I Norrköpings historia finns en skola som nästan helt fallit ur det kollektiva minnet. Den Rundstedtska flickskolan, verksam mellan 1847 och 1891, var under sin tid en etablerad och respekterad utbildningsmiljö för stadens borgerliga döttrar.
Boken är resultatet av ett omfattande återupptäcktsarbete. Genom arkivstudier, samtida texter, kyrkböcker och fragmentariska minnesbilder återskapas här en levande bild av skolan, dess föreståndarinnor och dess elever. Det som träder fram är inte bara en enskild läroanstalt, utan en hel värld av bildning och samhällsstruktur i 1800-talets Sverige.
I centrum för skolan står änkefru Johanna Maria med sina två döttrar. som under mer än fyra decennier drev skolan i Norrköping. Under deras ledning utvecklades en undervisningsform som i flera avseenden framstår som ovanligt modern. Skolan präglades av lugn, arbetsglädje och en pedagogik som satte den enskilda eleven i centrum.
Samtidigt belyser boken de tydliga samhällsgränser som omgav denna typ av utbildning. Den Rundstedtska skolan var tillgänglig för ett fåtal, flickor ur stadens mer välbärgade familjer, medan arbetarbarn och allmoge ännu i stor utsträckning saknade motsvarande möjligheter, trots folkskolestadgans införande 1842. Genom detta perspektiv blir skildringen också en berättelse om klass, kön och tillgång till kunskap.
Boken rör sig mellan det nära och det övergripande. Här finns vardagen i klassrummen som undervisningen, språkövningarna, högläsningen och de långa skoldagarna, men också de större linjerna såsom industrialiseringens Norrköping, utbildningens förändring.
Detta är inte en nostalgisk hyllning till en svunnen borgerlig värld. Tvärtom söker boken nyanserna synen på både möjligheterna och begränsningarna, bildningens ideal och de strukturer som utestängde andra.
Skolan som staden glömde - Berättelsen om en privat flickskola i 1800-talets Norrköping är en lokalhistorisk studie med bredare bäring. Den riktar sig till läsare med intresse för utbildningshistoria, kvinnohistoria, Norrköpings historia och 1800-talets samhällsutveckling, men också till en allmän publik som uppskattar berättande sakprosa.
Genom att återföra denna skola till historien ges inte bara en enskild institution upprättelse, utan också en fördjupad förståelse av hur utbildning, klass och kön formade människors liv i det Sverige som lade grunden för vår egen tid.

I Norrköpings historia finns en skola som nästan helt fallit ur det kollektiva minnet. Den Rundstedtska flickskolan, verksam mellan 1847 och 1891, var under sin tid en etablerad och respekterad utbildningsmiljö för stadens borgerliga döttrar.
Boken är resultatet av ett omfattande återupptäcktsarbete. Genom arkivstudier, samtida texter, kyrkböcker och fragmentariska minnesbilder återskapas här en levande bild av skolan, dess föreståndarinnor och dess elever. Det som träder fram är inte bara en enskild läroanstalt, utan en hel värld av bildning och samhällsstruktur i 1800-talets Sverige.
I centrum för skolan står änkefru Johanna Maria med sina två döttrar. som under mer än fyra decennier drev skolan i Norrköping. Under deras ledning utvecklades en undervisningsform som i flera avseenden framstår som ovanligt modern. Skolan präglades av lugn, arbetsglädje och en pedagogik som satte den enskilda eleven i centrum.
Samtidigt belyser boken de tydliga samhällsgränser som omgav denna typ av utbildning. Den Rundstedtska skolan var tillgänglig för ett fåtal, flickor ur stadens mer välbärgade familjer, medan arbetarbarn och allmoge ännu i stor utsträckning saknade motsvarande möjligheter, trots folkskolestadgans införande 1842. Genom detta perspektiv blir skildringen också en berättelse om klass, kön och tillgång till kunskap.
Boken rör sig mellan det nära och det övergripande. Här finns vardagen i klassrummen som undervisningen, språkövningarna, högläsningen och de långa skoldagarna, men också de större linjerna såsom industrialiseringens Norrköping, utbildningens förändring.
Detta är inte en nostalgisk hyllning till en svunnen borgerlig värld. Tvärtom söker boken nyanserna synen på både möjligheterna och begränsningarna, bildningens ideal och de strukturer som utestängde andra.
Skolan som staden glömde - Berättelsen om en privat flickskola i 1800-talets Norrköping är en lokalhistorisk studie med bredare bäring. Den riktar sig till läsare med intresse för utbildningshistoria, kvinnohistoria, Norrköpings historia och 1800-talets samhällsutveckling, men också till en allmän publik som uppskattar berättande sakprosa.
Genom att återföra denna skola till historien ges inte bara en enskild institution upprättelse, utan också en fördjupad förståelse av hur utbildning, klass och kön formade människors liv i det Sverige som lade grunden för vår egen tid.

I Norrköpings historia finns en skola som nästan helt fallit ur det kollektiva minnet. Den Rundstedtska flickskolan, verksam mellan 1847 och 1891, var under sin tid en etablerad och respekterad utbildningsmiljö för stadens borgerliga döttrar.
Boken är resultatet av ett omfattande återupptäcktsarbete. Genom arkivstudier, samtida texter, kyrkböcker och fragmentariska minnesbilder återskapas här en levande bild av skolan, dess föreståndarinnor och dess elever. Det som träder fram är inte bara en enskild läroanstalt, utan en hel värld av bildning och samhällsstruktur i 1800-talets Sverige.
I centrum för skolan står änkefru Johanna Maria med sina två döttrar. som under mer än fyra decennier drev skolan i Norrköping. Under deras ledning utvecklades en undervisningsform som i flera avseenden framstår som ovanligt modern. Skolan präglades av lugn, arbetsglädje och en pedagogik som satte den enskilda eleven i centrum.
Samtidigt belyser boken de tydliga samhällsgränser som omgav denna typ av utbildning. Den Rundstedtska skolan var tillgänglig för ett fåtal, flickor ur stadens mer välbärgade familjer, medan arbetarbarn och allmoge ännu i stor utsträckning saknade motsvarande möjligheter, trots folkskolestadgans införande 1842. Genom detta perspektiv blir skildringen också en berättelse om klass, kön och tillgång till kunskap.
Boken rör sig mellan det nära och det övergripande. Här finns vardagen i klassrummen som undervisningen, språkövningarna, högläsningen och de långa skoldagarna, men också de större linjerna såsom industrialiseringens Norrköping, utbildningens förändring.
Detta är inte en nostalgisk hyllning till en svunnen borgerlig värld. Tvärtom söker boken nyanserna synen på både möjligheterna och begränsningarna, bildningens ideal och de strukturer som utestängde andra.
Skolan som staden glömde - Berättelsen om en privat flickskola i 1800-talets Norrköping är en lokalhistorisk studie med bredare bäring. Den riktar sig till läsare med intresse för utbildningshistoria, kvinnohistoria, Norrköpings historia och 1800-talets samhällsutveckling, men också till en allmän publik som uppskattar berättande sakprosa.
Genom att återföra denna skola till historien ges inte bara en enskild institution upprättelse, utan också en fördjupad förståelse av hur utbildning, klass och kön formade människors liv i det Sverige som lade grunden för vår egen tid.