I Åsa Anderssons avhandling presenteras en teori om social makt, baserad på nya utvecklingar inom fältet social ontologi. Föfattaren argumenterar för att en begreppsanalys av social makt kan berikas genom att dra nytta av resultaten inom social ontologi, men även att detta fält kan berikas, och faktiskt kräver, en analys av maktbegreppet. Social makt beror på existensen av andra sociala fenomen, såsom institutioner och sociala strukturer för att kunna existera. En precis förståelse av dessa andra sociala fenomen kan följaktligen förbättra förståelsen av social makt och dess olika former. Den föreslagna taxonomin av social makt bygger på denna insikt då de olika typerna av social makt förklaras genom de sociala fenomen vilka de beror på för att kunna existera. De olika formerna av social makt delar en egenskap; de är alla beroende av kollektiv intentionalitet för att kunna existera, vilket gör analysen av detta begrepp till en central del av boken. Följande definition av social makt föreslås: En agent A har social makt om och endast om A har en förmåga, som är existentiellt beroende av kollektiv intentionalitet, att påverka ett specifikt utfall. De andra teorierna inom detta fält utgår ifrån en kooperativ och konsensus-inriktad syn på sociala fenomen vilket gör att de föreslår för snäva maktanalyser, om några alls. Den typ av makt som diskuteras är den så kallade deontiska makten vilken nödvändigtvis är genomskinlig eller synlig. Men det finns andra former av makt i den sociala verkligheten, t ex osynlig eller opaka former av makt, och telisk makt, i kontrast till deontisk. För att kunna fånga även dessa andra former av makt utvidgas undersökningen till områden som tidigare negligerats: andra-ordningens sociala fenomen såsom sociala strukturer, opaka typer av sociala fakta, och olika former av normativitet. En definition av social struktur föreslås och de verktyg som utarbetats appliceras på ett nytt område, det meta-etiska, för att argumentera för tesen att moraliska fakta är sociala fakta. Avhandlingen innehåller även en kritisk diskussion av de centrala teorierna inom fältet, såsom John Searle's Construction of social reality, Raimo Tuomela's Collective acceptance account of sociality och Margaret Gilbert's Plural subject theory.
