Mårten Blix – författare

Under 1999–2021 ökade antalet privata sjukvårdsförsäkringarna tiofaldigt, från cirka 67 000 till 723 000. Trots denna expansion utgör de privata sjukvårdsförsäkringarna enbart cirka en procent av de totala utgifterna för sjukvården i Sverige. Den kraftiga ökningen har inte skett i ett policyvakuum. En kombination av tre faktorer har varit särskilt påskyndande: • En kraftig ökning av sjukskrivningar under 1990-talskrisen, underblåst av ett generöst transfereringssystem; • Att arbetsgivare efter 1992 blev ålagda att betala sjuklön; • Ihållande vårdköer till specialistsjukvården, i såväl dåtid som nutid. För arbetsgivare har sjukvårdsförsäkringarna mildrat riskerna. Det handlar dels om direkta effekter, dels om indirekta effekter. Försäkringarna kan minska den direkta risken för kostnader från sjukfrånvaro samt underlättar för de anställda att snabbare återgå till arbetet efter en sjukdom. De indirekta konsekvenserna av sjukfrånvaro kan i vissa fall vara mer långtgående än de direkta kostnaderna genom exempelvis produktionsbortfall eller förseningar. Slimmade produktionskedjor kan vara känsliga även för små störningar. Sjukvårdsförsäkringarna minskar riskerna för företagen, inte minst konsekvenserna av att nyckelpersonal är frånvarande. Att inte längre kunna avvärja den risken skulle kunna innebära en försämring för Sveriges konkurrenskraft gentemot omvärlden. Vilka tecknar privata sjukvårdsförsäkringar? Under 2021 var cirka 60 procent arbetsgivarbetalda, 30 procent via gruppförsäkringar och 10 procent individuella. Av gruppförsäkringarna är fackföreningsmedlemmar en stor grupp. Ungefär 65 procent av TCO-medlemmarna och knappt 80 procent av Saco-medlemmarna har möjlighet att teckna en privat sjukvårdsförsäkring. Totalt erbjuds 1,6 miljoner Saco- och TCO medlemmar att teckna en privat sjukvårdsförsäkring, dock ej LO-medlemmar. Ibland kritiseras sjukvårdsförsäkringarna för att skapa en gräddfil i sjukvården. Det finns evidens för att enskilda försäkringstagare får snabbare vård, men i diskursen saknas det en analys av system- och samhällsekonomiska effekter. Vad skulle exempelvis hända i ett extremfall där alla försäkringspatienter (genom tvång eller konfiskation) fördes över till den skattefinansierade sjukvården? Troligen skulle sjukvårdsköerna i så fall bli längre för samtliga (en s.k. Paretoförsämring). Det är inget nytt att den skattefinansierade vården har långa köer och svårigheter att uppnå uppsatta mål. Dessutom uppvisar regionerna såväl långa vårdköer som kraftiga variationer i graden av måluppfyllelse. För privata sjukvårdsförsäkringar sker i stort sett alltid ett första möte med en specialist inom 7 dagar, vilket kan kontrasteras med 90-dagars garantin för offentligt finansierad sjukvård. Ögonsjukvård ingår i vissa privata sjukvårdsförsäkringar och utgör ett illustrativt exempel på väntetider i den offentliga sjukvården. Medianväntetiden för ett första möte med en specialist är 48 dagar under 2020–21, med som lägst 15 dagar i Region Stockholm och som mest 95 dagar i Region Värmland. På ett övergripande plan finns inget samband mellan andelen privata sjukvårdsförsäkringar och vårdköer i den offentliga finansierade sjukvården. Slutligen presenteras beräkningar som visar att drygt 50 procent av befolkningen tillhör en region där vårdköerna är relativt korta samtidigt som andelen personer med privata sjukvårdsförsäkringar är jämförelsevis hög. En rimlig slutsats är att vårdköerna i den offentligt finansierad vården beror på helt andra faktorer, däribland organisatorisk effektivitet, tillgången till läkare och hur resurserna används.

Välfärdsdebatten har i decennier handlat om mer pengar till kommuner och regioner. Samtidigt är Sverige redan ett av de länder i världen som lägger mest pengar på vård, skola och omsorg.Välfärdslabyrinten vill ge inspiration åt en borgerlighet som kört fast i gamla hjulspår. I boken medverkar Mårten Blix, Kajsa Dovstad, Gustaf Drougge, Warda Fatih, Nils Karlson, Mats Svegfors, Alice Teodorescu Måwe, Markus Uvell, Oskar Qvarfort, skribenter med olika perspektiv och reformförslag inom ämnen som sjukvård, högskola, förskola och äldreomsorg. OM REDAKTÖREN BENJAMIN DOUSA, är vd på Timbro. Han är utbildad ekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och har en bakgrund inom Moderaterna. Han har tidigare givit ut böckerna Snöflingorna faller över Husby(2018) och Masssintegration (2022).

Focusing on health care, education, and elderly care, Privatizing Welfare Services draws on extensive research on the consequences of introducing market-based mechanisms to deliver welfare services. Empirical evidence over the last few decades is summarized and condensed to policy lessons. How to balance equity and efficiency is a central theme. The book also addresses the challenges of financing the Swedish model of welfare services as well as the importance of management practices and public opinion. The privatization of service production has occurred despite major political controversy between two competing visions for the welfare state. Successful experiments have spread organically to neighbouring municipalities. What was done well in this process and what were the mistakes? The book addresses the fundamental economic challenges, the trends of the future, and the implications for institutional design.

The modern welfare state finds itself in the middle of two major upheavals: the impact of technology and immigration. Having taken in more refugees per capita than most other countries, the pillars of the Swedish welfare state are being shaken, and digital technologies are set to strengthen already existing trends towards job and wage polarization. The development of skills to keep pace with technology will enter into a critical period for the labor market in which inadequate policy responses could result in further inequality and polarization. In this regard, a platform-based labor market could help by opening up a vast range of new work opportunities. Marten Blix examines the implications of these trends that drive change in developed economies and, in particular, the impact that they have on Sweden and other European countries with rigid labor markets and comprehensive tax-financed welfare services. Increasing costs from immigration and rising inequality could further reduce the willingness to pay high taxes and erode support for redistribution. Failure to address challenges like this one could herald much more drastic changes down the road. There are already signs of economic and political tensions and there is a risk that the social contract could crack. This new discussion on the future of work and the welfare state will be of interest not only to scholars but in policy circles and corresponding societies in sociology, labor relations, political science and public administration.

The modern welfare state finds itself in the middle of two major upheavals: the impact of technology and immigration. Having taken in more refugees per capita than most other countries, the pillars of the Swedish welfare state are being shaken, and digital technologies are set to strengthen already existing trends towards job and wage polarization. The development of skills to keep pace with technology will enter into a critical period for the labor market in which inadequate policy responses could result in further inequality and polarization. In this regard, a platform-based labor market could help by opening up a vast range of new work opportunities. Marten Blix examines the implications of these trends that drive change in developed economies and, in particular, the impact that they have on Sweden and other European countries with rigid labor markets and comprehensive tax-financed welfare services. Increasing costs from immigration and rising inequality could further reduce the willingness to pay high taxes and erode support for redistribution. Failure to address challenges like this one could herald much more drastic changes down the road. There are already signs of economic and political tensions and there is a risk that the social contract could crack. This new discussion on the future of work and the welfare state will be of interest not only to scholars but in policy circles and corresponding societies in sociology, labor relations, political science and public administration.

Digital vård mot psykisk ohälsa gör det möjligt för fler att få stöd till en lägre kostnad. Det är viktigt av flera skäl. Vårdköerna för psykologhjälp är långa, inte minst för barn och ungdomar, samtidigt som psykisk ohälsa kan ha stora konsekvenser för de som drabbas. Även de samhällsekonomiska kostnaderna är omfattande. I denna rapport granskar vi effekter av digital psykologvård och den snabba utvecklingen av digitala självhjälpsverktyg inom den offentligfinansierade vården, främst när det gäller behandling av depression och generaliserat ångestsyndrom. Med ett unikt datamaterial som omfattar totalt cirka en halv miljon digitala psykologbesök från de privata tjänsterna Kry och Mindler under perioden 2019–22 finner vi att patienterna huvudsakligen hamnar på rätt vårdnivå hos de digitala psykologerna. Vi finner även att tjänsterna fungerar ungefär lika bra som regionernas digitala tjänster men når avsevärt fler patienter. Psykologbehandlingarna verkar fungera lika bra för män som för kvinnor men behandlingseffekterna för depression är något mindre för yngre patienter, bland patienter som fyller i skattningar konsekvent. Kunskapen om kvalitén i självhjälpsverktygen, som kan användas utan psykologstöd, är dock i sin linda, och datamaterialet är mindre detaljerat. Litteraturgenomgången visar att en utmaning är att få användare som behöver hjälp att inte hoppa av behandlingarna. Om självhjälpsverktyg ska kunna bota fler patienter till en lägre kostnad behöver tillsynen utvecklas och triageringen mellan självhjälp och psykologvård förstärkas.