Det finns ögonblick i livet som fastnar mer än andra. Anders Wahlgrens filmer är förstås en spegling av honom själv varför han gjorde dem. Vi får följa en filmares tankar och tillvaro.
Det började på radions kulturredaktion 1969, tjugotvå år gammal. Han sökte sig 1972 till den nystartade kanalen TV2 under vänster- rörelsens omtumlande tid. Hans skildring av ämnen inom det kulturhistoriska området har berört många som Staden i mitt hjärta men också spelfilmer som Moa, Förbjuden kärlek samt Sigrid och Isaac. Om personer som ofta kämpat från ett underläge. Det gäller också hans stadsfilmer där hotet varit ett annat, ett politiskt eller ekonomiskt kortsiktigt maktspel.
Tidigt väcktes hans konstintresse, såg att det gick att skapa en egen visuell bildvärld. Började att fotografera och gjorde redan under gymnasieåren sina första kortfilmer på Pistolteatern, en liten experimentscen i Gamla Stan. Denna tid i mitten av 1960-talet då allt var möjligt, en brytpunkt, med stora förändringar inte bara inom kulturlivet, något han burit med sig genom livet.
