Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig.I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Det är viktigt att vara miljömedveten och att leva ett hållbart liv. Men bakom de vackra orden om ekologiskt ansvar lurpassar ett sätt för samhället att upprätthålla normer och idéer om vilka människor som är önskvärda och om vilka som inte är det - de vars handlingar, känslor och närvaro istället betraktas som problematiska .Men är det verkligen så att den som handlar KRAV-märkt, ekologiskt och närodlat alltid är mer miljövänlig än den som inte har råd att göra det?Den KRAV-märkta människan är en bok om vad som händer när vi med goda intentioner fostrar både barn och vuxna till att skapa en långvarig och beständig värld. En bok som synliggör att idén om vår gemensamma hållbara framtid också skiljer på människor - genom hudfärg, klass och ursprung. Resultatet av vår miljömedvetenhet stavas uppdelning - i ett vi och dem.MALIN IDELAND är född 1970 och professor i utbildningsvetenskap och docent i etnologi vid Malmö Högskola.»Om miljö är något som engagerar dig är detta definitivt en bok du ska läsa.« Bookbirds»Språket är föredömligt och läsekretsen med miljö- och samhällsintresse torde vara stor. Betyg: 4.« Ulf Karlström, BTJ

Vad innebär det egentligen att vara en miljömedveten människa? Är det att sopsortera, släcka lampor och välja KRAV-märkta varor i affären? Är det att vara medveten om vad ens handlingar innebär och känna sig delaktig i arbetet för världens gemensamma framtid? Boken Den KRAV-märkta människan handlar om vad det är att vara en miljövänlig människa i vår tid, vilka normer som formar vår bild om ”hur man ska vara”. Utifrån en normkritisk ståndpunkt problematiserar och diskuterar den hur talet om hållbar utveckling och miljömedvetenhet bidrar till att skapa och upprätthålla normer för ”den önskvärda människan”. Hen som uppfyller KRAVen som beskrevs ovan. Boken diskuterar dessutom hur denna idealbild samtidigt skapar en bild av ”den icke-önskvärda människan”, vars beteenden, livsstil, handlingar och känslor ses som problematiska. Är det verkligen så att den som medvetet handlar den dyra KRAV-märkta maten nödvändigtvis är mer miljövänlig än den som kanske inte har råd att köpa densamma? Till syvende och sist handlar boken om att diskutera vad vi får ”på köpet” med de goda intentionerna att fostra barn och vuxna till att skapa ett hållbart samhälle? Hur kan vi förstå att idén om en gemensam värld och en gemensam framtid faktiskt också fungerar särskiljande – mellan människor, åldrar, sociala klasser, hudfärger och nationaliteter?

While few could dispute the need for Environmental and Sustainability Education (ESE) for children and young people, this book explores the problems inherent in this educational practice. Despite good intentions, the author highlights how ESE can in fact contribute to a (re)production of harmful norms and possible subjectivities by categorizing various groups as ‘threats’ to the environment. The author analyzes how these categorizations are entangled in historical discourses on social class, nationality and race, thus resulting in double gestures of inclusion and exclusion. Even as sustainability and environmental engagement becomes a treasured identity for the affluent, the author highlights that despite the best of intentions, the discourse of ESE can reinforce positions of suborder and superiority, which could even impede real change in the long run. This illuminating book will be of interest to students, scholars and practitioners of sustainability education.Foreword by Thomas S. Popkewitz

While few could dispute the need for Environmental and Sustainability Education (ESE) for children and young people, this book explores the problems inherent in this educational practice. Despite good intentions, the author highlights how ESE can in fact contribute to a (re)production of harmful norms and possible subjectivities by categorizing various groups as ‘threats’ to the environment. The author analyzes how these categorizations are entangled in historical discourses on social class, nationality and race, thus resulting in double gestures of inclusion and exclusion. Even as sustainability and environmental engagement becomes a treasured identity for the affluent, the author highlights that despite the best of intentions, the discourse of ESE can reinforce positions of suborder and superiority, which could even impede real change in the long run. This illuminating book will be of interest to students, scholars and practitioners of sustainability education.Foreword by Thomas S. Popkewitz

Genetik och genteknik är ämnen som på ett eller annat sätt berör oss alla. Den första lyckade kloningen av fåret Dolly innebar en mängd reportage. Men vilka faktorer är det som ligger bakom den bild som massmedia förmedlar av detta högaktuella forskningsfält? Etnologen Malin Ideland visar i Dagens Gennyheter att massmedia inte enbart förmedlar objektiva fakta. Journalisternas ideal, kulturella föreställningar och arbetsmetoder är några av de faktorer som spelar en viktig roll i hur massmedia berättar om modern bioteknik. Till grund för studien ligger intervjuer och exempel ur skilda massmedier – såväl nyhetsmedier som biofilmer tas med i undersökningen.

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig.I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Det är viktigt att vara miljömedveten och att leva ett hållbart liv. Men bakom de vackra orden om ekologiskt ansvar lurpassar ett sätt för samhället att upprätthålla normer och idéer om vilka människor som är önskvärda och om vilka som inte är det - de vars handlingar, känslor och närvaro istället betraktas som problematiska .Men är det verkligen så att den som handlar KRAV-märkt, ekologiskt och närodlat alltid är mer miljövänlig än den som inte har råd att göra det?Den KRAV-märkta människan är en bok om vad som händer när vi med goda intentioner fostrar både barn och vuxna till att skapa en långvarig och beständig värld. En bok som synliggör att idén om vår gemensamma hållbara framtid också skiljer på människor - genom hudfärg, klass och ursprung. Resultatet av vår miljömedvetenhet stavas uppdelning - i ett vi och dem.MALIN IDELAND är född 1970 och professor i utbildningsvetenskap och docent i etnologi vid Malmö Högskola.»Om miljö är något som engagerar dig är detta definitivt en bok du ska läsa.« Bookbirds»Språket är föredömligt och läsekretsen med miljö- och samhällsintresse torde vara stor. Betyg: 4.« Ulf Karlström, BTJ

Vad innebär det egentligen att vara en miljömedveten människa? Är det att sopsortera, släcka lampor och välja KRAV-märkta varor i affären? Är det att vara medveten om vad ens handlingar innebär och känna sig delaktig i arbetet för världens gemensamma framtid? Boken Den KRAV-märkta människan handlar om vad det är att vara en miljövänlig människa i vår tid, vilka normer som formar vår bild om ”hur man ska vara”. Utifrån en normkritisk ståndpunkt problematiserar och diskuterar den hur talet om hållbar utveckling och miljömedvetenhet bidrar till att skapa och upprätthålla normer för ”den önskvärda människan”. Hen som uppfyller KRAVen som beskrevs ovan. Boken diskuterar dessutom hur denna idealbild samtidigt skapar en bild av ”den icke-önskvärda människan”, vars beteenden, livsstil, handlingar och känslor ses som problematiska. Är det verkligen så att den som medvetet handlar den dyra KRAV-märkta maten nödvändigtvis är mer miljövänlig än den som kanske inte har råd att köpa densamma? Till syvende och sist handlar boken om att diskutera vad vi får ”på köpet” med de goda intentionerna att fostra barn och vuxna till att skapa ett hållbart samhälle? Hur kan vi förstå att idén om en gemensam värld och en gemensam framtid faktiskt också fungerar särskiljande – mellan människor, åldrar, sociala klasser, hudfärger och nationaliteter?

While few could dispute the need for Environmental and Sustainability Education (ESE) for children and young people, this book explores the problems inherent in this educational practice. Despite good intentions, the author highlights how ESE can in fact contribute to a (re)production of harmful norms and possible subjectivities by categorizing various groups as ‘threats’ to the environment. The author analyzes how these categorizations are entangled in historical discourses on social class, nationality and race, thus resulting in double gestures of inclusion and exclusion. Even as sustainability and environmental engagement becomes a treasured identity for the affluent, the author highlights that despite the best of intentions, the discourse of ESE can reinforce positions of suborder and superiority, which could even impede real change in the long run. This illuminating book will be of interest to students, scholars and practitioners of sustainability education.Foreword by Thomas S. Popkewitz

While few could dispute the need for Environmental and Sustainability Education (ESE) for children and young people, this book explores the problems inherent in this educational practice. Despite good intentions, the author highlights how ESE can in fact contribute to a (re)production of harmful norms and possible subjectivities by categorizing various groups as ‘threats’ to the environment. The author analyzes how these categorizations are entangled in historical discourses on social class, nationality and race, thus resulting in double gestures of inclusion and exclusion. Even as sustainability and environmental engagement becomes a treasured identity for the affluent, the author highlights that despite the best of intentions, the discourse of ESE can reinforce positions of suborder and superiority, which could even impede real change in the long run. This illuminating book will be of interest to students, scholars and practitioners of sustainability education.Foreword by Thomas S. Popkewitz

Genetik och genteknik är ämnen som på ett eller annat sätt berör oss alla. Den första lyckade kloningen av fåret Dolly innebar en mängd reportage. Men vilka faktorer är det som ligger bakom den bild som massmedia förmedlar av detta högaktuella forskningsfält? Etnologen Malin Ideland visar i Dagens Gennyheter att massmedia inte enbart förmedlar objektiva fakta. Journalisternas ideal, kulturella föreställningar och arbetsmetoder är några av de faktorer som spelar en viktig roll i hur massmedia berättar om modern bioteknik. Till grund för studien ligger intervjuer och exempel ur skilda massmedier – såväl nyhetsmedier som biofilmer tas med i undersökningen.