Kan man bygga en politisk filosofi på människors beroenden och sårbarhet istället för på deras självständighet, socialitet eller förnuftskapacitet? I sin analys och omformulering av den politisk-filosofiska frågan om erkännande lyfter Victoria Fareld fram Hegels aktualitet, via en diskussion av främst Charles Taylors bruk av dennes tänkande. Fareld argumenterar för en filosofi som utgår från människors utsatthet – en vidkännandets filosofi. Men Hegel är en obändig bundsförvant. Samtidigt som han låter oss tänka människans behov av att bli erkänd som den enskilda varelse hon är, visar han att det unika hos människan har sin förutsättning i att vara detsamma som någon annan. Detta dilemma präglar varje filosofi om erkännande.
