Ordfront – förlag

Hela världen pratar om det svenska deckarundret. I pockethyllor och på topplistor slåss kriminalromanerna om utrymmet. Men varifrån kommer alla dessa deckar drottningar och kungar? Hur går hantverket till och vad är egentligen en bra deckare? Vad är ett villospår och hur lägger du ut det? Och vad ska du tänka på för att göra karaktärerna levande och för att få till en bra och spännande intrig? På ett enkelt och lustfyllt sätt delar författaren Sören Bondeson med sig av sina lärdomar från sitt arbete i litterär gestaltning. De senaste femton åren har han inriktat sig på hur man skriver kriminalromaner. Under denna tid har han handlett fl era som blivit mycket framgångsrika, exempelvis Jens Lapidus, Åsa Larsson och Tove Klackenberg. Dessa medverkar också i boken och delar frikostigt med sig av sina råd och tankar kring skrivandet. Konsten att döda innehåller allt du med författarambitioner bör veta för att skriva en gedigen kriminalroman.

Herrens år 1401 utspelar sig mellan Nikolaiafton och Luciaafton i december 1401. Det har sedan en längre tid varit lugnt på Gotland, så lugnt att Tyska orden flyttat över många knektar till Preussen, där det har utbrutit krig mot litauerna. Thierry av Liège har fått mer att göra och i praktiken stigit i graderna till att bli fogdens närmaste man, detta samtidigt som en romans håller på att spira mellan honom och den ogifta borgerskan Elisabet Botolfsdotter. Och nu vankas det jul, med värmande glödgat vin och ljuvligt kryddade kakor. Men säg det lugn som varar för evigt. På morgonen den 6 december hittas en man död uppenbarligen nedfallen eller nedstörtad från ett fönster mitt på Strandgatan i Visby. När packhuset bredvid undersöks visar det sig att tio borgare fått halsarna avskurna under en gillesfestlighet på bottenvåningen. På en ovanvåning ligger en skräckslagen, nedblodad och bunden nunna, och när ordensmännen undersöker källaren finner de ännu ett färskt lik. Dessvärre är detta bara början. När Thierry, Elisabet och medhjälparen Folkwin börjar fråga och förhöra sig fram genom staden och Solberga nunnekloster kommer många motsättningar och mycken ilska i dagen. Det saknas inte folk som haft skäl att döda. Bakom tragedin i packhusen döljer sig andra illdåd, både på Gotland och i Tyskland och så länge mördaren går fri riskerar nya dödsoffer att skördas.

Det är midsommarafton och bordet på bryggan är dukat med finporslinet. Affärsmannen Olof Helanders gäster från Kina och Frankrike är på plats. Nu ska här festas på svenskast möjliga vis. Då glider en öppen båt in mot bryggan. Två maskerade män reser sig. En halv minut senare är midsommaridyllen förbytt mot ett blodbad. Deckarförfattaren och före detta polisen Julia Malmros har fått i uppdrag att skriva fortsättningen på en välkänd deckarserie. För att göra research tar hon kontakt med den arton år yngre Kim Ribbing. Kim är en udda figur och liknar ingen Julia vanligtvis umgås med. Kanske är det just därför blodstormen blåser upp emellan dem – en intensiv kärlekshistoria med många tvära kast. Så småningom dras Julia och Kim in i utredningen av det som kallas “Midsommarmassakern” där Julias exmake Johnny är spaningsledare. En internationell thriller tar sin början med storpolitiska konsekvenser och utflykter till Kina, Kuba och Norge. Varför blev sex personer med kopplingar till utsläppsrätter brutalt mördade? Skriften i vattnet är del ett i serien Blodstormen.

Stormakter har förundrat människor ända sedan dessa först bredde ut sig över jorden för tusentals år sedan. Samtliga historiska imperier har förr eller senare fallit: assyrier, babylonier, romare, perser, araber, kineser, mongoler, britter, tyskar, frans­män och även svenskar har byggt upp stormakter, underku­vat grannar och spritt ideologier och kultur till omvärlden bara för att sedan mista nästan allt. Inget imperium har varat för evigt. Men varför har de fallit? Under de senaste seklerna har oändligt stor forskarmöda ägnats frågan om varför de romerska kejsarnas välde, antikens mäk­tigaste imperium, gick under, och slutsatserna har pekat åt vitt skilda håll. Den här boken tar ett hel­hetsgrepp på imperier från det mesopotamiska Akkad till USA under Trump och Biden. Hur har imperier konstruerats och vidmakthållits, vilka brister har frambesvurit deras fall och hur har makten utvecklats och konfronterat kriser? Detta är erfarenheter vi inte har råd att ignorera.

Ny kraftigt uppdaterad och utökad upplaga november 2011. Omkring 30 000 svenskar tillhör resandefolket. De som för kallades »tattare«. Trots att vi möter dem på våra arbetsplatser, i våra bostadsområden och ute i samhällslivet är de anonyma för oss. På grund av tvångssteriliseringar, rasregistreringar och etniska rensningar har de hållit sig undan offentligheten. Av omsorg om barnen har föräldrar undvikit att berätta om deras ursprung. Många har därför tappat sitt modersmål – resanderomani. Men från slutet av 1990-talet kom vändningen. Då påbörjades något av en revival, främst bland unga, att våga träda fram och visa stolthet för sina rötter. Efter erkännandet som nationell minoritet engagerar sig många resande för att rädda språket, dokumentera gamla romanisånger och att själva arbeta aktivt inom politiken för att få upprättelse. Flera resande berättar själva i boken om hur det varit att växa upp inom resandekulturen. Till denna nya upplaga har Bo Hazell gjort omfattande uppdateringar av kapitlen om ursprung, historia och språk. Och vad dagens resande lyckats åstadkomma sedan första upplagan 2002. Listan på romaniord i svenskan har utökats, och det finns nya sångtexter av resande. I ett av de nya kapitlen berättar två resandekvinnor hur de som barn upplevde raskravallerna i Jönköping 1948. Bo Hazell har listat upp 500 plats- och ortnamn från hela Sverige som ger en fingervisning om var de resande har bott eller haft sina lägerplatser under sina vandringar. Och var de utövat sina yrken. Tattareviken, Skojarebacken, Fantetorp, Gårdfarihandlaren, Krämarstan, Rackaregården, Nattmanstorg och andra platsnamn visar att resandefolket gjort viktiga avtryck på kartan och i vår gemensamma svenska historia.

Det finns något som inte riktigt lämnar Bob Hansson någon ro. Snällheten. Varför gör vi inte vårt yttersta för att skapa trygga rum där alla kan vara sig själva? Ja, kanske därför att det i en värld av konkurrens och statushets är svårt att andas ut tillräckligt länge för att mötas på djupet. Att läsa Bob Hanssons nya diktsamling är inte en färd på ett ulligt, gulligt moln, utan ofta en fördjupning, en sväng ned i mörkret, en rädsla, ett svart hål. Som alltid är hans dikter träffsäkra, detaljskarpa och fyllda av oss, vi som bebor denna planet. En planet som också är hotad av något som inte är snällhet. Detta är dikter som ser oss, de är liksom genomsköljda av mänsklighet och av vår tid.

År 1398 är korsriddarnas och legoknektarnas tid. Kalmarunionen har precis grundats och Tyska orden har befriat Gotland från de sjörövare som härskat på ön. I Visby firar riddarna segern men samma kväll hittas en främling död i närheten av muren. Thierry från Liège, ordensriddarnas betrodde spårhund, får i uppdrag att utreda vad som hänt. Det är en våldsam tid och ingen går att lita på. 1300-talets Visby är en viktig och mäktig handelsplats, där många vill berika sig. Med fara för sitt eget liv tvingas Thierry lägga ett komplicerat pussel när han ger sig i kast med sitt riskfyllda uppdrag. Dick Harrison är tillbaka med en ny historisk spänningsroman och tar sig an en tid som få kan så mycket om som just han. "Herrens år 1398" är en intrigspäckad och fartfylld deckare för alla som fascineras av medeltidens maktspel och som vill veta hur man levde i 1300-talets Visby. Det är en mustig, ibland illaluktande och skrämmande skröna, som uppfyller alla förväntningar på en historisk roman.

På 1200-talet stiger Sverige fram ur historiens mörker. Seklets ledande gestalt var riksjarlen Birger Magnusson, en man som numera betecknas som Sveriges förste verklige monark. Med hård hand enade han riket och krossade dem som satte sig emot honom. Av allt att döma var det också han som grundade staden Stockholm. I Jarlens sekel möter vi Birger Jarl, hans son Magnus Ladulås och andra kungar och stormän på 1200-talet. Men de är bara en del av den historia som Dick Harrison berättar. I hans mäktiga rundmålning träder århundradet fram i helfigur. Här beskrivs dramatik och intrigspel kring makt och rikedom. Vi får följa hur det svenska riddarskrået uppstod, men också hur livet levdes av vanliga människor på gårdar och i torp. Vad 1200-talets människor trodde på och vad de visste om sin omvärld, vad de fruktade och vad de ärade, hur deras vardag såg ut, vad de åt och drack och vilka ritualer som omgav födelse och död. Dick Harrisons Jarlens sekel är ett pionjärverk - den första stora populärvetenskapliga boken om det svenska 1200-talet. Med denna bok befäster författaren son ställning som Sveriges ledande medeltidshistoriker. Dick Harrison, docent vid historiska institutionen vid Lunds universitet, har skrivit ett antal böcker om medeltiden, av vilka den stora krönikan och digerdöden, Stora döden, fick Augustpriset år 2000.

VI HAR INVAGGATS i föreställningen att det är vi konsumenter som styr vilken mat vi äter och att vi genom våra val kan påverka hur jordbruket bedrivs. Men i själva verket är det tvärtom våra matvanor och val formas av ett allt mer industriellt jordbruk, av livsmedelsindustrin, handelskedjorna och staten. När vi väljer bland tjugo tusen färggranna matförpackningar på hyllorna har de flesta val redan gjorts. På grund av den ökande konkurrensen och kommersialiseringen av hela jordbruksprocessen har den mångsidiga produktionen, som tidigare var det normala, ersatts av en industriell modell som orsakar stora miljöproblem och sociala problem, både i Sverige och globalt. Jordbrukets viktiga roll i att sköta om stora delar av jordens ekosystem missköts i den rådande modellen och det superrationaliserade jordbruket bidrar mycket lite till landsbygdens utveckling. Vad vi äter och hur vi äter formas också alltmer efter samma modell. Vägen framåt, menar Gunnar Rundgren, är ett ökat lokalt deltagande i matproduktionen, ekologisk läskunnighet och ett nytt samhällskontrakt för jordbruket.

Claes Eriksssons Alster är en brokig blandning av dikter, pjäser, underfundiga funderingar och sagor om vår omvärld och samtid. Claes Eriksson leker med språket i verser och små berättelser på ett sätt som påminner om Tage Danielssons texter. Här finns den humor som man känner igen från hans arbete i Galenskaparna, men inte utan en allvarlig underton.

I "Mitt liv som ofrivillig rebell" vävs många liv av motstånd samman. Det är en hoppfull bok för en tid då det är lätt att tappa hoppet.Doris Dahlin har träffat människor som vill förändring. Och hela livet har hon själv varit en av de ofrivilliga rebellerna som tar kampen för ett bättre samhälle. Det här är en självbiografisk berättelse som rör sig från demonstrationståget i Ådalen -31 till rebellmammorna som stickar en 4230 meter lång halsduk för klimatet, från chattar med flyktingflickan som brottas med språket och med mardrömmar, och samtal med laglydiga lärare som nu trotsar lagen, till möten med dem som kallas original – eller något mycket elakare – som undrar hur det kommer att se ut på Domens dag.Det är också en bok om egna kärlekar och avsked, om att leva med svärtan i det som en gång hänt. Om att åldras och envist fortsätta att hoppas, att tro och att kämpa för ett bättre samhälle – och att aldrig sluta skriva.

Den medeltida pestepidemin, digerdöden, slukade proportionellt sett fler människoliv än någon annan historisk katastrof. För 1300-talets människor, bedövade av epidemins omfattning, var den helt enkelt "stora döden". Dick Harrisons mäktiga krönika tar oss med på en kuslig färd i digerdödens fotspår åren 1347-1352.

En av våra allra största deckarförfattare gör det igen. Med den alldeles nya deckarkaraktären Angela Lans vrider Jenny Rogneby återigen på läsarens vinklar och perspektiv. En kvinna blir brutalt våldtagen efter en utekväll med en väninna. Våldtäktsmannen döms och avtjänar sitt straff i ”sexbunkern” på Norrtäljeanstalten. När frigivning närmar sig kopplas medlaren Angela Lans in. Hon har blivit utsedd att driva ett pilotprojekt där medling vid brott för första gången ska hållas mellan vuxna. Gärningsmannen och offret erbjuds en möjlighet att träffas igen och tala om händelsen. Mötet bli laddat, och snart inser Angela att det är något som inte stämmer. Vad var det egentligen som hände den där natten? Mot medlingens principer börjar hon själv gräva i fallet och gör flera oväntade upptäckter som sätter våldtäkten i ett helt nytt ljus. Motvilligt tvingas hon ställa sig frågan: Vem är egentligen offer och vem är förövare? MEDLAREN är inspirerad av ett verkligt fall, och den första delen i en ny kriminalserie som börjar där andra deckare slutar. Jenny Rogneby har i denna samtidsaktuella skildring hittat en alldeles egen vinkel som ställer läsaren inför moraliska frågor om fördomar, sanning och lögn.

Det ser ut att bli en fin dag på Saluddens camping. Himlen är djupblå och gräset underbart grönt. Ändå är någonting helt el. Igår var allt som vanligt; glada röster, osande grillar, mygg och vin i plastglas. Men nu är allt försvunnet. Campingen, sjön, till och med solen är borta. Det enda som finns är det oändliga gräsfältet, fyra bilar med husvagnar, åtta vuxna, två barn, en hund och en katt. Alla inser de att något ofattbart hänt under natten. Hur ska de kunna ta sig bort från denna orimliga plats? För den gamla världen finns någonstans, ett mobilsamtal går plötsligt fram och radion spelar gamla schlagrar. Snart börjar också märkliga, skrämmande figurer dyka upp. Monstruösa varelser som fötts ur de åtta vuxnas mest traumatiska upplevelser. Och så mörknar himlen. Regnet är på väg, som en befrielse. Men det är ett regn som ingen ens i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Det är nu den verkliga mardrömmen börjar. "Himmelstrand" är en häpnadsväckande originell historia om tio människor som är så tragiska, absurda och modiga som väldigt vanliga människor ofta är. Och som alla tvingas välja mellan ont och gott, mellan splittring och gemenskap. John Ajvide Lindqvist är tillbaka med en berättelse som tar skräckromanen till en plats där den aldrig varit förr.

År 1398 är korsriddarnas och legoknektarnas tid. Kalmarunionen har precis grundats och Tyska orden har befriat Gotland från de sjörövare som härskat på ön. I Visby firar riddarna segern men samma kväll hittas en främling död i närheten av muren. Thierry från Liège, ordensriddarnas betrodde spårhund, får i uppdrag att utreda vad som hänt. Det är en våldsam tid och ingen går att lita på. 1300-talets Visby är en viktig och mäktig handelsplats, där många vill berika sig. Med fara för sitt eget liv tvingas Thierry lägga ett komplicerat pussel när han ger sig i kast med sitt riskfyllda uppdrag. Dick Harrison är tillbaka med en ny historisk spänningsroman och tar sig an en tid som få kan så mycket om som just han. "Herrens år 1398" är en intrigspäckad och fartfylld deckare för alla som fascineras av medeltidens maktspel och som vill veta hur man levde i 1300-talets Visby. Det är en mustig, ibland illaluktande och skrämmande skröna, som uppfyller alla förväntningar på en historisk roman.

Låg USA:s regering bakom 9/11? Mördades John F. Kennedy av CIA? Dirigeras flyktingströmmarna av George Soros? Är klimathotet en bluff? Styrs världen egentligen av Bilderberggruppen, Illuminati, muslimer eller judiska finansmän? Många tror det. Där vissa ser lobbyism, ideologi och marknadskrafter ser andra en konspiration, en hemlig sammansvärjning som fejkar terrordåd, skapar finanskriser, mördar olydiga politiker, kontrollerar medierna och manipulerar demokratin. De kallas konspirationsteoretiker. Själva ser de sig som sanningssökare. Och de sprider sin sanning genom böcker, filmer och i sociala medier, i en växande ekokammare. Allt är en konspiration handlar om konspirationstänkandets värld. Kent Werne möter ledande konspirationsteoretiker, frilägger en för många okänd idéhistoria och undersöker varför konspirationsteorier uppstår och i vissa lägen som just nu sprids som en löpeld bland folk som inte hade en aning om att världen styrs av rymdödlor. Kent Werne är frilansjournalist och författare med en rad avslöjande artiklar och reportageböcker bakom sig. På Ordfront har han utkommit med böckerna Du sköna nya hem (2010) och Amerikansk höst (2012). Han är född 1978 och bor i Stockholm.

En av våra allra största deckarförfattare gör det igen. Med den alldeles nya deckarkaraktären Angela Lans vrider Jenny Rogneby återigen på läsarens vinklar och perspektiv. En kvinna blir brutalt våldtagen efter en utekväll med en väninna. Våldtäktsmannen döms och avtjänar sitt straff i ”sexbunkern” på Norrtäljeanstalten. När frigivning närmar sig kopplas medlaren Angela Lans in. Hon har blivit utsedd att driva ett pilotprojekt där medling vid brott för första gången ska hållas mellan vuxna. Gärningsmannen och offret erbjuds en möjlighet att träffas igen och tala om händelsen. Mötet bli laddat, och snart inser Angela att det är något som inte stämmer. Vad var det egentligen som hände den där natten? Mot medlingens principer börjar hon själv gräva i fallet och gör flera oväntade upptäckter som sätter våldtäkten i ett helt nytt ljus. Motvilligt tvingas hon ställa sig frågan: Vem är egentligen offer och vem är förövare? MEDLAREN är inspirerad av ett verkligt fall, och den första delen i en ny kriminalserie som börjar där andra deckare slutar. Jenny Rogneby har i denna samtidsaktuella skildring hittat en alldeles egen vinkel som ställer läsaren inför moraliska frågor om fördomar, sanning och lögn.

I detta mästerverk byggt på banbrytande tänkande och åratal av forskning skildrar Shoshana Zuboff fenomenet som hon döpt till övervakningskapitalismen. Vår digitala framtid har kidnappats av företagen från Silicon Valley som äger och styr internet. I den nya ekonomin är vi inte bara konsumenter, inte heller produkter vi är råvaran. Zuboff visar hur företag som Google och Facebook använder information om oss, inte bara till att förutspå vårt beteende och kunna skräddarsy innehåll och reklam, utan också till att påverka våra val som kunder, medborgare och människor. Motståndet mot övervakningskapitalismen har hittills varit svagt från både lagstiftarna och civilsamhället. Tills nu har vi villigt överlämnat våra ansikten, åsikter och vänskapsband till techbolagen, tänkt jag har inget att dölja . Men det är inte för sent att ta tillbaka makten, menar Zuboff och skriver: Om du inte har något att dölja, så är du ingenting. "...den viktigaste boken som ges ut det här århundradet." Zadie Smith "Shoshana Zuboff har skrivit en lärd, intelligent och välresonerad bok som inte bara upplyser och skakar om, utan även ger oss en chans att bjuda motstånd mot den förfärliga nya verklighet som smugits på oss." Peter Englund

Mejas högsta önskan är att få ett eget barn – en dröm som tycks vara på väg att bli sann när hon råkar bli gravid med sin läkarkollega Fabian. När de efter hand också blir förälskade ser lyckan ut att vara fullständig. Men så meddelar Fabian, ovetande om graviditeten, att han aldrig vill ha barn. Aldrig någonsin. Medan barnet växer i magen tilltar problemen och mystiken. Varför blir Fabian misshandlad av maken till en av Mejas cancerpatienter? Hur kommer det sig att denna patient, trots att hon mirakulöst botats från sin tumör, skjuter sig själv och sin make? Och vart försvinner parets lilla dotter? Vad Meja inte vet är att Fabian bär på ett förflutet som försätter både henne och deras ofödda barn i livsfara. Ju längre tiden går börjar hon även tvivla på Fabians psykiska hälsa. "Mirakelbringerskan" är en psykologisk relationsthriller, en mörk modern saga om hur långt kärlek kan driva oss för att skydda dem vi älskar.

Berättelsen om författaren Carl Sandburg är historien om ett USA i dynamisk förändring. Den är också en amerikansk odyssé om en ung pojkes uppbrott från familj och fattigdom, driven av frihetslängtan och obändig tro på framtiden.Sandburg blev den förste heltidsanställde ombudsmannen i USA:s växande socialdemokratiska arbetarrörelse. Han uppmanades av president Roosevelt att bli kongressledamot, tog strid mot president Eisenhower om den svenska socialismen och synden, stödde John F. Kennedy och den svarta medborgarrättsrörelsen och engagerade sig mot kalla kriget.

”dokumentärroman och som sådan spännande som en thriller” Hans Falk, Arbetet ”en mycket viktig bok” Oisín Cantwell, Aftonbladet ”både angeläget och smärtsamt att läsa; så mycket hat, så omsorgsfullt odlat.” Per Andersson, SVT ”Offrens berättelser hade varit värda en bok i sig. Så mycket säger de om erfarenheten av att försöka bli en del av Sverige och svenskheten … i sanning en viktig folkbildningsinsats” Karin Olsson, Expressen I NÄRMARE TIOP ÅR pågick de riktade skjutningarna i Malmö. Måltavlorna var invånare med muslimsk, judisk eller romsk bakgrund, mörkhyade samt personer som stämplades som ”rasförrädare”. Gärningsmannen Peter Mangs slog till under dygnets alla timmar. Hans strategi var att utnyttja myndigheternas fördomar: en skötsam, ljushyad man antogs falla utanför polisens misstankeprofil – vilket stämde. Efter gripandet stämplades Mangs av åklagare, polis och medier som en förvirrad enstöring, vilket ledde till den felaktiga slutsatsen att hotet var avvärjt. I själva verket drevs han av en medveten ideologisk rasism som omvärlden helt missade. I dokumentärromanen Raskrigaren granskas mördaren och hans idévärld. Mattias Gardell ställer Mangs sida vid sida med Anders Behring Breivik – två terrorister som skolats av samma extrema litteratur, men med olika tillvägagångssätt och offerkategorier. Författarens samtal med båda männen blottlägger en tidigare okänd utväxling dem emellan. Dessutom uttalar sig Mangs pappa för första gången om dåden. Boken vilar på ett omfattande källmaterial: djupintervjuer med Mangs, hans opublicerade anteckningar, förundersökningen samt vittnesmål från anhöriga och Malmöbor. MATTIAS GARDELL är professor i jämförande religionsvetenskap vid Uppsala universitet och verksam vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism. Han har under flera decennier forskat om samspelet mellan religion, politik, rasism och våld, med särskilt fokus på bland annat högerextremism, politiskt våld, islamofobi och radikal nationalism. Han har skrivit ett flertal uppmärksammade böcker, däribland Islamofobi och Tortyrens återkomst. Raskrigaren rör sig i gränslandet mellan dokumentation och litterär gestaltning och ligger till grund för Netflix tv-serie, under produktion 2026

Historikern Lennart Lundmark har ägnat decennier åt forskning om den svenska statens politik gentemot samerna från 1500-talet till allra senaste tid. Han har grävt djupt i arkiven och avslöjar hur övergreppen mot samerna egentligen gick till. FN:s kommitté mot rasdiskriminering och Europarådets kommission för mänskliga rättigheter är skarpa i sin kritik av Sveriges behandling av samerna. I andra demokratiska länder får ursprungsbefolkningarna starkare rättigheter på sina gamla områden. Men i Sverige fortsätter samerna att förlora allt mer.

Ett bostadshus fullt av döda hyresgäster. Det blir den chockerande starten för Mikaela Sköld på sitt nya jobb som handläggare på polisens underrättelsetjänst efter att hon sagt upp sig från sin tjänst som reporter på Nyhetsbyrån. Först tyder spåren på att det är ett brutalt gängrelaterat dåd och polisen tar upp jakten på en kriminell tonåring som setts lämna huset. Men när vittnen säger sig ha sett mördaren bära oxmask och mystiska tecken skrivna i blod upptäcks i bostadshuset för det utredningen in i en annan riktning. Samtidigt känner sig Mikaela vilsen och ifrågasätter sin identitet när hennes nya arbete visar sig vara en plats med dubbelspel där ingen går att lita på. Men även privat dras hon in i en självdestruktiv spiral med dåliga relationer. Det gör även dottern Vanja som nu är femton år och går sista veckorna i nian. Hon har träffat en pojkvän, men han behandlar henne dåligt. Och när hennes kompis Sofie börjar köpa droger från ett kriminellt gäng dras de snabbt ini ett allt farligare spel. Ingen ska skonas är en oupphörligt spännande thriller där jakten på den skoningslöse massmördaren ständigt tar nya vändningar.

Det finns något som inte riktigt lämnar Bob Hansson någon ro. Snällheten. Varför gör vi inte vårt yttersta för att skapa trygga rum där alla kan vara sig själva? Ja, kanske därför att det i en värld av konkurrens och statushets är svårt att andas ut tillräckligt länge för att mötas på djupet. Att läsa Bob Hanssons nya diktsamling är inte en färd på ett ulligt, gulligt moln, utan ofta en fördjupning, en sväng ned i mörkret, en rädsla, ett svart hål. Som alltid är hans dikter träffsäkra, detaljskarpa och fyllda av oss, vi som bebor denna planet. En planet som också är hotad av något som inte är snällhet. Detta är dikter som ser oss, de är liksom genomsköljda av mänsklighet och av vår tid.

Hembakade bullar anses som farligare än fabrikstillverkade. Många förskolor förbjuder numera barnen att vara med i köket och ibland även att bre sina egna smörgåsar. Och för den som driver en korvkiosk är det betydligt lättare att få tillstånd att servera pulvermos än riktigt potatismos. Att hantera färskvaror betraktas idag som ett högriskprojekt medan hårt processade och oaptitliga matprodukter paradoxalt nog uppfyller samtliga myndighetskrav. Hur har det blivit så? Döden i grytan visar hur lagar och regler gynnar den näringsmässigt utarmade industrimaten på den traditionellt tillagade matens bekostnad. Ändå är det just i de jättelika matfabrikerna som farliga bakterier och virus har bäst förutsättningar att alstras och spridas. Sjukhussjuka, svininfluensa och nya aggressiva magbakterier är bara några av de hälsofaror som kan spåras tillbaka till de miljöförstörande fabriksfarmer med tiotusentals djur som med EU-stöd nu även etableras kring Östersjön. Dessa gigantiska samlingar av höns, kor och svin förser matindustrin med billiga komponenter till de standardiserade menyer som erbjuds i allt från skolor och äldreboenden till sjukhus och vanliga lunchkrogar. Men allt är ändå inte nattsvart. Än är det inte försent att hitta tillbaka till de riktiga råvarorna, de rena smakerna den sanna matupplevelsen! Mats-Eric Nilsson, som skakade om de svenska matkonsumenterna med bästsäljaren Den hemlige kocken, tar nu tillsammans med journalistkollegan Henrik Ennart matdebatten ett stort steg vidare.

Handboken Att skriva börjar här av Maria Küchen (fd Gummesson) innehåller konkreta praktiska tips som verkligen utvecklar skrivandet, experternas introduktioner till skrivandets världar och samtal med professionellt verksamma skrivande människor. Här delar författare, förläggare, journalister, litteraturkritiker, tidskriftsredaktörer, lärare på skrivarkurser och copywriters generöst med sig av sina kunskaper och tankar. För den explosionsartat växande grupp svenskar som själva vill utveckla sitt skrivande är Att skriva börjar här oumbärlig. Ingen annanstans levereras en så rik, tät och heltäckande bild av skrivandets villkor idag, praktiskt och generellt. Men detta är mer än en handbok; den är intressant för alla läsande. Vem vill inte veta vilka låtar John Ajvide Lindqvist peppar sig med inför en arbetsdag? Eller exakt varför Jan Arnald skapade Arne Dahl och A-gruppen? Eller hur mycket research som kan krävas för nio ynka sidor i en roman av Carl-Johan Vallgren? Eller läsa tankar och tips från de allra hetaste nya aktörerna på den litterära, dramatiska och journalistiska scenen som Martina Lowden, Katrine Kielos, Jens Assur, Sara Stridsberg, Pietro Maglio och Pernilla Ahlsén? Boken kom ut första gången 1997. Den fick strålande kritik och blev mycket uppskattad bland annat på skrivarkurser och i skolor. Eftersom den fortfarande efterfrågas kommer nu en kraftigt uppdaterad ny utgåva.

Vi befinner oss några år in i framtiden i Gautampuri, före detta Göteborg, en stad med närmare 20 miljoner invånare i den nordliga delen av den Sydasiatiska Unionen. Folktjänsteman Herman Barsk, en omplacerad polisdetektiv, verkar i det svårt nedgångna Masthugget bland en socialt problematisk underklass, huvudsakligen bestående av etniska svenskar. Barsk är en ensam människa, hans hälsa är sviktande och han har en otrevlig tendens att ta till våld i förebyggande syfte. Samtidigt dras han till motsatta ideal. Han funderar mycket på att gå över till Gandhi-inspirerat ickevåld, buddhism och vegetariska matvanor. En dag gör Barsk ett fasansfullt fynd på sin favoritsylta Restaurang Tandooriälgen: han snubblar över de tandoorigrillade liken av fyra män. Den chockerande tandoorimassakern riskerar att leda till explosiva spänningar i en stad där de etniska motsättningarna, trots alla problem, hållits på mattan. Tandooriälgen är en av de mest originella deckare som skrivits på svenska. En svart, vanvettigt rolig bok om att allt skulle kunna vara annorlunda. Och kanske kommer att bli det. Zac O'Yeah är uppvuxen i Dalarna och har studerat i Göteborg, men är sedan 1990-talet bosatt i Indien. Han har tidigare skrivit bland annat Vår man i Bollywood (2003) och den kritikerrosade Guru! (2004). Han skriver återkommande i tidningen RES.

Det här är en bearbetning av min bok Fantombilden från 1995 med underrubriken »Roman Ang. inkommet tips i Palmeutredningen« (Carlssons). Den hade sin uppkomst i att jag själv kallats till förhör av Palmemordets utredare. Det är för den skull inte mitt liv denna roman berättar om även om den rymmer en del personliga upplevelser, inte minst dubbelheten i att oförhappandes dras in i en sådan historisk händelse som mordet på Sveriges statsminister – spänningen men också de paranoiska föreställningar som inblandningen väckte. Pelles öde blev dock inte mitt. Jag kunde skriva min roman på 1990-talet, med omedelbar start efter förhöret, och nu tjugo år senare revidera den. Berättelsen är avsevärt förkortad, främst vad gäller de två huvudpersonernas upplevelser av mordet och folkhemmets upplösning – jag fann den tidigare versionen alltför löslig och pratig. (Men har inte helt velat överge Pelles ambition att skapa en »pladdrighetens realism«.) Trots att det efter romanens utgivning utkommit flera utmärkta biografier om Palme fann jag däremot ingen anledning att i väsentliga avseenden ändra synen på Olof Palme och hans betydelse för Sveriges utveckling. Tidens gång har dock förstärkt saknaden efter politiker som likt Palme kunnat sprida hoppfullhet om politikens möjligheter. (Om hans alternativ var realistiska är en annan fråga.) Jag hoppas att mina romanfigurers upplevelser och funderingar kring Palmemordet och 1990-talets omvälvande förändringar av välfärdsstaten ska leda läsaren att själv reflektera över situationen 2016. Stockholm januari 2016 Hans Lagerberg