Där var det igen. Ljudet utanför dörren. Starkare nu. Hon hasade fram till dörren... Vad i allsin dar! Ett bylte låg nedanför trappstenen. Byltet rörde sig och lät ännu starkare. Lät som... barngråt... nej, det kunde ju inte vara? ... Det är tidigt 1900-tal på Gotland och hittebarnet Alma lever sina första sju år hos Änkan Smitterlöf. Isolerad i minsta fattigstugan längst bort på Vibble Gårds utmarker i Västerhejde socken. Tattarunge - mörkögd och mörklockig - upphittad och bortglömd... Så viskar man i socknen. Om liten Alma Sigridsdotter. Men... vem var Sigrid? När Änkan Smitterlöf hamnar på fattighuset så hamnar Alma på Fridtorps Barnhem och Skola intill Prinsessan Eugenies Fridhem. Det är inte helt lätt för Alma att plötsligt leva tillsammans med så många Barnhemsbarn och grova anstaltskläder och anstaltsflätor och stränga anstaltsregler och stora sovsalen och ... Jo, sträng och krävande är skolan men ger gedigna kunskaper och målinriktad fostran. Helt enligt Prinsessan Eugenies märkligt moderna idéer. Almas speciella begåvning att skapa bilder uppmuntras och hennes sömnadskunskaper leder till sömmerskediplom. Men Alma lär sig även hur man bryter mot regler (utan straff), hur man lever hemligt liv med nattliga äventyr tillsammans med vännerna Lovisa den Visa och Elias med eld i håret och brand i blicken... Och sömmerska blir hon i lånad stuga på Fridtorps mark. Fast nattetid är hon tavelmålaren Alma. Målar sin måne, sitt nattljus och sina blå träd. Fram till Katastrofen! Hur ska hon kunna leva vidare? Finns ännu en plats i tillvaron för tattarungen och hittebarnet Alma Sigridsdotter... ?
