Erik Olsson var min farfars kusin. Han föddes i gården Ol-Påls i Tå i Järvsö socken den 30/12 1866 och blev ihjälslagen i ett fyllebråk den 12/8 1895, 28 år gammal. Erik hade en 4 år yngre syster Brita. På hösten år 2000 tog jag kontakt med ett barnbarn till Brita. Hon var 81 år och hette Aina Jansson. Vi träffades hemma hos henne i byn Söderomsjön i Viksjöfors. Mitt ärende var att få titta i hennes fars fotoalbum för att se om där fanns några fotografier på min farmor och farfar. De umgicks nämligen en del med hennes föräldrar då de var unga. Efter någon timmes samspråk, kom Aina med en gammal plånbok, ett fotografi och ett brev. Hon hade blivit ombedd av sin farbrors hustru Lilly att ta hand om detta efter att hon gått bort. Brevet var skrivet från Länsfängelset i Gefle år 1893 av Erik Olsson till systern Brita. Fotografiet utgjordes av ett porträtt av Erik och plånboken var det enda som bevarats av hans ägodelar. Nu undrade Aina om jag visste något om det förskräckliga som brevets innehåll gav antydningar om. Det var med lättat hjärta som hon överlämnade dessa tre saker till mig. Kanske kunde jag försöka bringa klarhet i Erik Olssons öde. Själv trodde Aina att det var Erik som slagit ihjäl någon och att han därför satt i fängelse, men så var det inte, kunde jag berätta. Varför han satt i fängelse visste jag inte, men det borde man ta reda på – tänkte jag. Efterforskningar i arkiven visade att Erik satt i fängelse för att han var delaktig i ett inbrott som företogs på kvällen/natten söndagen den 5 november 1893 i ett magasin i Löräng, varvid varor för över 900 kr stals från handlaren i Karsjö, Erik ”Karls-Erske” Olsson från gården Karls i byn Hamre. Denna skrift utgör en sammanställning av händelserna kring den aktuella stölden såsom de beskrivits i protokoll från polisförhör och rannsakningar vid tinget, i tidningsnotiser samt i Eriks brev från fängelset i Gävle – ett litet stycke svensk kriminalhistoria har lyfts fram ur gömmorna och en liten bit av Järvsö sockens historia har blivit dokumenterad och levandegjord./Författaren

Erik Olsson var min farfars kusin. Han föddes i gården Ol-Påls i Tå i Järvsö socken den 30/12 1866 och blev ihjälslagen i ett fyllebråk den 12/8 1895, 28 år gammal. Erik hade en 4 år yngre syster Brita. På hösten år 2000 tog jag kontakt med ett barnbarn till Brita. Hon var 81 år och hette Aina Jansson. Vi träffades hemma hos henne i byn Söderomsjön i Viksjöfors. Mitt ärende var att få titta i hennes fars fotoalbum för att se om där fanns några fotografier på min farmor och farfar. De umgicks nämligen en del med hennes föräldrar då de var unga. Efter någon timmes samspråk, kom Aina med en gammal plånbok, ett fotografi och ett brev. Hon hade blivit ombedd av sin farbrors hustru Lilly att ta hand om detta efter att hon gått bort. Brevet var skrivet från Länsfängelset i Gefle år 1893 av Erik Olsson till systern Brita. Fotografiet utgjordes av ett porträtt av Erik och plånboken var det enda som bevarats av hans ägodelar. Nu undrade Aina om jag visste något om det förskräckliga som brevets innehåll gav antydningar om. Det var med lättat hjärta som hon överlämnade dessa tre saker till mig. Kanske kunde jag försöka bringa klarhet i Erik Olssons öde. Själv trodde Aina att det var Erik som slagit ihjäl någon och att han därför satt i fängelse, men så var det inte, kunde jag berätta. Varför han satt i fängelse visste jag inte, men det borde man ta reda på – tänkte jag. Efterforskningar i arkiven visade att Erik satt i fängelse för att han var delaktig i ett inbrott som företogs på kvällen/natten söndagen den 5 november 1893 i ett magasin i Löräng, varvid varor för över 900 kr stals från handlaren i Karsjö, Erik ”Karls-Erske” Olsson från gården Karls i byn Hamre. Denna skrift utgör en sammanställning av händelserna kring den aktuella stölden såsom de beskrivits i protokoll från polisförhör och rannsakningar vid tinget, i tidningsnotiser samt i Eriks brev från fängelset i Gävle – ett litet stycke svensk kriminalhistoria har lyfts fram ur gömmorna och en liten bit av Järvsö sockens historia har blivit dokumenterad och levandegjord./Författaren

Erik Olsson var min farfars kusin. Han föddes i gården Ol-Påls i Tå i Järvsö socken den 30/12 1866 och blev ihjälslagen i ett fyllebråk den 12/8 1895, 28 år gammal. Erik hade en 4 år yngre syster Brita. På hösten år 2000 tog jag kontakt med ett barnbarn till Brita. Hon var 81 år och hette Aina Jansson. Vi träffades hemma hos henne i byn Söderomsjön i Viksjöfors. Mitt ärende var att få titta i hennes fars fotoalbum för att se om där fanns några fotografier på min farmor och farfar. De umgicks nämligen en del med hennes föräldrar då de var unga. Efter någon timmes samspråk, kom Aina med en gammal plånbok, ett fotografi och ett brev. Hon hade blivit ombedd av sin farbrors hustru Lilly att ta hand om detta efter att hon gått bort. Brevet var skrivet från Länsfängelset i Gefle år 1893 av Erik Olsson till systern Brita. Fotografiet utgjordes av ett porträtt av Erik och plånboken var det enda som bevarats av hans ägodelar. Nu undrade Aina om jag visste något om det förskräckliga som brevets innehåll gav antydningar om. Det var med lättat hjärta som hon överlämnade dessa tre saker till mig. Kanske kunde jag försöka bringa klarhet i Erik Olssons öde. Själv trodde Aina att det var Erik som slagit ihjäl någon och att han därför satt i fängelse, men så var det inte, kunde jag berätta. Varför han satt i fängelse visste jag inte, men det borde man ta reda på – tänkte jag. Efterforskningar i arkiven visade att Erik satt i fängelse för att han var delaktig i ett inbrott som företogs på kvällen/natten söndagen den 5 november 1893 i ett magasin i Löräng, varvid varor för över 900 kr stals från handlaren i Karsjö, Erik ”Karls-Erske” Olsson från gården Karls i byn Hamre. Denna skrift utgör en sammanställning av händelserna kring den aktuella stölden såsom de beskrivits i protokoll från polisförhör och rannsakningar vid tinget, i tidningsnotiser samt i Eriks brev från fängelset i Gävle – ett litet stycke svensk kriminalhistoria har lyfts fram ur gömmorna och en liten bit av Järvsö sockens historia har blivit dokumenterad och levandegjord./Författaren