Digital vård mot psykisk ohälsa gör det möjligt för fler att få stöd till en lägre kostnad. Det är viktigt av flera skäl. Vårdköerna för psykologhjälp är långa, inte minst för barn och ungdomar, samtidigt som psykisk ohälsa kan ha stora konsekvenser för de som drabbas. Även de samhällsekonomiska kostnaderna är omfattande. I denna rapport granskar vi effekter av digital psykologvård och den snabba utvecklingen av digitala självhjälpsverktyg inom den offentligfinansierade vården, främst när det gäller behandling av depression och generaliserat ångestsyndrom. Med ett unikt datamaterial som omfattar totalt cirka en halv miljon digitala psykologbesök från de privata tjänsterna Kry och Mindler under perioden 2019–22 finner vi att patienterna huvudsakligen hamnar på rätt vårdnivå hos de digitala psykologerna. Vi finner även att tjänsterna fungerar ungefär lika bra som regionernas digitala tjänster men når avsevärt fler patienter. Psykologbehandlingarna verkar fungera lika bra för män som för kvinnor men behandlingseffekterna för depression är något mindre för yngre patienter, bland patienter som fyller i skattningar konsekvent. Kunskapen om kvalitén i självhjälpsverktygen, som kan användas utan psykologstöd, är dock i sin linda, och datamaterialet är mindre detaljerat. Litteraturgenomgången visar att en utmaning är att få användare som behöver hjälp att inte hoppa av behandlingarna. Om självhjälpsverktyg ska kunna bota fler patienter till en lägre kostnad behöver tillsynen utvecklas och triageringen mellan självhjälp och psykologvård förstärkas.

Digital vård mot psykisk ohälsa gör det möjligt för fler att få stöd till en lägre kostnad. Det är viktigt av flera skäl. Vårdköerna för psykologhjälp är långa, inte minst för barn och ungdomar, samtidigt som psykisk ohälsa kan ha stora konsekvenser för de som drabbas. Även de samhällsekonomiska kostnaderna är omfattande. I denna rapport granskar vi effekter av digital psykologvård och den snabba utvecklingen av digitala självhjälpsverktyg inom den offentligfinansierade vården, främst när det gäller behandling av depression och generaliserat ångestsyndrom. Med ett unikt datamaterial som omfattar totalt cirka en halv miljon digitala psykologbesök från de privata tjänsterna Kry och Mindler under perioden 2019–22 finner vi att patienterna huvudsakligen hamnar på rätt vårdnivå hos de digitala psykologerna. Vi finner även att tjänsterna fungerar ungefär lika bra som regionernas digitala tjänster men når avsevärt fler patienter. Psykologbehandlingarna verkar fungera lika bra för män som för kvinnor men behandlingseffekterna för depression är något mindre för yngre patienter, bland patienter som fyller i skattningar konsekvent. Kunskapen om kvalitén i självhjälpsverktygen, som kan användas utan psykologstöd, är dock i sin linda, och datamaterialet är mindre detaljerat. Litteraturgenomgången visar att en utmaning är att få användare som behöver hjälp att inte hoppa av behandlingarna. Om självhjälpsverktyg ska kunna bota fler patienter till en lägre kostnad behöver tillsynen utvecklas och triageringen mellan självhjälp och psykologvård förstärkas.

Digital vård mot psykisk ohälsa gör det möjligt för fler att få stöd till en lägre kostnad. Det är viktigt av flera skäl. Vårdköerna för psykologhjälp är långa, inte minst för barn och ungdomar, samtidigt som psykisk ohälsa kan ha stora konsekvenser för de som drabbas. Även de samhällsekonomiska kostnaderna är omfattande. I denna rapport granskar vi effekter av digital psykologvård och den snabba utvecklingen av digitala självhjälpsverktyg inom den offentligfinansierade vården, främst när det gäller behandling av depression och generaliserat ångestsyndrom. Med ett unikt datamaterial som omfattar totalt cirka en halv miljon digitala psykologbesök från de privata tjänsterna Kry och Mindler under perioden 2019–22 finner vi att patienterna huvudsakligen hamnar på rätt vårdnivå hos de digitala psykologerna. Vi finner även att tjänsterna fungerar ungefär lika bra som regionernas digitala tjänster men når avsevärt fler patienter. Psykologbehandlingarna verkar fungera lika bra för män som för kvinnor men behandlingseffekterna för depression är något mindre för yngre patienter, bland patienter som fyller i skattningar konsekvent. Kunskapen om kvalitén i självhjälpsverktygen, som kan användas utan psykologstöd, är dock i sin linda, och datamaterialet är mindre detaljerat. Litteraturgenomgången visar att en utmaning är att få användare som behöver hjälp att inte hoppa av behandlingarna. Om självhjälpsverktyg ska kunna bota fler patienter till en lägre kostnad behöver tillsynen utvecklas och triageringen mellan självhjälp och psykologvård förstärkas.