Malin Ideland – författare

Vad innebär det egentligen att vara en miljömedveten människa? Är det att sopsortera, släcka lampor och välja KRAV-märkta varor i affären? Är det att vara medveten om vad ens handlingar innebär och känna sig delaktig i arbetet för världens gemensamma framtid? Boken Den KRAV-märkta människan handlar om vad det är att vara en miljövänlig människa i vår tid, vilka normer som formar vår bild om ”hur man ska vara”. Utifrån en normkritisk ståndpunkt problematiserar och diskuterar den hur talet om hållbar utveckling och miljömedvetenhet bidrar till att skapa och upprätthålla normer för ”den önskvärda människan”. Hen som uppfyller KRAVen som beskrevs ovan. Boken diskuterar dessutom hur denna idealbild samtidigt skapar en bild av ”den icke-önskvärda människan”, vars beteenden, livsstil, handlingar och känslor ses som problematiska. Är det verkligen så att den som medvetet handlar den dyra KRAV-märkta maten nödvändigtvis är mer miljövänlig än den som kanske inte har råd att köpa densamma? Till syvende och sist handlar boken om att diskutera vad vi får ”på köpet” med de goda intentionerna att fostra barn och vuxna till att skapa ett hållbart samhälle? Hur kan vi förstå att idén om en gemensam värld och en gemensam framtid faktiskt också fungerar särskiljande – mellan människor, åldrar, sociala klasser, hudfärger och nationaliteter?

While few could dispute the need for Environmental and Sustainability Education (ESE) for children and young people, this book explores the problems inherent in this educational practice.

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig.I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.