Gustav Strandberg – författare

I juni 2021 publicerade Myndigheten för kulturanalys rapporten Så fri är konsten. Dess resultat var uppseendeväckande. Rapportens författare hävdade att det ”äger rum kulturpolitisk styrning som påverkar, eller riskerar att påverka, den konstnärliga friheten på ett negativt sätt”. De mest allvarliga tecknen på sådan styrning såg utredarna i hur vissa nationella, bidragsgivande instanser – framför allt Kulturrådet och Filminstitutet – ställde politiskt korrekta krav på de sökande och på utformningen av deras konstverk och projekt. Den här boken är en motrapport. Den visar att Myndigheten för kulturanalys – och den kör av röster i svensk media som har upprepat dess argument – saknar grund för påståendet att det sker en politiskt korrekt likriktning av offentligt finansierade kulturella verksamheter på nationell nivå. Däremot kartlägger Så fri är konsten allvarliga, systematiska överträdelser mot den ”konstnärliga friheten” – och mot den princip om ”armlängds avstånd” som syftar till att försvara den – på regional och kommunal nivå, i namn av de ”kreativa näringarnas” ekonomiskt och socialt välgörande effekter. Men dessa resultat har inte fått någon uppmärksamhet i den efterföljande debatten. Med utgångspunkt i Så fri är konsten och dess reception, ställer denna motrapport därför en serie kritiska frågor: hur bör vi förstå begreppet ”konstens frihet” under samtida förutsättningar? Vilka är relationerna mellan det begreppet och de ”kreativa näringarnas” fält? Vad betyder metaforen ”armlängds avstånd”? Och vilka skulle de politiska implikationerna vara av en sträng förståelse av ”konstens frihet”? På en mer grundläggande nivå vill denna bok bidra till att öppna en diskussion om vad en långsiktig, progressiv och antirasistisk kulturpolitik skulle kunna vara i Sverige idag, mot bakgrund av ett politiskt läge som kännetecknas av konservativa, xenofobiska och antiintellektuella krafters allt starkare inflytande.

Is populism the unsurpassable horizon of our own time or is it a temptation that should at all costs be resisted? Who, and to what end, does the jargon of populism serve? To answer these questions, Alexander Stagnell, Gustav Strandberg, David Payne, and their contributors trace the socio-historical significance of the concept of ‘The People’ in western philosophy and its relationship to the trend of populist politics today. Bringing together scholars from the fields of aesthetics, critical, cultural and political theory, philosophy, and rhetoric, this volume critically explores the issues facing contemporary society today. With an international team of authors, each chapter speaks to a range of contexts recently affected by populism today, including Sweden, Brazil, Germany, Austria, France, and the UK. As political and economic establishments face a crisis of legitimacy, Populism and The People in Contemporary Critical Thought reveals the shaky foundations on which the concept of ‘The People’ rests. Engaging with critical theory, feminist theory, Marxism, phenomenology, and psychoanalysis, this collection highlights how ‘The People’ comes to stand in for both belonging and exclusion, enabling us to see the uses and abuses of such terminology as pressing theoretical and political concerns.

Is populism the unsurpassable horizon of our own time or is it a temptation that should at all costs be resisted? Who, and to what end, does the jargon of populism serve? To answer these questions, Alexander Stagnell, Gustav Strandberg, David Payne, and their contributors trace the socio-historical significance of the concept of ‘The People’ in western philosophy and its relationship to the trend of populist politics today. Bringing together scholars from the fields of aesthetics, critical, cultural and political theory, philosophy, and rhetoric, this volume critically explores the issues facing contemporary society today. With an international team of authors, each chapter speaks to a range of contexts recently affected by populism today, including Sweden, Brazil, Germany, Austria, France, and the UK. As political and economic establishments face a crisis of legitimacy, Populism and The People in Contemporary Critical Thought reveals the shaky foundations on which the concept of ‘The People’ rests. Engaging with critical theory, feminist theory, Marxism, phenomenology, and psychoanalysis, this collection highlights how ‘The People’ comes to stand in for both belonging and exclusion, enabling us to see the uses and abuses of such terminology as pressing theoretical and political concerns.

This volume contains for the first time in English, Jan Patocka’s seminal essay “The Phenomenology of Afterlife”, as well as contributions surrounding and analyzing this text.

This volume contains for the first time in English, Jan Patocka’s seminal essay “The Phenomenology of Afterlife”, as well as contributions surrounding and analyzing this text.

Andrej Platonov föddes 1899 och var 18 år vid tiden för den ryska revolutionen. Han tillhörde en generation och en klass som var delaktig i revolutionen: han blev vuxen och utbildade sig i ett nytt samhälle, en ny värld och en ny tid. Han arbetade med vattenförsörjningen på landsbygden utanför Voronezj, och den ryska revolutionen kom att utgöra själva motorn i hans författarskap: samtliga verk kretsar kring den och dess förverkligande i det sovjetiska samhället. Man kan säga att Platonov med sitt författarskap sammanställde ett epos över det postrevolutionära Ryssland. Vad Platonov har att säga oss i dag det är ämnet för den här antologin. Här samlas sju olika skribenter: författare, översättare och akademiker som på olika sätt visar vägen in i Platonovs säregna värld. Innehåll Tora Lane | Introduktion Stefan Jonsson | Subalternernas utopi. Andrej Platonov och den instinktiva kommunismen Kajsa Öberg Lindsten | Att tala platonovska på svenska Tora Lane | Tjevengur: Revolutionens minne och minnets revolution Marcia sá Cavalcante Schuback | Kommunismens sömn noter om Platonovs Dzjan Per-Arne Bodin | Myt och dystopi i Andrej Platonovs Dzjan Gustav Strandberg | Förfrämligandet som utopi Irina Sandomirskaja | Den fördömda lyckan, eller socialismens ekonomiska problem i Lyckliga Moskva