Varför fungerar inte modellerna för hållbar utveckling av den svenska landsbygden? Är brukssamhällen, omstrukturerade industriorter och norrländsk glesbygd den globala ekonomins hopplösa förlorare? Kanske kan vi vända på perspektiven och i stället utgå från de lokala förutsättningarna för ett uthålligt samhällsbygge?

Frågorna står i fokus för När verkligheten inte stämmer med kartan. Författarna har mött invånare på några mindre orter som trots motgångar rymmer oväntade möjligheter. I småstaden Söderhamn ifrågasätter en grupp unga vuxna de urbana idealen och talar om downshifting, medan ”bruksandan” i Ljusne kommer till uttryck i en ny typ av kollektiv mobilisering. Och när landsbygdens eldsjälar tar fram en konkret plan för lokalsamhällets omställning omformuleras synen på ekonomi och demokrati till en radikal vision om en framtid som vilar i invånarnas egna händer.

Boken visar hur mer långsiktiga mål kan vara möjliga att nå om de bygger på platsernas sociala och kulturella resurser. Budskapet är att det behövs nya utgångspunkter för att komma tillrätta med vår tids kanske mest svårlösta fråga: den om det hållbara samhället.

Varför fungerar inte modellerna för hållbar utveckling av den svenska landsbygden? Är brukssamhällen, omstrukturerade industriorter och norrländsk glesbygd den globala ekonomins hopplösa förlorare? Kanske kan vi vända på perspektiven och i stället utgå från de lokala förutsättningarna för ett uthålligt samhällsbygge?

Frågorna står i fokus för När verkligheten inte stämmer med kartan. Författarna har mött invånare på några mindre orter som trots motgångar rymmer oväntade möjligheter. I småstaden Söderhamn ifrågasätter en grupp unga vuxna de urbana idealen och talar om downshifting, medan ”bruksandan” i Ljusne kommer till uttryck i en ny typ av kollektiv mobilisering. Och när landsbygdens eldsjälar tar fram en konkret plan för lokalsamhällets omställning omformuleras synen på ekonomi och demokrati till en radikal vision om en framtid som vilar i invånarnas egna händer.

Boken visar hur mer långsiktiga mål kan vara möjliga att nå om de bygger på platsernas sociala och kulturella resurser. Budskapet är att det behövs nya utgångspunkter för att komma tillrätta med vår tids kanske mest svårlösta fråga: den om det hållbara samhället.

Varför fungerar inte modellerna för hållbar utveckling av den svenska landsbygden? Är brukssamhällen, omstrukturerade industriorter och norrländsk glesbygd den globala ekonomins hopplösa förlorare? Kanske kan vi vända på perspektiven och i stället utgå från de lokala förutsättningarna för ett uthålligt samhällsbygge?

Frågorna står i fokus för När verkligheten inte stämmer med kartan. Författarna har mött invånare på några mindre orter som trots motgångar rymmer oväntade möjligheter. I småstaden Söderhamn ifrågasätter en grupp unga vuxna de urbana idealen och talar om downshifting, medan ”bruksandan” i Ljusne kommer till uttryck i en ny typ av kollektiv mobilisering. Och när landsbygdens eldsjälar tar fram en konkret plan för lokalsamhällets omställning omformuleras synen på ekonomi och demokrati till en radikal vision om en framtid som vilar i invånarnas egna händer.

Boken visar hur mer långsiktiga mål kan vara möjliga att nå om de bygger på platsernas sociala och kulturella resurser. Budskapet är att det behövs nya utgångspunkter för att komma tillrätta med vår tids kanske mest svårlösta fråga: den om det hållbara samhället.