Fotavtryck Ekopoesi

"En rafflande thriller om den våldsamma relationen mellan planeten och människan? Eller snarare en tragedi? Vad lämnar vi för fotavtryck efter oss? Är det verkligen en slump att människan och planeten verkar bli utbrända samtidigt? Vems ansvar är det egentligen att skapa social och miljömässig hållbarhet? Och vad har poesi med detta att göra?" (Från bokomslaget)

Fotavtryck - Ekopoesi är en samling ekopoesi med inspiration i de globala målen
av författare från Sveriges största poesisajt poeter.se

"Allt vi människor gör har en inverkan på miljön på något sätt. Och människan lever idag som om vi hade 1,6 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas 4,2 planeter." Det kan vi läsa på Världsnaturfondens hemsida om Ekologiska Fotavtryck. Med detta hälsar vi er välkomna till poesiantologin Fotavtryck - Ekopoesi!

"En rafflande thriller om den våldsamma relationen mellan planeten och människan? Eller snarare en tragedi? Vad lämnar vi för fotavtryck efter oss? Är det en slump att människan och planeten verkar bli utbrända samtidigt? Vems ansvar är det egentligen att skapa social- och miljömässig hållbarhet? Och vad har detta med poesi att göra?" (Från omslaget på boken)

Sveriges största poesisajt, poeter.se, med 40 000 medlemmar, har beslutat att ta till orda gällande vår tids största hot, klimathotet. Vad har det med poesi att göra, kan man fråga sig? Daniel Lyrstedt, redaktör för poeter.se, menar att poetens roll inte bara är att beskriva världen och människan utan bär också inom sig möjlig förändring av världen runt omkring i sitt språk.

- Poeten är i slutänden den som kan överföra, uppröra och definiera möjlig förändring för varje läsare genom att krypa in bakom politiska agendor, vetenskapliga siffror och den ekonomiska dagordningen.

Ulf Danielsson, som är professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, menar att poesin kan ha en roll i dagens klimatdebatt genom att översätta naturvetenskapens precisa, rationella språk till något om blir känslomässigt begripligt för läsaren.

- Poesin behöver hitta bilderna, metaforerna, som inte bara förmedlar den intellektuella förståelsen utan också det känslomässiga engagemanget. Om vi inte gör det kommer vi inte kunna överleva på den här planeten. På det sättet menar jag att litteraturen och poesin har en oerhört viktig uppgift. Kanske den viktigaste uppgiften på mycket länge. Att göra det här begripligt och peka ut att vi faktiskt måste ändra det sätt som vi lever på, säger Ulf Danielsson.

"Poesi som inte behandlar mänsklighetens största hot, klimatkrisen, är inte värd att sysselsätta sig med." Skriver den danska poeten Lars Skinnebach i prosalyriska Øvelser og rituele tekster, och allt detta kan sammanfattas i ett ord: Ekopoesi.

Men vad är då ekopoesi? Det ekologiska samspelet mellan liv och miljö, ekologin, var poesin har lånat delar av sitt begrepp, kan ses som den form som ekopoesin förhåller sig till. Att världen formar språket och att språket formar världen. Att det som avgränsar poesin är just avsaknaden av början och slut. Ett nödvändigt kretslopp, mellan text och världen utanför texten, utan att producera onödiga sopor. I ekopoesin ser vi hur världen som utanför texten håller på att förändras - likt en dystopisk apokalyps. Ekopoesin vill engagera på ett känslomässigt plan och blir därmed en slags rörelse.

Sofia Roberg, doktorand i litteraturvetenskap på vid Stockholms Universitet, skriver om ekopoesin i en artikelserie i Feministiskt Initiativ:

"Ekopoesin, till skillnad från det som brukar kallas naturlyrik, har inte Naturen som objekt. Naturen kan inte längre förstås som en fristad bortanför staden och kapitalismen: Mänskliga produkter och avfall ligger i dag och guppar på de mest avlägsna delar av världshaven, många djurarter är beroende av konstruerade naturreservat för att överlev