande prisreglering sedan år 1942. I denna doktorsavhandling i civilrätt kartläggs den rättsutveckling som successivt och effektivt omreglerat en krislagstiftning med offentligrättslig prägel till ett civilrättsligt prisregleringssystem av permanent karaktär för att åstadkomma hyressättning av en skälig hyra. Kartläggningen ger besked om en rättsutveckling som gått i mer allomfattande riktning. Hyressättningsregleringen på bostadshyresmarknaden har en dualistisk regleringsregim där den normerande funktionen på 83 procent av bostadshyresmarknaden återfinns i den andra: (i) Det som följer av det personliga hyresavtalet och dess reglering genom normer i lag, och (ii) det kollektivavtalsbaserade regleringssystemet med intresseorganisationer som normerande aktörer som det andra (det kollektiva hyresförhandlingssystemet). Samspelet mellan dessa regimer benämns bruksvärdessystemet. Hyressättningens normer, mekanismer, aktörer och praktiska tillämpning i båda regimerna studeras i avhandlingen. För lägenheter vars prissättning inte är underkastad bruksvärdessystemet återfinns hyressättningsreglering i särskilda regler. Sammantaget skapar den hyresrättsliga legislativa infrastrukturen en regleringsmodellbunden skälighet. I studien analyseras därför vad som utgör en skälig hyra vid s.k. privatuthyrning, andrahandsuthyrning på hyresrättssektorn, kooperativ hyresrättsupplåtelse, blockuthyrning, blandad upplåtelse, hur skäligheten fastställs, skälighetens referensvärde enligt tillämplig regleringsmodell samt regleringsmodellernas samspel och befruktning. Även Europadomstolens prövning av hyressättningsreglering och skyddet för privat egendom enligt Europakonventionen är föremål för analys. Haymanot Baheru är verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, och har specialiserat sig på bostadsmarknadsfrågor.

Den svenska bostadshyresmarknaden har varit underkastad omfattande prisreglering sedan år 1942. I denna doktorsavhandling i civilrätt kartläggs den rättsutveckling som successivt och effektivt omreglerat en krislagstiftning med offentligrättslig prägel till ett civilrättsligt prisregleringssystem av permanent karaktär för att åstadkomma hyressättning av en skälig hyra. Kartläggningen ger besked om en rättsutveckling som gått i mer allomfattande riktning. Hyressättningsregleringen på bostadshyresmarknaden har en dualistisk regleringsregim där den normerande funktionen på 83 procent av bostadshyresmarknaden återfinns i den andra: (i) Det som följer av det personliga hyresavtalet och dess reglering genom normer i lag, och (ii) det kollektivavtalsbaserade regleringssystemet med intresseorganisationer som normerande aktörer som det andra (det kollektiva hyresförhandlingssystemet). Samspelet mellan dessa regimer benämns bruksvärdessystemet. Hyressättningens normer, mekanismer, aktörer och praktiska tillämpning i båda regimerna studeras i avhandlingen. För lägenheter vars prissättning inte är underkastad bruksvärdessystemet återfinns hyressättningsreglering i särskilda regler. Sammantaget skapar den hyresrättsliga legislativa infrastrukturen en regleringsmodellbunden skälighet. I studien analyseras därför vad som utgör en skälig hyra vid s.k. privatuthyrning, andrahandsuthyrning på hyresrättssektorn, kooperativ hyresrättsupplåtelse, blockuthyrning, blandad upplåtelse, hur skäligheten fastställs, skälighetens referensvärde enligt tillämplig regleringsmodell samt regleringsmodellernas samspel och befruktning. Även Europadomstolens prövning av hyressättningsreglering och skyddet för privat egendom enligt Europakonventionen är föremål för analys. Haymanot Baheru är verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, och har specialiserat sig på bostadsmarknadsfrågor.

Den svenska bostadshyresmarknaden har varit underkastad omfattande prisreglering sedan år 1942. I denna doktorsavhandling i civilrätt kartläggs den rättsutveckling som successivt och effektivt omreglerat en krislagstiftning med offentligrättslig prägel till ett civilrättsligt prisregleringssystem av permanent karaktär för att åstadkomma hyressättning av en skälig hyra. Kartläggningen ger besked om en rättsutveckling som gått i mer allomfattande riktning. Hyressättningsregleringen på bostadshyresmarknaden har en dualistisk regleringsregim där den normerande funktionen på 83 procent av bostadshyresmarknaden återfinns i den andra: (i) Det som följer av det personliga hyresavtalet och dess reglering genom normer i lag, och (ii) det kollektivavtalsbaserade regleringssystemet med intresseorganisationer som normerande aktörer som det andra (det kollektiva hyresförhandlingssystemet). Samspelet mellan dessa regimer benämns bruksvärdessystemet. Hyressättningens normer, mekanismer, aktörer och praktiska tillämpning i båda regimerna studeras i avhandlingen. För lägenheter vars prissättning inte är underkastad bruksvärdessystemet återfinns hyressättningsreglering i särskilda regler. Sammantaget skapar den hyresrättsliga legislativa infrastrukturen en regleringsmodellbunden skälighet. I studien analyseras därför vad som utgör en skälig hyra vid s.k. privatuthyrning, andrahandsuthyrning på hyresrättssektorn, kooperativ hyresrättsupplåtelse, blockuthyrning, blandad upplåtelse, hur skäligheten fastställs, skälighetens referensvärde enligt tillämplig regleringsmodell samt regleringsmodellernas samspel och befruktning. Även Europadomstolens prövning av hyressättningsreglering och skyddet för privat egendom enligt Europakonventionen är föremål för analys. Haymanot Baheru är verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, och har specialiserat sig på bostadsmarknadsfrågor.