Upphandlingsskadestånd – en upphandlande myndighets eller enhets skyldighet att utge skadestånd till en leverantör till följd av en överträdelse av upphandlingslagarnas bestämmelser – har under de senaste årtiondena utvecklats till en särskild form av skadestånd i svensk rätt.
I avhandlingen undersöks denna rättsutveckling mot bakgrund av hur normer från olika rättsområden och rättsordningar samspelar och konkurrerar med varandra när en upphandlingsskadeståndsrättslig tvist ska avgöras. Särskild vikt läggs vid konsekvenserna av att upphandlingsskadestånd ska bidra till ett effektivt genomslag för EU:s upphandlingsrätt på den nationella nivån. Undersökningen synliggör därmed hur olika intressen premieras vid utformningen av upphandlingsskadeståndsrätten.
I avhandlingen visas hur EU-rättens normer i form av direktivbestämmelser, men även allmänna principer om medlemsstaternas skadeståndsansvar och rätten till effektiva rättsmedel, påverkar upphandlingsskadestånd i svensk rätt. Vidare behandlas hur den svenska lagstiftaren och Högsta domstolen har hanterat det utrymme att forma upphandlingsskadeståndsrätten som EU-rätten överlämnar till medlemsstaterna.
Avhandlingen innehåller även en djuplodande analys av hur centrala skadeståndsrättsliga problem om ansvar, kausalitet samt skada och ersättning tar sig uttryck och hanteras i upphandlingsskadeståndsrätten.
