Vad innebär det egentligen att vara en miljömedveten människa? Är det att sopsortera, släcka lampor och välja KRAV-märkta varor i affären? Är det att vara medveten om vad ens handlingar innebär och känna sig delaktig i arbetet för världens gemensamma framtid?
Boken Den KRAV-märkta människan handlar om vad det är att vara en miljövänlig människa i vår tid, vilka normer som formar vår bild om ”hur man ska vara”. Utifrån en normkritisk ståndpunkt problematiserar och diskuterar den hur talet om hållbar utveckling och miljömedvetenhet bidrar till att skapa och upprätthålla normer för ”den önskvärda människan”. Hen som uppfyller KRAVen som beskrevs ovan. Boken diskuterar dessutom hur denna idealbild samtidigt skapar en bild av ”den icke-önskvärda människan”, vars beteenden, livsstil, handlingar och känslor ses som problematiska. Är det verkligen så att den som medvetet handlar den dyra KRAV-märkta maten nödvändigtvis är mer miljövänlig än den som kanske inte har råd att köpa densamma? Till syvende och sist handlar boken om att diskutera vad vi får ”på köpet” med de goda intentionerna att fostra barn och vuxna till att skapa ett hållbart samhälle? Hur kan vi förstå att idén om en gemensam värld och en gemensam framtid faktiskt också fungerar särskiljande – mellan människor, åldrar, sociala klasser, hudfärger och nationaliteter?

Vad innebär det egentligen att vara en miljömedveten människa? Är det att sopsortera, släcka lampor och välja KRAV-märkta varor i affären? Är det att vara medveten om vad ens handlingar innebär och känna sig delaktig i arbetet för världens gemensamma framtid?
Boken Den KRAV-märkta människan handlar om vad det är att vara en miljövänlig människa i vår tid, vilka normer som formar vår bild om ”hur man ska vara”. Utifrån en normkritisk ståndpunkt problematiserar och diskuterar den hur talet om hållbar utveckling och miljömedvetenhet bidrar till att skapa och upprätthålla normer för ”den önskvärda människan”. Hen som uppfyller KRAVen som beskrevs ovan. Boken diskuterar dessutom hur denna idealbild samtidigt skapar en bild av ”den icke-önskvärda människan”, vars beteenden, livsstil, handlingar och känslor ses som problematiska. Är det verkligen så att den som medvetet handlar den dyra KRAV-märkta maten nödvändigtvis är mer miljövänlig än den som kanske inte har råd att köpa densamma? Till syvende och sist handlar boken om att diskutera vad vi får ”på köpet” med de goda intentionerna att fostra barn och vuxna till att skapa ett hållbart samhälle? Hur kan vi förstå att idén om en gemensam värld och en gemensam framtid faktiskt också fungerar särskiljande – mellan människor, åldrar, sociala klasser, hudfärger och nationaliteter?

Vad innebär det egentligen att vara en miljömedveten människa? Är det att sopsortera, släcka lampor och välja KRAV-märkta varor i affären? Är det att vara medveten om vad ens handlingar innebär och känna sig delaktig i arbetet för världens gemensamma framtid?
Boken Den KRAV-märkta människan handlar om vad det är att vara en miljövänlig människa i vår tid, vilka normer som formar vår bild om ”hur man ska vara”. Utifrån en normkritisk ståndpunkt problematiserar och diskuterar den hur talet om hållbar utveckling och miljömedvetenhet bidrar till att skapa och upprätthålla normer för ”den önskvärda människan”. Hen som uppfyller KRAVen som beskrevs ovan. Boken diskuterar dessutom hur denna idealbild samtidigt skapar en bild av ”den icke-önskvärda människan”, vars beteenden, livsstil, handlingar och känslor ses som problematiska. Är det verkligen så att den som medvetet handlar den dyra KRAV-märkta maten nödvändigtvis är mer miljövänlig än den som kanske inte har råd att köpa densamma? Till syvende och sist handlar boken om att diskutera vad vi får ”på köpet” med de goda intentionerna att fostra barn och vuxna till att skapa ett hållbart samhälle? Hur kan vi förstå att idén om en gemensam värld och en gemensam framtid faktiskt också fungerar särskiljande – mellan människor, åldrar, sociala klasser, hudfärger och nationaliteter?