Samlade dikter

Edith Södergran hör till den svensk­språkiga lyriska modernismens viktigaste namn – om inte det allra viktigaste.

Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar, från debuten Dikter [1916], med de ofta citerade dikterna »Dagen svalnar I–IV« (»Du sökte en kvinna /och fann en själ – du är besviken«) och »Vierge moderne« (»Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum«), till den postuma samlingen Landet som icke är [1925], med dikterna Södergran skrev dödssjuk i TBC. Här finns även de stora samlingarna Septemberlyran [1918], kontroversiell för sin tid med sin högstämda självhävdelse, ett mani­fest för kvinnans rätt att hävda frihet och med några av Södergrans mest berömda dikter (»Triumf att finnas till«, »Jungfruns död«, »Gryningen« och »Förhoppning«), och Rosenaltaret [1919], där den triumferade själv­känslan dominerar genom inflytandet från filosofen Nietzsche. Generation efter generation grips av Edith Södergrans livsöde. Hennes poesi fortsätter att tala direkt och intensivt till sina läsare.

Edith Södergran [1892–1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism, rysk futurism och den tyske filosofen Friedrich Nietzsche har Södergrans dikt en ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från Nietzsche, inte minst då övermänniskoidealet.