Helle Helle föddes 1965, växte upp i färjeläget Rödby och bor nu med sin familj i ett hus utanför Sorø på Sjælland. I Sverige har hennes böcker Hus och hem, Föreställningen om ett okomplicerat liv med en man och Rödby-Puttgarden tidigare givits ut. Hon är nu översatt till tyska, holländska, tjeckiska, estniska, norska och svenska.
2009 blir Helle Helle nominerad till Nordiska rådets litteraturpris för romanen Ner till hundarna. En stor kritikerkår hyllar boken och läsarna tar den till sig. Det här händer i upptakten till romanen: Bente, en 42-årig kvinna och författare, stiger av bussen i en by intill havet och sitter med sin resväska i en busskur. Hon har lämnat sin sambo och planlösts åkt iväg. Ett par i den lilla byn på landet, John och Putte, öppnar sitt hem för Bente, hon lär känna helt nya människor, tar till sig husets sysslor och utfodrar och rastar två jakthundar. Från sin nya plats i en hörnsoffa i vardagsrummet blir hon en själklar del av byns gemenskap.
Recensioner: "Det är en mästerlig skildring av en till synes händelselös tillvaro, där det mest spännande utgörs av cykelturer till affären och det dagliga rastandet av de båda hundarna som Bente tar över ansvaret för." / Eva Johansson, Svenska Dagbladet
"Ner till hundarna är ett litet mästerverk svekfullt simpelt, lurigt lojt. Man tittar på färgen medan den torkar och upptäcker till sist att ångorna gjort en yr och illa till mods." Per Svensson, Sydsvenska Dagbladet
"Men det blir också raffinerat i sitt sätt att stilla, stilla rubba på själva idéerna om vad som egentligen är viktigt, att lojt förskjuta fokus. Hemingway nämns här och där i samband med Helle Helle. Själv skulle jag hellre nämna Harold Pinter eller ibland till och med Beckett." Anneli Dufva, Kulturnytt, Sveriges Radio
"Få kan som hon ladda det skenbart händelselösa med dolda hot och intrikata innebörder. Bör därför läsas långsamt, med största uppmärksamhet: här säger tempusvalet mer än hundra adjektiv. Inte sällan är aningarna och antydningarna själva meningen, betydelsen. Ändå finns det inget dunkelt - eller falskt djupsinnigt - över Helles prosa, tvärtom en pregnans hos detaljerna och substantiven. Och, ej att förglömma, ett berättardriv." Jan Karlsson, Norrköpings Tidningar
"... skriver med en ömsint glimt i ögat och balanserar stilsäkert mellan humor och tragik. Dialogerna, ordknappa men fulla av undertoner, är på kornet; varje punkt sitter på sin plats. Lika anspråkslöst som raffinerat fångar hennes finstilta prosa hur också det okomplicerade livet långtifrån är enkelt. En orkan är en orkan, om än i ett vattenglas." Ann Lingebrandt, Helsingborgs Dagblad
