Kairos nr 2: Varför räknas måleriet och skulpturen, arkitekturen, musiken och poesin till de »sköna« konsterna? Och vilken betydelse har detta haft för för hur vi uppfattar vad som är konst och vad som inte är konst? I Kairos nr 2 redogör den amerikanske teoretikern P.O. Kristeller för hur en av de viktigaste förutsättningarna för det moderna konstbegreppet växer fram genom en tämligen långsam och vindlande process. Kristeller beskriver hur detta system håller på att lösas upp i den både konstnärliga och teoretiska praktiken. Idag ser vi att hans försiktiga profetia har slagit in på ett sätt som även har konsekvenser för bl. a. undervisningen på våra konsthögskolor, för att inte tala om debatten på kultursidorna. Skriftserien Kairos används som kurslitteratur vid högskolor och universitet och genom nytryckningar säkerställer vi att den alltid finns tillgänglig. Serien, som kommer att omfatta 14 nummer 2008 (under våren 2008 kommer Kairos nr 13, Koreografier och under hösten Kairos nr 14, Ljudkonst), varav två dubbelvolymer, säljs hos välsorterade bokhandlare, i museishoppar och genom nätbokhandeln.

Kairos nr 2: Varför räknas måleriet och skulpturen, arkitekturen, musiken och poesin till de »sköna« konsterna? Och vilken betydelse har detta haft för för hur vi uppfattar vad som är konst och vad som inte är konst? I Kairos nr 2 redogör den amerikanske teoretikern P.O. Kristeller för hur en av de viktigaste förutsättningarna för det moderna konstbegreppet växer fram genom en tämligen långsam och vindlande process. Kristeller beskriver hur detta system håller på att lösas upp i den både konstnärliga och teoretiska praktiken. Idag ser vi att hans försiktiga profetia har slagit in på ett sätt som även har konsekvenser för bl. a. undervisningen på våra konsthögskolor, för att inte tala om debatten på kultursidorna. Skriftserien Kairos används som kurslitteratur vid högskolor och universitet och genom nytryckningar säkerställer vi att den alltid finns tillgänglig. Serien, som kommer att omfatta 14 nummer 2008 (under våren 2008 kommer Kairos nr 13, Koreografier och under hösten Kairos nr 14, Ljudkonst), varav två dubbelvolymer, säljs hos välsorterade bokhandlare, i museishoppar och genom nätbokhandeln.

Kairos nr 2: Varför räknas måleriet och skulpturen, arkitekturen, musiken och poesin till de »sköna« konsterna? Och vilken betydelse har detta haft för för hur vi uppfattar vad som är konst och vad som inte är konst? I Kairos nr 2 redogör den amerikanske teoretikern P.O. Kristeller för hur en av de viktigaste förutsättningarna för det moderna konstbegreppet växer fram genom en tämligen långsam och vindlande process. Kristeller beskriver hur detta system håller på att lösas upp i den både konstnärliga och teoretiska praktiken. Idag ser vi att hans försiktiga profetia har slagit in på ett sätt som även har konsekvenser för bl. a. undervisningen på våra konsthögskolor, för att inte tala om debatten på kultursidorna. Skriftserien Kairos används som kurslitteratur vid högskolor och universitet och genom nytryckningar säkerställer vi att den alltid finns tillgänglig. Serien, som kommer att omfatta 14 nummer 2008 (under våren 2008 kommer Kairos nr 13, Koreografier och under hösten Kairos nr 14, Ljudkonst), varav två dubbelvolymer, säljs hos välsorterade bokhandlare, i museishoppar och genom nätbokhandeln.