Kan sociologin användas för att förstå filosofiskt tänkande? De senaste decennierna har en ny typ av studier vuxit fram som studerar filosofiskt tänkande ur ett sociologiskt perspektiv. På engelska har denna disciplin benämnts sociology of philosophy respektive sociology of philosophical knowledge. En lämplig svensk översättning torde bli filosofisociologi. Den filosofisociologiska forskningen syftar framförallt till att knyta filosofiskt tänkande till de sociala betingelser ur vilket det har sprungit fram. I denna avhandling synas fyra sociologers bidrag till filosofisocio-login: Émile Durkheim, Karl Mannheim, Randall Collins och Pierre Bourdieu. Det övergripande syftet med arbetet är att försöka finna en teoretisk och metodologisk modell för ett sociologiskt studium av filosofin. Avhandlingen är alltså i hög grad explorativ till sin karaktär. I avhandlingen tas ställning för en bourdieuskt influerad filosofisociologi. Författaren argumenterar för att filosofiskt tänkande är bärare av sociala och politiska aspirationer. Tänkandet kan därför inte skiljas från en sociopolitisk kontext. Det kan emellertid inte heller omedelbart reduceras till denna kontext. Mellan den sociopolitiska kontexten och det filosofiska tänkandet ligger nämligen det filosofiska fältet. Tänkandet genomgår en alkemisk omvandling när det kommer i kontakt med det filosofiska fältets censur. De oädla sociala aspirationerna omvandlas till skinande guld och silver. Det är filosofisociologins uppgift att i detalj studera denna transmutation. Henrik Lundberg är född 1970 i Malmö. Filosofisociologi – ett sociologiskt perspektiv på filosofiskt tänkande är hans doktorsavhandling i sociologi.
