Vad kan litteraturen göra i egenskap av kritik? Som plats för något nytt och annat? Vad kan den inte göra? Och hur kan läsaren ta ansvar för litteraturen som möjlighet? I dialog med tänkare som Spivak och Levinas undersöker Elisabeth Hjorth läsning som en etisk praktik. Hon gör det genom läsningar av Jonas Hassen Khemiri, Annika Korpi, Daniel Sjölin och Sara Stridsberg. Förtvivlan är och bör enligt Hjorth vara utgångspunkten för denna etiska läsning: förtvivlan förstådd som ett oförsonligt begär efter andra ordningar och världar.

Litteraturens förhållande till världen är ärendet i Förtvivlade läsningar. I dialog med tänkare som Gayatri Chakravorty Spivak, Emmanuel Levinas, Judith Butler, Derek Attridge, Sara Ahmed och Lev Sjestov undersöker Elisabeth Hjorth läsning som en etisk praktik. Hjorth visar hur romanerna med estetiska medel gör motstånd mot de samhällsordningar och maktsystem som de skildrar, och att det motstånd som litteraturen utövar ställer läsaren inför ett ansvar som kan formuleras i etiska termer. Romanerna gestaltar de perifera rösternas betydelse för en alternativ ordning, och de litterära strategierna förstås i Hjorths läsningar som strategier för politiskt motstånd. Läsningen blir i studien därmed också ett sätt att rubba en ordning. Så går det att förstå läsningens etiska dimension som en riktning eller en rörelse för förändring.

Elisabeth Hjorth är författare och kritiker. Hennes senaste roman är Vid himlens början från 2013. Hon är verksam som lärare och forskare i litterär gestaltning på Konstfack. Förtvivlade läsningar är hennes doktorsavhandling i etik framlagd vid Uppsala universitet.

"Det är befriande läsning [...]. Elisabeth Hjorth visar med sin avhandling att den dekonstruktivistiska läsningen, med sin öppenhet för det sårbara i alla tolkningar, är ett sätt att få litteraturen att sjunga mångstämmigt och starkt och låta läsaren, med Elisabeth Hjorths egna vackra ord, 'träda in i en omöjlig, osäker relation där hon kan lära sig något om det hon aldrig kan förstå'."
Stefan Eklund i Svenska Dagbladet

"Förtvivlade läsningar vilar tungt på tre besvärliga teoretiker: Gayatri Chakravorty Spivak, Emmanuel Levinas och Judith Butler. Men det är ändå de långa teoretiska avsnitten som jag läser med störst glädje. Svåra. Snåriga. Krävande. Javisst. Men roliga. Elisabeth Hjorth har en underbar förmåga att göra dem rörliga, angelägna och igenkännbara."
Per Wirtén i Sydsvenskan

"Det var länge sedan jag strök under så mycket och antecknade i marginalerna som i läsningen av Förtvivlade läsningar. Dels på grund av den tankerikedom som här ryms, dels för de frågande och engagerande formuleringar som Hjorth iklätt sitt arbete."
Calle Flognman i Tidningen Kulturen

Vad kan litteraturen göra i egenskap av kritik? Som plats för något nytt och annat? Vad kan den inte göra? Och hur kan läsaren ta ansvar för litteraturen som möjlighet? I dialog med tänkare som Spivak och Levinas undersöker Elisabeth Hjorth läsning som en etisk praktik. Hon gör det genom läsningar av Jonas Hassen Khemiri, Annika Korpi, Daniel Sjölin och Sara Stridsberg. Förtvivlan är och bör enligt Hjorth vara utgångspunkten för denna etiska läsning: förtvivlan förstådd som ett oförsonligt begär efter andra ordningar och världar.

Litteraturens förhållande till världen är ärendet i Förtvivlade läsningar. I dialog med tänkare som Gayatri Chakravorty Spivak, Emmanuel Levinas, Judith Butler, Derek Attridge, Sara Ahmed och Lev Sjestov undersöker Elisabeth Hjorth läsning som en etisk praktik. Hjorth visar hur romanerna med estetiska medel gör motstånd mot de samhällsordningar och maktsystem som de skildrar, och att det motstånd som litteraturen utövar ställer läsaren inför ett ansvar som kan formuleras i etiska termer. Romanerna gestaltar de perifera rösternas betydelse för en alternativ ordning, och de litterära strategierna förstås i Hjorths läsningar som strategier för politiskt motstånd. Läsningen blir i studien därmed också ett sätt att rubba en ordning. Så går det att förstå läsningens etiska dimension som en riktning eller en rörelse för förändring.

Elisabeth Hjorth är författare och kritiker. Hennes senaste roman är Vid himlens början från 2013. Hon är verksam som lärare och forskare i litterär gestaltning på Konstfack. Förtvivlade läsningar är hennes doktorsavhandling i etik framlagd vid Uppsala universitet.

"Det är befriande läsning [...]. Elisabeth Hjorth visar med sin avhandling att den dekonstruktivistiska läsningen, med sin öppenhet för det sårbara i alla tolkningar, är ett sätt att få litteraturen att sjunga mångstämmigt och starkt och låta läsaren, med Elisabeth Hjorths egna vackra ord, 'träda in i en omöjlig, osäker relation där hon kan lära sig något om det hon aldrig kan förstå'."
Stefan Eklund i Svenska Dagbladet

"Förtvivlade läsningar vilar tungt på tre besvärliga teoretiker: Gayatri Chakravorty Spivak, Emmanuel Levinas och Judith Butler. Men det är ändå de långa teoretiska avsnitten som jag läser med störst glädje. Svåra. Snåriga. Krävande. Javisst. Men roliga. Elisabeth Hjorth har en underbar förmåga att göra dem rörliga, angelägna och igenkännbara."
Per Wirtén i Sydsvenskan

"Det var länge sedan jag strök under så mycket och antecknade i marginalerna som i läsningen av Förtvivlade läsningar. Dels på grund av den tankerikedom som här ryms, dels för de frågande och engagerande formuleringar som Hjorth iklätt sitt arbete."
Calle Flognman i Tidningen Kulturen

Vad kan litteraturen göra i egenskap av kritik? Som plats för något nytt och annat? Vad kan den inte göra? Och hur kan läsaren ta ansvar för litteraturen som möjlighet? I dialog med tänkare som Spivak och Levinas undersöker Elisabeth Hjorth läsning som en etisk praktik. Hon gör det genom läsningar av Jonas Hassen Khemiri, Annika Korpi, Daniel Sjölin och Sara Stridsberg. Förtvivlan är och bör enligt Hjorth vara utgångspunkten för denna etiska läsning: förtvivlan förstådd som ett oförsonligt begär efter andra ordningar och världar.

Litteraturens förhållande till världen är ärendet i Förtvivlade läsningar. I dialog med tänkare som Gayatri Chakravorty Spivak, Emmanuel Levinas, Judith Butler, Derek Attridge, Sara Ahmed och Lev Sjestov undersöker Elisabeth Hjorth läsning som en etisk praktik. Hjorth visar hur romanerna med estetiska medel gör motstånd mot de samhällsordningar och maktsystem som de skildrar, och att det motstånd som litteraturen utövar ställer läsaren inför ett ansvar som kan formuleras i etiska termer. Romanerna gestaltar de perifera rösternas betydelse för en alternativ ordning, och de litterära strategierna förstås i Hjorths läsningar som strategier för politiskt motstånd. Läsningen blir i studien därmed också ett sätt att rubba en ordning. Så går det att förstå läsningens etiska dimension som en riktning eller en rörelse för förändring.

Elisabeth Hjorth är författare och kritiker. Hennes senaste roman är Vid himlens början från 2013. Hon är verksam som lärare och forskare i litterär gestaltning på Konstfack. Förtvivlade läsningar är hennes doktorsavhandling i etik framlagd vid Uppsala universitet.

"Det är befriande läsning [...]. Elisabeth Hjorth visar med sin avhandling att den dekonstruktivistiska läsningen, med sin öppenhet för det sårbara i alla tolkningar, är ett sätt att få litteraturen att sjunga mångstämmigt och starkt och låta läsaren, med Elisabeth Hjorths egna vackra ord, 'träda in i en omöjlig, osäker relation där hon kan lära sig något om det hon aldrig kan förstå'."
Stefan Eklund i Svenska Dagbladet

"Förtvivlade läsningar vilar tungt på tre besvärliga teoretiker: Gayatri Chakravorty Spivak, Emmanuel Levinas och Judith Butler. Men det är ändå de långa teoretiska avsnitten som jag läser med störst glädje. Svåra. Snåriga. Krävande. Javisst. Men roliga. Elisabeth Hjorth har en underbar förmåga att göra dem rörliga, angelägna och igenkännbara."
Per Wirtén i Sydsvenskan

"Det var länge sedan jag strök under så mycket och antecknade i marginalerna som i läsningen av Förtvivlade läsningar. Dels på grund av den tankerikedom som här ryms, dels för de frågande och engagerande formuleringar som Hjorth iklätt sitt arbete."
Calle Flognman i Tidningen Kulturen