Edith Södergran – författare

Novellix – stora ord i litet format. Vid glädje och sorg, i möten och avsked, vid högtider och de stora ögonblicken som formar våra liv – i alla dessa stunder kan poesin sätta ord på det vi känner. Samlade kring fyra teman rymmer denna ask över 70 av våra mest älskade dikter. Här möter vi poeter som Karin Boye, Edith Södergran, Tomas Tranströmer, Pär Lagerkvist och Nils Ferlin, vars dikter följt generationer av läsare. Ord att läsa, återvända till och bära med sig hela livet. Innehåller fyra böcker:”Vart ord av dig” och 21 andra dikter om kärlek och längtan”Lyckans minut” och 16 andra dikter om barndom och livets början ”Aftonen” och 17 andra dikter om sorg och saknad ”Min tysta granne” och 15 andra dikter om livet och människan på jorden

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små.

En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! 

Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år.

Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. 

Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August Strindberg

Medverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft

Edith Södergran (1892-1923) är en portalgestalt i modern svensk poesi och räknas till de mest banbrytande modernisterna även i ett internationellt perspektiv. Hennes trotsiga livskänsla och den lidelsefulla elden i dikterna fortsätter oupphörligt att fängsla nya generationer.

Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar samt ett förord av Ebba Witt Brattström

Edith Södergran hör till den svenskspråkiga lyriska modernismens viktigaste namn - om inte det allra viktigaste. Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar, från debuten Dikter [1916], med de ofta citerade dikterna »Dagen svalnar I IV« (»Du sökte en kvinna /och fann en själ - du är besviken«) och »Vierge moderne« (»Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum«), till den postuma samlingen Landet som icke är [1925], med dikterna Södergran skrev dödssjuk i TBC. Här finns även de stora samlingarna Septemberlyran [1918], kontroversiell för sin tid med sin högstämda självhävdelse, ett mani­fest för kvinnans rätt att hävda frihet och med några av Södergrans mest berömda dikter (»Triumf att finnas till«, »Jungfruns död«, »Gryningen«och »Förhoppning«), och Rosenaltaret [1919], där den triumferade självkänslan dominerar genom inflytandet från filosofen Nietzsche. Generation efter generation grips av Edith Södergrans livsöde. Hennes poesi fortsätter att tala direkt och intensivt till sina läsare.

EDITH SÖDERGRAN [1892-1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism, rysk futurism och den tyske filosofen Friedrich Nietzsche har Södergrans dikt en ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från Nietzsche, inte minst då övermänniskoidealet.

Den här asken rymmer texter av fyra banbrytande kvinnor – fyra föregångsgestalter som trotsade konventionerna och bröt ny mark, och som lämnade efter sig ett arv som – hundrafemtio år senare – fortfarande lever. De var visionära författare som trotsade sin samtid och experimenterade med form och rytm. De skrev om brännande ämnen och upprörde såväl kritiker som läsare. De punkterade den av män skapade världsbild som kväste samtidens kvinnor med krav på dygd och sedlighet. I dikter och noveller, artiklar och romaner ifrågasatte de det ojämställda äktenskapet. De mejslade fram den nya kvinnan, gav henne en kropp, en blick, ett intellekt – och en lust.

Asken innehåller fyra böcker:Victoria Benedictsson – Ur mörkretStella Kleve – PyrrhussegrarCharlotte Perkins Gilman – Den Gula tapetenEdith Södergran – Valda dikter

Edith Södergran (1892-1923) var en av de första och viktigaste svenskspråkiga modernisterna. Hennes diktsamling Septemberlyran (1918) var kontroversiell med sin självhävdelse och väckte debatt när den utkom, men har onekligen lämnat ett odödligt intryck på den svenska poesin. Här i nyutgåva i N/L:s poesibibliotek, med förord av Nioosha Shams.   

"Septemberlyran, Edith Södergrans andra publicerade diktsamling, förändrade den nordiska poesins landskap för alltid. Utan hennes djärva modernism hade mycket av den svenska samtidspoesin förmodligen sett helt annorlunda ut. Med sitt radikala uttryck och sin säregna poetiska röst bröt hon inte bara mot samtidens formkrav, hon sprängde också språkets gränser [. . .] Så när du nu håller den här boken i dina händer, var medveten om att varje ord har potential att explodera." Ur poeten Nioosha Shams förord.

"Oi minun satulinnani,

sortukaa, sortukaa

kultaiseksi soraksi.

Rakastan teitä liian paljon – kuolkaa.

Rakennan teidät jälleen

vavisten

surmatakseni teidät – liian ihanat."

Edith Södergranin runot vievät lukijat unenomaiseen mielentilaan, jossa kaikki ei ole sitä, miltä näyttää. Kohtalokkaat runot julistavat symboliikan avulla väkeviä tunteita. Kokoelman kantavia teemoja ovat naiset, heidän välisensä sisaruus ja elämän läpi kantava ystävyys.

Edith Södergran (1892–1923) on yksi Suomen kansainvälisesti tunnetuimmista runoilijoista. Södergran uudisti kotimaista runoutta vapaarytmisyydellä ja uusilla aihepiireillä. Naiseus, aistit, ruumis sekä fantasiat ja myytit toistuvat runoilijan tuotannossa. Södergran kuoli tuberkuloosiin vain 31-vuotiaana.

Edith Södergran (1892-1923) är en portalgestalt i modern svensk poesi och räknas till de mest banbrytande modernisterna även i ett internationellt perspektiv. Hennes trotsiga livskänsla och den lidelsefulla elden i dikterna fortsätter oupphörligt att fängsla nya generationer.

Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar samt ett nyskrivet förord av författaren Eva Ström.

Edith Södergran (1892-1923) är en portalgestalt i modern svensk poesi och räknas till de mest banbrytande modernisterna även i ett internationellt perspektiv. Hennes trotsiga livskänsla och den lidelsefulla elden i dikterna fortsätter oupphörligt att fängsla nya generationer.

Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar samt ett nyskrivet förord av författaren Eva Ström.

Edith Södergran (1892-1923) är en portalgestalt i modern svensk poesi och räknas till de mest banbrytande modernisterna även i ett internationellt perspektiv. Hennes trotsiga livskänsla och den lidelsefulla elden i dikterna fortsätter oupphörligt att fängsla nya generationer.

Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar samt ett nyskrivet förord av författaren Eva Ström.

Brokiga iakttagelser [1919] är en samling aforismer, som Edith Södergran troligtvis skrev under loppet av några år: ämnena är många och olika varandra. Men ett dominerande tema är människans öde. Influenserna från Friedrich Nietzsche, som tydligt märks i bokens övermänniskoideal, återfinns även i de diktsamlingar som ligger närmast i tid: Septemberlyran [1918] och Rosenaltaret [1919].

EDITH SÖDERGRAN [1892–1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. En av den svenska lyriska modernismens pionjärer; inspiratör till poeter som Gunnar Björling och Elmer Diktonius. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism, har Södergrans dikt också en för svensk poesi ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från tyske filosofen Friedrich Nietzsche; inte minst övermänniskoidealet.

Dikter [1916] är Edith Södergrans debutdiktsamling. Hennes allra mest citerade dikt, »Dagens svalnar I–IV« (» […] Du sökte en kvinna / och fann en själv – du är besviken.«), finns här, liksom »Vierge moderne«, med sin berömda inledningsrad: »Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.«.

EDITH SÖDERGRAN [1892–1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. En av den svenska lyriska modernismens pionjärer; inspiratör till poeter som Gunnar Björling och Elmer Diktonius. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism, har Södergrans dikt också en för svensk poesi ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från tyske filosofen Friedrich Nietzsche; inte minst övermänniskoidealet.

Framtidens skugga [1920] är Edith Södergrans fjärde diktsamling. Tematiskt inte lika hårt spänd som de tidigare. Till stor del ägnad kärleksguden Eros, såsom ett förborgat mänskligt potential. Som det heter i dikten »Eros hemlighet«: »Jag känner dig, Eros – / du är icke man och kvinna, / du är den kraft, / som sitter nedhukad i templet […]«.

EDITH SÖDERGRAN [1892–1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. En av den svenska lyriska modernismens pionjärer; inspiratör till poeter som Gunnar Björling och Elmer Diktonius. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism, har Södergrans dikt också en för svensk poesi ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från tyske filosofen Friedrich Nietzsche; inte minst övermänniskoidealet.

Landet som icke är [1925] är Edith Södergrans postuma diktsamling, som redigerades av Hagar Olsson. Samlingen innehåller tidigare outgivna dikter, men också de sista dikter Södergran skrev, dödssjuk i TBC. Häribland en av hennes allra mest kända, titeldikten med sin längtan till »landet som icke är«.

EDITH SÖDERGRAN [1892–1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. En av den svenska lyriska modernismens pionjärer; inspiratör till poeter som Gunnar Björling och Elmer Diktonius. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism, har Södergrans dikt också en för svensk poesi ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från tyske filosofen Friedrich Nietzsche; inte minst övermänniskoidealet.

Rosenaltaret [1919] är Edith Södergrans tredje diktsamling. Stämningar och teman – inte minst den triumferade självkänslan; inflytandet från filosofen Nietzsche – återkommer från den föregående diktsamlingen Septemberlyran [1918], men här finns också en varmare ton, vilken kan tillskrivas Södergrans nyvunna vänskap med Hagar Olsson (som också är den »syster« som tilltalas genom hela bokens andra avdelning).

EDITH SÖDERGRAN [1892–1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. En av den svenska lyriska modernismens pionjärer; inspiratör till poeter som Gunnar Björling och Elmer Diktonius. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism, har Södergrans dikt också en för svensk poesi ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från tyske filosofen Friedrich Nietzsche; inte minst övermänniskoidealet.

Edith Irene Södergran, född 4 april 1892, död 24 juni 1923, var en finlandssvensk poet.

Edith Södergran var en av de första modernisterna inom svensk litteratur, påverkad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism. Vid 24 års ålder debuterade hon med diktsamlingen Dikter. Eftersom hon dog tidigt, vid endast 31 års ålder, hann hon inte uppleva den uppskattning och berömmelse hennes poesi senare vann runtom i världen. Hennes inflytande på efterkommande lyriker är stort och idag anses hon vara en av huvudpersonerna inom den svenska modernistiska lyriken. Hennes prägel på bildspråk, rytm och associativt fri stil är synlig långt in i samtida svensk lyrik och rocklyrik, till exempel hos Mare Kandre, Gunnar Harding, Eva Runefelt och Eva Dahlgren.

Debutboken Dikter som utkom hösten 1916 väckte ingen större uppmärksamhet, även om en del kritiker var lätt förbryllade - redan här använder Södergran associativt fri vers och målar i utvalda detaljer i stället för genomförda landskap. Uttrycken för ett ungt, modernt kvinnligt medvetande i dikter som Dagen svalnar... och Vierge moderne var också något helt nytt i svenskspråkig lyrik.

Efter oktoberrevolutionen 1917 var Ediths och moderns ekonomiska tillgångar plötsligt värdelösa, eftersom de placerats i ukrainska värdepapper, samtidigt som Karelska näset från våren 1918 blev en krigszon. I Petrograd (som Sankt Petersburg hette från 1914) sköts människor utan rättegång, och Södergran visste att en del av hennes skolkamrater hade flytt från staden. Poeten läste Friedrich Nietzsche och fann hos honom modet att stå emot en tidvis vidrig och förnedrande vardag.

Hennes poetiska nyorientering med Septemberlyran mötte ingen större förståelse från publik och kritik - hon tog själv till orda i en beryktad insändare i Helsingforstidningen Dagens Press nyårsafton 1918 för att försöka klara upp en del av sina avsikter med de paradoxala visionerna i sin nya bok, men lyckades i stället provocera fram den första debatten om modernismens obegripliga poesi på svenska språket - en debatt som sedan skulle återkomma runt till exempel Birger Sjöberg, Peter Weiss och Erik Lindegren. Tidningsdebatten blev i Södergrans fall rätt omild - ingen av debattörerna tycks heller ha haft en aning om de villkor dikterna kommit till under: hungersnöd, lungsot, hot om att bli fördriven eller dödad om Raivola intogs av rödgardisterna[1] - men hon vann en vän och livsviktig allierad, den unga kritikern och författarinnan Hagar Olsson (1893-1978). Till Hagar, "systern" är en diktsvit i Rosenaltaret i tysthet dedicerad.[2]

Med diktsamlingen Framtidens skugga – det första förslaget till titel var "Köttets mysterier" – kulminerar Södergrans manande visioner, och den närmast kosmiska glöden i dikterna talar om en förnyad värld efter de krig och katastrofer som nu härjar jorden – Raivola var som tidigare nämnt krigszon 1918 och även senare kunde Edith höra kanoneld från köksfönstret. Ordalagen kan föra tankarna till Walt Whitman, Sapfo och Jim Morrison när poeten ikläder sig rollen som spåkvinna, härförare eller helt enkelt den av Eros utvalda förmedlaren:

Edith Irene Södergran, född 4 april 1892, död 24 juni 1923, var en finlandssvensk poet.

Edith Södergran var en av de första modernisterna inom svensk litteratur, påverkad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism. Vid 24 års ålder debuterade hon med diktsamlingen Dikter. Eftersom hon dog tidigt, vid endast 31 års ålder, hann hon inte uppleva den uppskattning och berömmelse hennes poesi senare vann runtom i världen. Hennes inflytande på efterkommande lyriker är stort och idag anses hon vara en av huvudpersonerna inom den svenska modernistiska lyriken. Hennes prägel på bildspråk, rytm och associativt fri stil är synlig långt in i samtida svensk lyrik och rocklyrik, till exempel hos Mare Kandre, Gunnar Harding, Eva Runefelt och Eva Dahlgren.

Debutboken Dikter som utkom hösten 1916 väckte ingen större uppmärksamhet, även om en del kritiker var lätt förbryllade - redan här använder Södergran associativt fri vers och målar i utvalda detaljer i stället för genomförda landskap. Uttrycken för ett ungt, modernt kvinnligt medvetande i dikter som Dagen svalnar... och Vierge moderne var också något helt nytt i svenskspråkig lyrik.

Efter oktoberrevolutionen 1917 var Ediths och moderns ekonomiska tillgångar plötsligt värdelösa, eftersom de placerats i ukrainska värdepapper, samtidigt som Karelska näset från våren 1918 blev en krigszon. I Petrograd (som Sankt Petersburg hette från 1914) sköts människor utan rättegång, och Södergran visste att en del av hennes skolkamrater hade flytt från staden. Poeten läste Friedrich Nietzsche och fann hos honom modet att stå emot en tidvis vidrig och förnedrande vardag.

Hennes poetiska nyorientering med Septemberlyran mötte ingen större förståelse från publik och kritik - hon tog själv till orda i en beryktad insändare i Helsingforstidningen Dagens Press nyårsafton 1918 för att försöka klara upp en del av sina avsikter med de paradoxala visionerna i sin nya bok, men lyckades i stället provocera fram den första debatten om modernismens obegripliga poesi på svenska språket - en debatt som sedan skulle återkomma runt till exempel Birger Sjöberg, Peter Weiss och Erik Lindegren. Tidningsdebatten blev i Södergrans fall rätt omild - ingen av debattörerna tycks heller ha haft en aning om de villkor dikterna kommit till under: hungersnöd, lungsot, hot om att bli fördriven eller dödad om Raivola intogs av rödgardisterna[1] - men hon vann en vän och livsviktig allierad, den unga kritikern och författarinnan Hagar Olsson (1893-1978). Till Hagar, "systern" är en diktsvit i Rosenaltaret i tysthet dedicerad.[2]

Med diktsamlingen Framtidens skugga – det första förslaget till titel var "Köttets mysterier" – kulminerar Södergrans manande visioner, och den närmast kosmiska glöden i dikterna talar om en förnyad värld efter de krig och katastrofer som nu härjar jorden – Raivola var som tidigare nämnt krigszon 1918 och även senare kunde Edith höra kanoneld från köksfönstret. Ordalagen kan föra tankarna till Walt Whitman, Sapfo och Jim Morrison när poeten ikläder sig rollen som spåkvinna, härförare eller helt enkelt den av Eros utvalda förmedlaren:

Du sökte en blommaoch fann en frukt.Du sökte en källaoch fann ett hav.Du sökte en kvinnaoch fann en själ –du är besviken.

Edith Södergran, finlandssvensk poet, modernist, föregångsgestalt. I hennes lyrik stiger ”den nyåkvinnan” fram, en kvinna med bestämmanderätt över sin kropp, sin framtid och sitt liv. I denna volym samlas tjugo av hennes dikter som var – och kanske fortfarande är – kontroversiella i sin syn på kvinnlig sexualitet, kön och kroppslighet. I urval och med förord av Marit Lindqvist, Edith Södergran-sällskapet.