Här analyseras den tjeckiske filosofen Jan Patočkas (1907–1977) politiska tänkande. Det som står i centrum är frågan om hur vi bör förstå det politiska livets särart: Vilka är dess kännetecknande drag och hur ska vi närma oss dem begreppsligt? Frågan ställs här mot bakgrund av Patočkas så kallade ”a-subjektiva fenomenologi”, en fenomenologi ägnad den mänskliga existensens negativitet och grundlöshet. Denna negativitet och grundlöshet manifesterar sig i två fenomen som är kännetecknande för det politiska livet: Människans frihet och samexistens med andra. Människan är inte ett stabilt och självtillräckligt subjekt enligt Patočka, utan är tvärtom alltid redan utsatt för andra, alltid redan inbegripen i frihetens transcenderande rörelse. Avhandlingen visar att det endast är via en analys av just samspelet mellan människans frihet och samexistens som man kan närma sig Patočkas politiska tänkande. Dessa båda fenomen vittnar nämligen om det politiska livets negativa, desorienterande och omskakande natur. Gustav Strandberg är filosof och verksam vid institutionen för Kultur och lärande på Södertörns högskola. Detta är hans doktorsavhandling.

Här analyseras den tjeckiske filosofen Jan Patočkas (1907–1977) politiska tänkande. Det som står i centrum är frågan om hur vi bör förstå det politiska livets särart: Vilka är dess kännetecknande drag och hur ska vi närma oss dem begreppsligt? Frågan ställs här mot bakgrund av Patočkas så kallade ”a-subjektiva fenomenologi”, en fenomenologi ägnad den mänskliga existensens negativitet och grundlöshet. Denna negativitet och grundlöshet manifesterar sig i två fenomen som är kännetecknande för det politiska livet: Människans frihet och samexistens med andra. Människan är inte ett stabilt och självtillräckligt subjekt enligt Patočka, utan är tvärtom alltid redan utsatt för andra, alltid redan inbegripen i frihetens transcenderande rörelse. Avhandlingen visar att det endast är via en analys av just samspelet mellan människans frihet och samexistens som man kan närma sig Patočkas politiska tänkande. Dessa båda fenomen vittnar nämligen om det politiska livets negativa, desorienterande och omskakande natur. Gustav Strandberg är filosof och verksam vid institutionen för Kultur och lärande på Södertörns högskola. Detta är hans doktorsavhandling.

Här analyseras den tjeckiske filosofen Jan Patočkas (1907–1977) politiska tänkande. Det som står i centrum är frågan om hur vi bör förstå det politiska livets särart: Vilka är dess kännetecknande drag och hur ska vi närma oss dem begreppsligt? Frågan ställs här mot bakgrund av Patočkas så kallade ”a-subjektiva fenomenologi”, en fenomenologi ägnad den mänskliga existensens negativitet och grundlöshet. Denna negativitet och grundlöshet manifesterar sig i två fenomen som är kännetecknande för det politiska livet: Människans frihet och samexistens med andra. Människan är inte ett stabilt och självtillräckligt subjekt enligt Patočka, utan är tvärtom alltid redan utsatt för andra, alltid redan inbegripen i frihetens transcenderande rörelse. Avhandlingen visar att det endast är via en analys av just samspelet mellan människans frihet och samexistens som man kan närma sig Patočkas politiska tänkande. Dessa båda fenomen vittnar nämligen om det politiska livets negativa, desorienterande och omskakande natur. Gustav Strandberg är filosof och verksam vid institutionen för Kultur och lärande på Södertörns högskola. Detta är hans doktorsavhandling.