Eva Schmitz – författare

Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europas 1900-tal har i Sverige undvikits helt eller lösts med kompromisser. Så har den svenska självbilden sett ut, men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas.

I Politik underifrån skriver historiker och samhällsvetare om politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige då människor har brutit mot den dominerande politiska kulturens normer för hur man får göra politik och vilka som får delta i politiska processer.

De nio bidragen ger ny kunskap om ett antal kollektiva konfrontationer, där vanliga människor genom utomparlamentariska aktioner bidragit till att forma svensk politisk historia. Från rösträttsstriden i början av seklet, över gatukravaller, vilda strejker och den gryende miljörörelsens kamp, till konflikter om vem som har rätt att använda det urbana rummet åren efter murens fall.

Antologins fokus är spännande episoder ur det förflutna, men den kan också användas för att ställa viktiga frågor om vår egen samtid. När kan utomparlamentariska metoder sägas berika och utveckla demokratin, och när passeras den gräns då den parlamentariska demokratin hotas? De historiska perspektiv som presenteras i Politik underifrån är viktiga för den diskussion om demokratins former som måste föras i vår egen tid.

INNEHÅLL: Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson & Stefan Nyzell Verktygslåda för konfliktforskare Magnus Olofsson Rösträttskravallerna i Stockholm 1902 och den återvunna demonstrationsrätten Fredrik Egefur "Polisen har stulit vårt standar!" Två antimilitaristiska demonstrationer i Helsingborg 1906 Karin Jonsson "Stockholmspolisen far fram som hunner och bödlar." Den sista stora demonstrationen för rösträtt i Stockholm 5 juni 1917 Stefan Nyzell Eskilstunakravallerna 1937. En kamp om rätten att få supa sig full Björn Lundberg Nyårskravallerna i Malmö 1946-47. Sveriges första ungdomsupplopp? Eva Schmitz Städerskestrejken 1974-75. En nedtryckt grupp kräver högre lön och respekt för sitt arbete Jenny Jansson & Katrin Uba Motströms. Kampen mot kraftverket i Sölvbacka strömmar 1972-79 Martin Ericsson Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982 Johan Pries & Karin Zackari "Här slutar Sverige." Ockupationen på Ringgatan i Malmö 1990

Sociala rörelser har spelat en viktig roll i många av de samhällsförändringar som präglat Sverige efter andra världskriget. Rörelserna har fört upp nya frågor på samhällets dagordning, ifrågasatt dominerande normer och formulerat nya framtidsvisioner långt innan de spridits bland befolkningen i stort. De sociala rörelsernas betydelse har inte minskat med tiden – tvärtom har olika former av politisk aktivism tilltagit i intensitet sedan 1945, samtidigt som medborgarnas engagemang i politiska partier har avtagit.Sociala rörelser i Sverige introducerar femton sociala rörelser som varit betydelsefulla i Sverige från 1945 och fram till i dag, från fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och miljörörelsen till den radikal­nationalistiska rörelsen, djurrättsrörelsen och ortenrörelsen. Boken belyser vilka frågor rörelserna uppmärksammat, hur de försökt påverka politik och samhällsdebatt, vilka idéer och visioner som varit centrala för deras agerande, hur de organiserat sig och inte minst vilken betydelse de har haft för det svenska samhällets utveckling. I boken introduceras också de teorier och begrepp som används i forskningen om sociala rörelser. De medverkande författarna är forskare i sociologi, statsveten­skap, historia, socialt arbete, etnologi och religionshistoria. Boken vänder sig till studenter och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora samt till alla som intresserar sig för det svenska samhällets utveckling.

Aborträtten handlar om kvinnans självständighet, om hennes rätt att själv bestämma över sitt liv och sin kropp. Det handlar också om sexualkunskap och tillgång till fria och säkra preventivmedel. Den här boken ger en inblick i hur kvinnor i Sverige tvingats leva i skräck för graviditet och utan kontroll över sin kropp långt in på 1900-talet. Den svenska abortlagstiftningen från 1975 har stort stöd i Sverige, men vad händer när rätten till fri abort nu ifrågasätts i land efter land? Hur är läget i Ryssland, Polen, Italien och Centralamerika? En vattendelare var när USA:s Högsta domstol sommaren 2022 röstade bort kvinnors konstitutionella rätt till fri abort. Men vi ser också framgångsrika exempel på att kvinnors rättigheter styrkts. Irland, Argentina och Chile är kanske de tydligaste exemplen på att starka folkliga mobiliseringar och en växande kvinnorörelse förmår ändra på sakernas tillstånd. Den här boken beskriver aborträttens men också abortmotståndets historia. Den går igenom vad rätten till abort och bristen på rätt till abort innebär för kvinnors liv, välfärd och frihet. Boken är en omistlig källa till kunskap för den som studerar eller arbetar med sjukvård, juridik, kvinnorätt – eller den som bara vill veta vad som styr kvinnors liv. Boken är en aktualiserad utgåva av boken Abort förr och nu som kom ut 1982, i spåren av den abortdebatt som fördes då. Den nya boken vill bli läst och använd av dem som vill förstå dagens debatt och lära av gårdagens erfarenheter. Barbro Davidson, den ena författaren, var en av författarna till den här bokens föregångare från 1982, Abort förr och nu: en bok om aborträtten och synen på kvinnan. Den andra författaren, Eva Schmitz, har forskat och skrivit en rad böcker kring arbetarkvinnors organisering och kring kvinnorörelsens utveckling, framför allt från 1960-talet och framåt. På Bokförlaget Röda Rummet utkom 1982 hennes bok Kvinnor kamrater – kvinnans roll i arbetarrörelsens uppbygge till slutet av 1930-talet. I den svenska utgåvan av Morten Things biografi Marie Nielsen och revolutionen, en biografi (2021) skrev Eva Schmitz ett efterord om kvinnorna i den nordiska arbetarrörelsen i början av 1900-talet.