Lund Dissertations in Sociology – serie

När vi talar om vi och dom är det lätt att vi associerar till uppdelningen mellan svenskar och invandrare, en uppdelning som tycks ske nästan automatiskt. Så sker också inom utbildning, och inom Komvux, som varit studiens fokus. Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att söka förståelse för hur dessa grupper skapas och reproduceras. Med utgångspunkt i bl a Elias teori om Etablerade och Outsiders visar avhandlingen att vi inte så enkelt kan tala om vi och dom som två åtskilda grupper, vare sig inom utbildning eller annars. En skarp uppdelning i vi och dom är missvisande och variationer, gränsöverskridande och hierarkier, både inom och mellan, vi- och domgrupper förbises lätt. För att förstå vad det är som händer i vi- och domgrupper måste vi även undersöka samspelet och sambanden mellan genus, etnicitet och klass tillsammans, något som varit ett undersyfte i den här studien där deltagande observationer och intervjuer med elever, lärare och annan personal på Komvux gjorts.

Kroppen som socialt fenomen har inte varit ett särskilt centralt tema inom sociologin. Detta försöker Lars-Erik Alkvist komma till rätta med, på grundval en omläsning av Max Webers sociologi utifrån temat kroppens sociologi. Författaren menar att det hos Weber finns en dold, men dock närvarande förståelse av kroppens sociala sammanhang. Detta tema kan Weber sägas behandla i den Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, där han intresserar sig för hur den asketiska kroppens erfarenheter formas av medvetandet. Detta bildar grunden för en etiskt färgad livsföring. Ett problem med Webers analys av den bemyndigade personligheten är att de socialt tvingande sammanhangen saknas. Men han kan sägas behandla detta i diskussionen kring livsordningarnas tvingande sammanhang, som bl a är temat i hans oavslutade verk Ekonomi och samhälle. I strukturella sammanhang formas kroppar som en effekt av livsordningarnas tvingande sakförhållanden. Men Webers förståelse av kroppen sitter fast i ett dualistiskt och naturalistiskt tänkande. Kroppen betraktas som ett objekt som kontrolleras och formas av medvetandet och de strukturella sammanhangen. Lars-Erik Alkvist är lärare och forskare vid Högskolan i Dalarna.

Kan sociologin användas för att förstå filosofiskt tänkande? De senaste decennierna har en ny typ av studier vuxit fram som studerar filosofiskt tänkande ur ett sociologiskt perspektiv. På engelska har denna disciplin benämnts sociology of philosophy respektive sociology of philosophical knowledge. En lämplig svensk översättning torde bli filosofisociologi. Den filosofisociologiska forskningen syftar framförallt till att knyta filosofiskt tänkande till de sociala betingelser ur vilket det har sprungit fram. I denna avhandling synas fyra sociologers bidrag till filosofisocio-login: Émile Durkheim, Karl Mannheim, Randall Collins och Pierre Bourdieu. Det övergripande syftet med arbetet är att försöka finna en teoretisk och metodologisk modell för ett sociologiskt studium av filosofin. Avhandlingen är alltså i hög grad explorativ till sin karaktär. I avhandlingen tas ställning för en bourdieuskt influerad filosofisociologi. Författaren argumenterar för att filosofiskt tänkande är bärare av sociala och politiska aspirationer. Tänkandet kan därför inte skiljas från en sociopolitisk kontext. Det kan emellertid inte heller omedelbart reduceras till denna kontext. Mellan den sociopolitiska kontexten och det filosofiska tänkandet ligger nämligen det filosofiska fältet. Tänkandet genomgår en alkemisk omvandling när det kommer i kontakt med det filosofiska fältets censur. De oädla sociala aspirationerna omvandlas till skinande guld och silver. Det är filosofisociologins uppgift att i detalj studera denna transmutation. Henrik Lundberg är född 1970 i Malmö. Filosofisociologi – ett sociologiskt perspektiv på filosofiskt tänkande är hans doktorsavhandling i sociologi.

Parrelationer är inget att ta lätt på. I alla fall inte om vi får tro den framväxande expertkulturen om paret. I självhjälpsböcker, tv-program, tidningar och andra fora möts vi av terapeuter, coacher och experter som delar med sig av problemanalyser, verktyg och metoder för hur vi ska kunna uppnå en god parrelation och därmed bli lyckliga. Parförhållanden är något man jobbar med och ramarna för detta pararbete ges av experterna. I Konsten att lyckas som par, som är Sara Eldéns avhandling, analyseras konstruktionen av det heterosexuella paret i populärterapeutiska berättelser. Vilka antaganden om paret, individen, experten och inte minst om kön görs i självhjälpsböcker, tv-program och webbforum med relationstema? Vad händer när det som tidigare setts som det mest privata det som antas äga rum mellan mannen och kvinnan bakom hemmets stängda dörrar allt oftare visas upp och diskuteras i det offentliga? Genom att sammanföra en kritisk diskussion av parrelationens individualisering med teorier om samhällets psykologisering visar avhandlingen hur individualiserande antaganden och könsneutrala tal om parrelationer i sig reproducerar stereotypa föreställningar om kön och könsojämlikhet. Samtidigt pekar människors kreativa läsning av populärterapin på vägar bort från det könskonservativa. Avhandlingen bidrar därmed till den feministiska och sociologiska forskningen liksom den samhälleliga debatten om parrelationer, makt och jämställdhet.