En världsomsegling under havet (1870) är en av Jules Vernes, ”mannen som uppfann framtiden”, mest dramatiska läsupplevelser. Ett mystiskt havsmonster terroriserar sjöfarten och den engelska regeringen beslutar att något måste göras. En expedition skickas iväg för att oskadliggöra besten. Ombord på fartyget finns professor Pierre Aronnax, marinbiolog, och hans trogna assistent Conseille. Tillsammans med Ned Land kastas de överbord i sammandrabbningarna som följer. De tre räddas ur sjönöd av misantropen Kapten Nemo och blir ”fria” fångar ombord undervattensfarkosten Nautilus. Kapten Nemo lever i självvald exil, utan kontakt med människosläktet, som han föraktar. Han fattar dock tycke för professor Pierre Aronnax och genom hans vetgiriga ögon får vi följa med på en fartfylld resa genom de sju världshaven. En rad märkliga och fantastiska äventyr utspelas framför våra ögon: jakt bland korallreven, strider med hajar, enorma kaskelotter och skräckinjagande jättebläckfiskar, landstigning på söderhavsöar och sydpolen. Aronnax sugs in i Nemos förtrollade undervattensvärld men så sakteliga börjar längtan efter att återvända till ”verkligheten” infinna sig. Men kommer kapten Nemo någonsin låta Aronnax och hans vänner gå fria? En världsomsegling under havet är en spännande och romantisk berättelse. Jules Vernes fantasi har gett oss en av de största äventyrsberättelserna någonsin. Telegrams utgåva av boken innehåller 44 illustrationer från den franska originalutgåvan. Översättningen har uteslutit en del detaljer från det franska originalet. Jules Gabriel Verne, född 8 februari 1828 i Nantes, död 24 mars 1905 i Amiens, var en fransk författare av populärlitteratur och ungdomsböcker med en produktion på två handskrivna romaner om året. Han nådde stora internationella försäljningsframgångar och var genomgående omtyckt av litteraturkritiker. Hans författarskap omfattade huvudsakligen äventyrsromaner och science fiction, men han skrev även teaterpjäser, libretton m.m. Under hans liv som författare höll vetenskapen på att kartlägga de sista vita fläckarna i jordens geografi, och Verne anknöt till detta och skrev spännande, exotiska reseskildringar och böcker om upptäcktsfärder. För att möjliggöra det omöjliga bedömde han den framtida utvecklingen av hans samtids vetenskapliga upptäckter och teknologiska kunnande, och därigenom kunde han skicka människor till månen (Från jorden till månen, 1865), låta dem resa jorden runt (Jorden runt på 80 dagar, 1873) eller jorden runt under havsytan med en u-båt (En världsomsegling under havet, 1870). Extrapoleringen av vetenskap och teknologi i romanmiljö, skildringarna av den ensamme vetenskapsmannens perspektiv parallellt med ny teknologis effekter på mänskligheten har gjort att han, tillsammans med H. G. Wells, betraktas som en av science fiction-genrens skapare. Flertalet av hans böcker har filmatiserats upprepade gånger.