DENNA BOK INNEHÅLLER föredrag från ett symposium, som arrangerades av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i Stockholm i maj 2004. Symposiet blev ett spännande möte mellan personer med erfarenheter från arkitektur, biologi, estetik, filosofi, konst- och musikvetenskap, kulturförvaltning, psykologi, socialmedicin, psykiatri, psykosocial medicin, och zoologi. Betydelsefull forskning rörande estetiska ämnen har bedrivits under senare tid inom ämnen som inte tillhör den traditionella estetiken. Denna forskning har bidragit till att vitalisera estetiken och understrukit dess betydelse ur en rad aspekter. Hit hör forskning om grundproblem som gäller fysiologi, psykoterapi samt likheter och skillnader mellan människors och djurs beteende. Annan betydelsefull forskning som berikar den traditionella estetiken gäller kulturella och estetiska upplevelsers betydelse för hälsa och trivsel. Psykologisk forskning som avser uppfattning av form och struktur har bedrivits länge, med utgångspunkt från olika teoribildningar som gestaltpsykologi, freudiansk teori osv. Men under senare år har intressant nyorientering skett av denna forskning. Det gäller här forskning av olika slag som har det gemensamt att de vidgar betydelsen av estetiska upplevelser och sätter in dem i ett större sammanhang. Denna forskning har också - eller borde också ha - kulturpolitiska konsekvenser, som i första hand gäller kulturförvaltningars och kulturfinansiärers verksamhet, och dessa implikationer är viktiga att synliggöra.

DENNA BOK INNEHÅLLER föredrag från ett symposium, som arrangerades av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i Stockholm i maj 2004. Symposiet blev ett spännande möte mellan personer med erfarenheter från arkitektur, biologi, estetik, filosofi, konst- och musikvetenskap, kulturförvaltning, psykologi, socialmedicin, psykiatri, psykosocial medicin, och zoologi. Betydelsefull forskning rörande estetiska ämnen har bedrivits under senare tid inom ämnen som inte tillhör den traditionella estetiken. Denna forskning har bidragit till att vitalisera estetiken och understrukit dess betydelse ur en rad aspekter. Hit hör forskning om grundproblem som gäller fysiologi, psykoterapi samt likheter och skillnader mellan människors och djurs beteende. Annan betydelsefull forskning som berikar den traditionella estetiken gäller kulturella och estetiska upplevelsers betydelse för hälsa och trivsel. Psykologisk forskning som avser uppfattning av form och struktur har bedrivits länge, med utgångspunkt från olika teoribildningar som gestaltpsykologi, freudiansk teori osv. Men under senare år har intressant nyorientering skett av denna forskning. Det gäller här forskning av olika slag som har det gemensamt att de vidgar betydelsen av estetiska upplevelser och sätter in dem i ett större sammanhang. Denna forskning har också - eller borde också ha - kulturpolitiska konsekvenser, som i första hand gäller kulturförvaltningars och kulturfinansiärers verksamhet, och dessa implikationer är viktiga att synliggöra.

DENNA BOK INNEHÅLLER föredrag från ett symposium, som arrangerades av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i Stockholm i maj 2004. Symposiet blev ett spännande möte mellan personer med erfarenheter från arkitektur, biologi, estetik, filosofi, konst- och musikvetenskap, kulturförvaltning, psykologi, socialmedicin, psykiatri, psykosocial medicin, och zoologi. Betydelsefull forskning rörande estetiska ämnen har bedrivits under senare tid inom ämnen som inte tillhör den traditionella estetiken. Denna forskning har bidragit till att vitalisera estetiken och understrukit dess betydelse ur en rad aspekter. Hit hör forskning om grundproblem som gäller fysiologi, psykoterapi samt likheter och skillnader mellan människors och djurs beteende. Annan betydelsefull forskning som berikar den traditionella estetiken gäller kulturella och estetiska upplevelsers betydelse för hälsa och trivsel. Psykologisk forskning som avser uppfattning av form och struktur har bedrivits länge, med utgångspunkt från olika teoribildningar som gestaltpsykologi, freudiansk teori osv. Men under senare år har intressant nyorientering skett av denna forskning. Det gäller här forskning av olika slag som har det gemensamt att de vidgar betydelsen av estetiska upplevelser och sätter in dem i ett större sammanhang. Denna forskning har också - eller borde också ha - kulturpolitiska konsekvenser, som i första hand gäller kulturförvaltningars och kulturfinansiärers verksamhet, och dessa implikationer är viktiga att synliggöra.