Notbildens symboler kan för musiker många gånger upplevas som problematiska i samband med konstnärliga ställningstaganden inför framföranden. Detta gäller i synnerhet för dem som upplever den klassiska uppförandetraditionen som hämmande i gestaltningsarbetet. Syftet med denna avhandling är att – inom området noterad västerländsk konstmusik – undersöka det potentiella gestaltningsutrymmet och dess möjligheter att utvidgas. Två omgångar med gestaltningsexperiment utifrån två verk av den svenske tonsättaren Ludvig Norman (1831–1885) föregicks av kontextuell källforskning kring tonsättaren och hans tid samt parametriska analyser av partiturens notation. Resultaten av dessa – tillsammans med ett nytt förhållningssätt till både verksyn och noterade symboler – utgjorde utgångspunkten för det gestaltande arbetet. Detta inkluderade medvetet förändrade eller omskapade versioner av musiken, liksom parametriska improvisationer utgående från konstnärligt utforskande bortom den ursprungliga notationen. Musikaliskt material som inte emanerade ur notbilden kunde ibland också tillföras. Sammanflätningen av gedigen forskning och analys samt ett experimentellt förhållningssätt ändrade förutsättningarna för gestaltningslösningarna. Inom det nya vidgade och fluktuerande gestaltningsutrymmet kunde de musikaliska parametrarna – genom avsiktliga och förutsättningslösa omgestaltningar – tillåtas att förvärva nya egenskaper och nya relationer i förhållande till varandra. Härigenom utvecklades såväl nya klangliga verkligheter och nya konstnärliga insikter som okonventionella och gränsöverskridande gestaltningar. Denna föränderlighet i innebörder och uttryck genom reflekterande och förutsättningslöst utforskande är ett kreativt sätt att få noterade musikaliska verk att leva vidare och utvecklas i nya kontexter – oavsett när i tiden de tillkom, och oavsett tonsättarens ursprungliga musikaliska intentioner. Tomas Löndahl (f. 1952) var under åren 1980–2005 anställd vid Sveriges Radio P2, bland annat som inspelningsproducent för Sveriges Radios Symfoniorkester, redaktionschef och chef för livemusiken. Under åren 2005–2010 var han verkställande direktör och konstnärligt ansvarig för Helsingborgs Symfoniorkester och Helsingborgs Konserthus. Han invaldes som ledamot i Kungl. Musikaliska akademien 2003 och utsågs 2011 till dess Ständige sekreterare. Denna post innehade han till sin pension 2017. Under åren 2016–2020 var han dessutom adjungerad professor i musikalisk gestaltning vid Musikhögskolan i Malmö.

Notbildens symboler kan för musiker många gånger upplevas som problematiska i samband med konstnärliga ställningstaganden inför framföranden. Detta gäller i synnerhet för dem som upplever den klassiska uppförandetraditionen som hämmande i gestaltningsarbetet. Syftet med denna avhandling är att – inom området noterad västerländsk konstmusik – undersöka det potentiella gestaltningsutrymmet och dess möjligheter att utvidgas. Två omgångar med gestaltningsexperiment utifrån två verk av den svenske tonsättaren Ludvig Norman (1831–1885) föregicks av kontextuell källforskning kring tonsättaren och hans tid samt parametriska analyser av partiturens notation. Resultaten av dessa – tillsammans med ett nytt förhållningssätt till både verksyn och noterade symboler – utgjorde utgångspunkten för det gestaltande arbetet. Detta inkluderade medvetet förändrade eller omskapade versioner av musiken, liksom parametriska improvisationer utgående från konstnärligt utforskande bortom den ursprungliga notationen. Musikaliskt material som inte emanerade ur notbilden kunde ibland också tillföras. Sammanflätningen av gedigen forskning och analys samt ett experimentellt förhållningssätt ändrade förutsättningarna för gestaltningslösningarna. Inom det nya vidgade och fluktuerande gestaltningsutrymmet kunde de musikaliska parametrarna – genom avsiktliga och förutsättningslösa omgestaltningar – tillåtas att förvärva nya egenskaper och nya relationer i förhållande till varandra. Härigenom utvecklades såväl nya klangliga verkligheter och nya konstnärliga insikter som okonventionella och gränsöverskridande gestaltningar. Denna föränderlighet i innebörder och uttryck genom reflekterande och förutsättningslöst utforskande är ett kreativt sätt att få noterade musikaliska verk att leva vidare och utvecklas i nya kontexter – oavsett när i tiden de tillkom, och oavsett tonsättarens ursprungliga musikaliska intentioner. Tomas Löndahl (f. 1952) var under åren 1980–2005 anställd vid Sveriges Radio P2, bland annat som inspelningsproducent för Sveriges Radios Symfoniorkester, redaktionschef och chef för livemusiken. Under åren 2005–2010 var han verkställande direktör och konstnärligt ansvarig för Helsingborgs Symfoniorkester och Helsingborgs Konserthus. Han invaldes som ledamot i Kungl. Musikaliska akademien 2003 och utsågs 2011 till dess Ständige sekreterare. Denna post innehade han till sin pension 2017. Under åren 2016–2020 var han dessutom adjungerad professor i musikalisk gestaltning vid Musikhögskolan i Malmö.