Hur väl styrs svenska vårdcentraler? Hur mycket vet man om det arbete som utförs och vad som kan förbättras? Sätter man utmanande mål och följer upp om de nås? Arbetar man aktivt med att rekrytera, utveckla och behålla talangfulla medarbetare? I rapporten undersöks den operativa driften i primärvården, genom intervjuer med verksamhetschefer på 119 vårdcentraler runt om i Sverige. Studien finner att svensk primärvård generellt sett har god styrning och ledning. Knappt några vårdcentraler får riktigt låga poäng på det index som används för att mäta detta. Vårdcentralerna är bäst på att leda genom funktioner och processer, till exempel systematiskt förbättringsarbete. De har mest att utveckla när det gäller incitament och personalutveckling. Analysen ger en grund för att hitta förbättringsmöjligheter, vilket framstår som centralt med tanke på att primärvården utgör basen i den svenska hälso- och sjukvården och står för ungefär en femtedel av vårdens utgifter. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor i företagsekonomi och lektor vid företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, IFN.

Hur väl styrs svenska vårdcentraler? Hur mycket vet man om det arbete som utförs och vad som kan förbättras? Sätter man utmanande mål och följer upp om de nås? Arbetar man aktivt med att rekrytera, utveckla och behålla talangfulla medarbetare? I rapporten undersöks den operativa driften i primärvården, genom intervjuer med verksamhetschefer på 119 vårdcentraler runt om i Sverige. Studien finner att svensk primärvård generellt sett har god styrning och ledning. Knappt några vårdcentraler får riktigt låga poäng på det index som används för att mäta detta. Vårdcentralerna är bäst på att leda genom funktioner och processer, till exempel systematiskt förbättringsarbete. De har mest att utveckla när det gäller incitament och personalutveckling. Analysen ger en grund för att hitta förbättringsmöjligheter, vilket framstår som centralt med tanke på att primärvården utgör basen i den svenska hälso- och sjukvården och står för ungefär en femtedel av vårdens utgifter. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor i företagsekonomi och lektor vid företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, IFN.

Hur väl styrs svenska vårdcentraler? Hur mycket vet man om det arbete som utförs och vad som kan förbättras? Sätter man utmanande mål och följer upp om de nås? Arbetar man aktivt med att rekrytera, utveckla och behålla talangfulla medarbetare? I rapporten undersöks den operativa driften i primärvården, genom intervjuer med verksamhetschefer på 119 vårdcentraler runt om i Sverige. Studien finner att svensk primärvård generellt sett har god styrning och ledning. Knappt några vårdcentraler får riktigt låga poäng på det index som används för att mäta detta. Vårdcentralerna är bäst på att leda genom funktioner och processer, till exempel systematiskt förbättringsarbete. De har mest att utveckla när det gäller incitament och personalutveckling. Analysen ger en grund för att hitta förbättringsmöjligheter, vilket framstår som centralt med tanke på att primärvården utgör basen i den svenska hälso- och sjukvården och står för ungefär en femtedel av vårdens utgifter. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor i företagsekonomi och lektor vid företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, IFN.