Henrik Jordahl – författare

De senaste femton åren har delvis varit turbulenta för svensk ekonomi. Den ekonomiska politiken har bland annat konfronterats med en global finanskris, historiskt sett mycket omfattande invandring och en virus­pandemi. Till detta kan läggas Rysslands invasion av Ukraina 2022 och dess följdverkningar, vilka ur ett ekonomiskt perspektiv bland annat har bidragit till den högsta inflationen i såväl Sverige som många andra länder på ungefär tre decennier.För att förstå hur den svenska ekonomin fungerar och analysera frågeställningar kring den är det nödvändigt att sätta sig in i förhållanden som inte behandlas i internationella läroböcker. Hur bedrivs svensk finans- och penningpolitik? Hur styrs den offentliga sektorn? Hur fungerar arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och finansmarknaderna? Hur bedrivs konkurrens- och miljöpolitik? Vad blir effekterna av det svenska skattesystemet?Marknad och politik förändras med sin omvärld. Samtliga kapitel i denna trettonde upplaga är antingen nyskrivna eller omarbetade. Boken ger en fullödig bild av den svenska ekonomin och den ekonomiska politiken i inledningen av 2000-talets tredje decennium – detta utan att tappa de historiska kopplingarna.Marknad och politik är en modern lärobok om den svenska ekonomin avsedd för grundutbildningen i nationalekonomi vid universitet och högskolor. Boken är en naturlig byggsten i en utbildning för framtidens svenska ekonomer. Den lämpar sig också väl för andra som vill sätta sig in i hur den svenska ekonomin fungerar då den inte kräver några djupare förkunskaper i nationalekonomi.

Focusing on health care, education, and elderly care, Privatizing Welfare Services draws on extensive research on the consequences of introducing market-based mechanisms to deliver welfare services. Empirical evidence over the last few decades is summarized and condensed to policy lessons. How to balance equity and efficiency is a central theme. The book also addresses the challenges of financing the Swedish model of welfare services as well as the importance of management practices and public opinion. The privatization of service production has occurred despite major political controversy between two competing visions for the welfare state. Successful experiments have spread organically to neighbouring municipalities. What was done well in this process and what were the mistakes? The book addresses the fundamental economic challenges, the trends of the future, and the implications for institutional design.

Nationalekonomins frågor är en grundläggande lärobok i nationalekonomi. Till skillnad från många traditionella böcker i ämnet fokuserar National­ekonomins frågor på aktuell forskning, aktuella forskningsmetoder och praktiska tillämpningar av dessa metoder.Boken ger på detta sätt studenter och lärare ett verktyg för att utveckla ett nationalekonomiskt tänkande bortom grundmodellerna, vilka dock är en förutsättning för denna utveckling.Genom att visa på ämnets bredd och möjligheter svarar boken på frågor av typen: Kan man verkligen säga något om verkligheten med dessa modeller? Är nationalekonomisk forskning samhällsrelevant? och kanske till och med Varför ska vi lära oss det här?Nationalekonomins frågor täcker ett brett spektrum av ämnen och visar på nationalekonomins stora spännvidd. Trots detta representerar de frågor som tas upp i boken endast en mycket liten del av den nationalekonomiska forskningen och bland läsarna kommer det säkert finnas de som tycker att flera viktiga frågor saknas. Självklart rymmer nationalekonomin många andra intressanta ämnen och förhoppningsvis kommer boken att inspirera till många framtida uppföljare som tar upp fler nationalekonomiska frågor.Boken vänder sig till studenter som läser nationalekonomi på grundnivå men fungerar förstås också utmärkt som introduktion till 18 viktiga forsknings­områden på såväl fördjupningsstudier som för den allmänintresserade läsaren.

Den svenska välfärdsmodellen kännetecknas av offentlig finansiering, ökande grad av konkurrens mellan olika utförare samt större valfrihet för brukarna. Hur har den här modellen vuxit fram? Varför skiljer sig utvecklingen åt mellan olika delar av landet och mellan olika tjänster? Vilken roll har politiker på nationell och lokal nivå, utförarorganisationer och tjänsternas brukare spelat? I dag produceras en sjundedel av de skattefinansierade välfärdstjänsterna av privata utförare. Men variationen mellan enskilda kommuner och landsting är stor. I Stockholms län finns till exempel fler platser på privata än på kommunala äldreboenden, samtidigt som mer än hälften av landets kommuner helt saknar privata äldreboenden. Antologin redogör först ur ett historiskt perspektiv för privatiseringen av välfärdstjänster sedan 1980-talet, med fokus på nationella reformer och lokala initiativ. Därefter undersöks ett antal möjliga förklaringar till hur pass utbredd privatiseringen av olika tjänster är i olika delar av landet. Tillsammans visar antologins kapitel att politiska, ekonomiska och geografiska drivkrafter har samspelat när den privata produktionen har vuxit fram. I flera fall redovisas nya samband som åtminstone i Sverige inte har undersökts som möjliga förklaringar till välfärdens privatisering. Antologin ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle. Författare är forskarna Matz Dahlberg, Mikael Elinder, David Isaksson, Henrik Jordahl (red.), Anders Lindbom, Heléne Lundqvist, Ulrika Winblad och Richard Öhrvall.

Äldreomsorgen står högt på den politiska dagordningen och är en tung post i Sveriges offentliga utgifter. Men hur fungerar styrning och ledning i den svenska äldreomsorgen? Det undersöker författarna till denna rapport. De använder en internationellt väletablerad metod för att mäta kvaliteten på styrning och ledning av svenska äldreboenden. Enligt tidigare internationella studier främjar god styrning och ledning, enligt detta sätt att mäta, hög kvalitet i flera av den offentliga sektorns verksamheter, bland annat utbildning och sjukvård. Den här studien bygger på intervjuer med verksamhetschefer på cirka 500 av de drygt 2 300 äldreboenden som finns i Sverige. Resultaten visar att variationen mellan olika boenden är stor, vilket tyder på att förbättringar är möjliga i många fall. Över lag får verksamheterna högst poäng när det gäller att ha genomtänkta rutiner och arbetsprocesser. Flertalet äldreboenden har också ett väl utvecklat förbättringsarbete. Variationen är störst när det gäller målstyrning. Här finns både äldreboenden som verkar ha väl fungerande processer för målstyrning och sådana som inte tycks arbeta systematiskt över huvud taget med detta. Incitament och personalutveckling är det område där det enligt studien finns högst utvecklingspotential. Bland annat handlar det om förmågan att behålla och befordra kompetent personal. Studien belyser även skillnader mellan olika typer av utförare (kommunala, ideella och företag av olika storlek) samt undersöker samband mellan kvaliteten på styrning och ledning och omsorgens kvalitet. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga Tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning.

Den svenska skolans kvalitet och elevernas sjunkande studieresultat har varit föremål för intensiv diskussion under de senaste åren. För att ett system med skolval, som det vi har i Sverige, ska fungera bra behövs tillförlitlig information om skolornas kvalitet. Myndigheter behöver också veta hur olika skolor presterar för att kunna sätta in stöd och utkräva ansvar. I rapporten beskrivs och analyseras den utbildningsekonomiska forskningen om informationens betydelse i skolsystemet. Författarna har undersökt hur föräldrar, elever och andra aktörer inom skolan reagerar på information om utbildningskvalitet. Reaktionerna är ofta starka när sådan information finns lättillgänglig. Med utgångspunkt i forskningsresultaten ger författarna förslag på hur dagens knapphändiga information om de svenska skolornas kvalitet kan förbättras: Centraliserat betygssystem Diagnostiska prov med relativ rättning från första klass Mått på skolors förädlingsvärden som kommuniceras externt Oannonserade skolinspektioner Författare är Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Gabriel Heller Sahlgren, doktorand vid London School of Economics och knuten till IFN.