Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och i viss mån förklara hur ledning formas i kvinnodominerad omsorgs- och utbildningsverksamhet och mansdominerad teknisk verksamhet och hur den bidrar till att skapa och reproducera en genusordning i kommunala organisationer. Detta görs genom att intervjua kvinnliga och manliga enhetschefer inom såväl omsorgs- och utbildningsverksamhet som teknisk verksamhet. Enhetschefernas ledningsarbete problematiseras även i förhållande till aktiviteter på andra organisatoriska nivåer, den operativa respektive den strategiska. De teoretiska fält som har använts i studien rör framför allt organisation och genus. Studien beskriver att maktstrukturer som genus påverkar ledningens konstruktion. Ledningsarbetets metoder och förutsättningar skiljer sig mellan genusmärkta omsorgs- och utbildningsverksamheter och tekniska verksamheter. Exempelvis har omsorgs- och utbildningsverksamheter sämre förutsättningar för ett socialt samspel mellan organisatoriska nivåer än tekniska verksamheter. De olika förutsättningarna för ledningsarbetet innebär att enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter har svårare att stödja personal på den operativa nivån än enhetschefer i tekniska verksamheter. Dessutom har enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter svårare att aktivt synliggöra behov för högre ledningsnivåer och påverka den kommunala beslutsprocessen än enhetschefer i tekniska verksamheter. När enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter är separerade från beslutsprocessen kan genusordningen i kommunala organisationer reproduceras relativt osynligt.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och i viss mån förklara hur ledning formas i kvinnodominerad omsorgs- och utbildningsverksamhet och mansdominerad teknisk verksamhet och hur den bidrar till att skapa och reproducera en genusordning i kommunala organisationer. Detta görs genom att intervjua kvinnliga och manliga enhetschefer inom såväl omsorgs- och utbildningsverksamhet som teknisk verksamhet. Enhetschefernas ledningsarbete problematiseras även i förhållande till aktiviteter på andra organisatoriska nivåer, den operativa respektive den strategiska. De teoretiska fält som har använts i studien rör framför allt organisation och genus. Studien beskriver att maktstrukturer som genus påverkar ledningens konstruktion. Ledningsarbetets metoder och förutsättningar skiljer sig mellan genusmärkta omsorgs- och utbildningsverksamheter och tekniska verksamheter. Exempelvis har omsorgs- och utbildningsverksamheter sämre förutsättningar för ett socialt samspel mellan organisatoriska nivåer än tekniska verksamheter. De olika förutsättningarna för ledningsarbetet innebär att enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter har svårare att stödja personal på den operativa nivån än enhetschefer i tekniska verksamheter. Dessutom har enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter svårare att aktivt synliggöra behov för högre ledningsnivåer och påverka den kommunala beslutsprocessen än enhetschefer i tekniska verksamheter. När enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter är separerade från beslutsprocessen kan genusordningen i kommunala organisationer reproduceras relativt osynligt.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och i viss mån förklara hur ledning formas i kvinnodominerad omsorgs- och utbildningsverksamhet och mansdominerad teknisk verksamhet och hur den bidrar till att skapa och reproducera en genusordning i kommunala organisationer. Detta görs genom att intervjua kvinnliga och manliga enhetschefer inom såväl omsorgs- och utbildningsverksamhet som teknisk verksamhet. Enhetschefernas ledningsarbete problematiseras även i förhållande till aktiviteter på andra organisatoriska nivåer, den operativa respektive den strategiska. De teoretiska fält som har använts i studien rör framför allt organisation och genus. Studien beskriver att maktstrukturer som genus påverkar ledningens konstruktion. Ledningsarbetets metoder och förutsättningar skiljer sig mellan genusmärkta omsorgs- och utbildningsverksamheter och tekniska verksamheter. Exempelvis har omsorgs- och utbildningsverksamheter sämre förutsättningar för ett socialt samspel mellan organisatoriska nivåer än tekniska verksamheter. De olika förutsättningarna för ledningsarbetet innebär att enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter har svårare att stödja personal på den operativa nivån än enhetschefer i tekniska verksamheter. Dessutom har enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter svårare att aktivt synliggöra behov för högre ledningsnivåer och påverka den kommunala beslutsprocessen än enhetschefer i tekniska verksamheter. När enhetschefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter är separerade från beslutsprocessen kan genusordningen i kommunala organisationer reproduceras relativt osynligt.