VI HAR INVAGGATS i föreställningen att det är vi konsumenter som styr vilken mat vi äter och att vi genom våra val kan påverka hur jordbruket bedrivs. Men i själva verket är det tvärtom våra matvanor och val formas av ett allt mer industriellt jordbruk, av livsmedelsindustrin, handelskedjorna och staten. När vi väljer bland tjugo tusen färggranna matförpackningar på hyllorna har de flesta val redan gjorts. På grund av den ökande konkurrensen och kommersialiseringen av hela jordbruksprocessen har den mångsidiga produktionen, som tidigare var det normala, ersatts av en industriell modell som orsakar stora miljöproblem och sociala problem, både i Sverige och globalt. Jordbrukets viktiga roll i att sköta om stora delar av jordens ekosystem missköts i den rådande modellen och det superrationaliserade jordbruket bidrar mycket lite till landsbygdens utveckling. Vad vi äter och hur vi äter formas också alltmer efter samma modell. Vägen framåt, menar Gunnar Rundgren, är ett ökat lokalt deltagande i matproduktionen, ekologisk läskunnighet och ett nytt samhällskontrakt för jordbruket.
