Kristin Lavransdotter 2 Husfrun

Andra boken i berättelsen om Kristin Lavransdotter

I Husfrun har Kristin Lavransdotter brutit sig loss från faderns vilja och gift sig med den man hon valt själv: den älskade och oberäknelige Erlend Nikulaussøn. Men det som i ungdomen kändes som trots och passion blir nu vardag – ansvar, barn, sjukdom, otrygg ekonomi, ständig oro. Kristin är husfru och mor, men också en kvinna som lever med sitt samvete som en ständig, talande skugga.
Romanen skildrar hur kärleken till Erlend både lyfter och sliter sönder henne. Hans charm och djärvhet är kvar, men också hans brist på omdöme och hans politiska äventyrslust. Samtidigt bär Kristin ensam mycket av hushållet, gårdens framtid och barnens överlevnad. Hon konfronteras med det norska 1300-talssamhällets hårda verklighet: heder, arvstvister, maktspel, religion – och framför allt kvinnans ansvar när männen sviker.
Stilistiskt förenar Sigrid Undset i Husfrun historisk konkretion – dräkter, jordbruk, rättsordning, social rang – med psykologisk skärpa. Hon skriver fram en kvinnas inre liv med samma tyngd som en nations historia.
I översättning av Teresia Eurén.

SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare, vars Kristin Lavransdotter-trilogi – bestående av Kronan, Husfrun och Korset – har jämförts med både Tolstoj och Dostojevskij för sin djuplodande människoskildring. Hela författarskapet kännetecknas av psykologisk precision och ett starkt etiskt allvar. 1928 tilldelades Sigrid Undset Nobelpriset i litteratur.