Äldreomsorgen står högt på den politiska dagordningen och är en tung post i Sveriges offentliga utgifter. Men hur fungerar styrning och ledning i den svenska äldreomsorgen? Det undersöker författarna till denna rapport. De använder en internationellt väletablerad metod för att mäta kvaliteten på styrning och ledning av svenska äldreboenden. Enligt tidigare internationella studier främjar god styrning och ledning, enligt detta sätt att mäta, hög kvalitet i flera av den offentliga sektorns verksamheter, bland annat utbildning och sjukvård. Den här studien bygger på intervjuer med verksamhetschefer på cirka 500 av de drygt 2 300 äldreboenden som finns i Sverige. Resultaten visar att variationen mellan olika boenden är stor, vilket tyder på att förbättringar är möjliga i många fall. Över lag får verksamheterna högst poäng när det gäller att ha genomtänkta rutiner och arbetsprocesser. Flertalet äldreboenden har också ett väl utvecklat förbättringsarbete. Variationen är störst när det gäller målstyrning. Här finns både äldreboenden som verkar ha väl fungerande processer för målstyrning och sådana som inte tycks arbeta systematiskt över huvud taget med detta. Incitament och personalutveckling är det område där det enligt studien finns högst utvecklingspotential. Bland annat handlar det om förmågan att behålla och befordra kompetent personal. Studien belyser även skillnader mellan olika typer av utförare (kommunala, ideella och företag av olika storlek) samt undersöker samband mellan kvaliteten på styrning och ledning och omsorgens kvalitet. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga Tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning.

Äldreomsorgen står högt på den politiska dagordningen och är en tung post i Sveriges offentliga utgifter. Men hur fungerar styrning och ledning i den svenska äldreomsorgen? Det undersöker författarna till denna rapport. De använder en internationellt väletablerad metod för att mäta kvaliteten på styrning och ledning av svenska äldreboenden. Enligt tidigare internationella studier främjar god styrning och ledning, enligt detta sätt att mäta, hög kvalitet i flera av den offentliga sektorns verksamheter, bland annat utbildning och sjukvård. Den här studien bygger på intervjuer med verksamhetschefer på cirka 500 av de drygt 2 300 äldreboenden som finns i Sverige. Resultaten visar att variationen mellan olika boenden är stor, vilket tyder på att förbättringar är möjliga i många fall. Över lag får verksamheterna högst poäng när det gäller att ha genomtänkta rutiner och arbetsprocesser. Flertalet äldreboenden har också ett väl utvecklat förbättringsarbete. Variationen är störst när det gäller målstyrning. Här finns både äldreboenden som verkar ha väl fungerande processer för målstyrning och sådana som inte tycks arbeta systematiskt över huvud taget med detta. Incitament och personalutveckling är det område där det enligt studien finns högst utvecklingspotential. Bland annat handlar det om förmågan att behålla och befordra kompetent personal. Studien belyser även skillnader mellan olika typer av utförare (kommunala, ideella och företag av olika storlek) samt undersöker samband mellan kvaliteten på styrning och ledning och omsorgens kvalitet. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga Tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning.

Äldreomsorgen står högt på den politiska dagordningen och är en tung post i Sveriges offentliga utgifter. Men hur fungerar styrning och ledning i den svenska äldreomsorgen? Det undersöker författarna till denna rapport. De använder en internationellt väletablerad metod för att mäta kvaliteten på styrning och ledning av svenska äldreboenden. Enligt tidigare internationella studier främjar god styrning och ledning, enligt detta sätt att mäta, hög kvalitet i flera av den offentliga sektorns verksamheter, bland annat utbildning och sjukvård. Den här studien bygger på intervjuer med verksamhetschefer på cirka 500 av de drygt 2 300 äldreboenden som finns i Sverige. Resultaten visar att variationen mellan olika boenden är stor, vilket tyder på att förbättringar är möjliga i många fall. Över lag får verksamheterna högst poäng när det gäller att ha genomtänkta rutiner och arbetsprocesser. Flertalet äldreboenden har också ett väl utvecklat förbättringsarbete. Variationen är störst när det gäller målstyrning. Här finns både äldreboenden som verkar ha väl fungerande processer för målstyrning och sådana som inte tycks arbeta systematiskt över huvud taget med detta. Incitament och personalutveckling är det område där det enligt studien finns högst utvecklingspotential. Bland annat handlar det om förmågan att behålla och befordra kompetent personal. Studien belyser även skillnader mellan olika typer av utförare (kommunala, ideella och företag av olika storlek) samt undersöker samband mellan kvaliteten på styrning och ledning och omsorgens kvalitet. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga Tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning.