Genom en rekonstruktionsuppgörelse som fastställs av domstol kan företag eller verksamheter med ekonomiska svårigheter räddas. I och med uppgörelsen kan enskildas anspråk ändras mot de berörda parternas vilja. Regelverket bygger på aktiv medverkan av gäldenären, rekonstruktören och de berörda parterna. Eftersom parternas intressen och viljor ofta står mot varandra måste vissa av dem ges försteg framför andra. Intressekonflikten blir särskilt intrikat i och med att kretsen av parter som till följd av rekonstruktionen befinner sig i ett slags tvångsgemenskap kan vara tämligen bred.
I avhandlingen undersöks och analyseras frågor om maktfördelning mellan de inblandade parterna och vilka intressen som gynnas respektive missgynnas i en planförhandling under företagsrekonstruktion. Vidare behandlas flera för rättsområdet grundläggande frågor, såsom vad som ska uppnås med en rekonstruktionsuppgörelse, vilka underliggande principer som möjliggör att tvång kan utövas mot enskilda och vad som föranleder att olika parter har skilda intressen.
Studien är principiellt inriktad och jämte svensk rätt behandlas amerikansk, tysk och finsk rätt, Nordisk-baltiska insolvensrättsnätverkets rekommendationer och EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv.
