Häftad, Svenska, 2020
Svensk mångfaldspolitik : en kritik från vänster
234 kr
Beställningsvara. Skickas inom 10-15 vardagar. Fri frakt över 249 kr.
Fler format och utgåvor
Beskrivning
Produktinformation
- Utgivningsdatum: 2020-09-20
- Mått: 135 x 210 x undefined mm
- Vikt: 350 g
- Format: Häftad
- Språk: Svenska
- Antal sidor: 186
- Förlag: Lava Förlag
- ISBN: 9789189261006
Utforska kategorier
Betyg & recensioner
23 recensioner, genomsnitt 4.4/5
- 5/5 Olle E
LÄTTLÄST OCH SJÄLVKLAR. FLER BORDE LÄSA DEN.
BEUNDRAR DESSA FORSKARE SOM FORSKAR I MOTVIND. KAN BARA ÖNSKA ATT DE FORTSÄTTER ATT UPPREPA DETTA SJÄLVKLARA. - 5/5 Birkebein
En stimulerande uppgörelse med ett tankegods som utan debatt och eftertanke blivit en överideologi på snart sagt alla samhällslivets områden. Formuleringarna är ofta dräpande och lockar till skratt - som dock sätter sig i halsen med tanke på mångfaldspolitikens auktoritära anspråk och riskabla samhällskonsekvenser.
- 5/5 Mikael
Denna bok förklarar skillnaderna mellan olika perspektiv på mångkultur och mångfald och gör så med utgångspunkt från svensk högre utbildning. Bara det faktum att man måste sitta i Hanoi för att vara kritisk mot ett politiserat Universitets- och Högskolesverige säger en del om konformiteten och det faktum att politiker ska hålla sig långt bort från kunskapens möjliggörare.
- 4/5 Rutger S
Ordet mångfald är ett mycket trevligt begrepp i olika sammanhang, exempelvis biologisk mångfald.
I vårt samhälle är det bra med en mångfald av idéer och förutsättningen för detta är att vi slår vakt om vår yttrandefrihet. Men som begreppet används i vårt samhälle (högskolan står i centrum för för bokens genomgång men det kan tillämpas även på andra delar av samhället) idag är det en täckmantel för att olika reaktionära kulturer ska kunna breda ut sig och påverka vårt samhälle. Svensk kultur var förr i tiden reaktionär (begränsande för kvinnor) i flera avseenden men det har vi ändrat på och vi jobbar på att alla rester av ojämnlikhet ska bort.
Finns det då någon som vinner på att andra reaktionära kulturer får fotfäste i vårt land och bildar paralellsamhällen? De som vill få större makt över andra människor, eliter som alltid har tillämpat någon form av "söndra och härska" vinner på att samhället blir delat, mångfaldigt. Lättare att köra över olika grupper av arbetare, pressa löner osv.
Har ibland undrat över vilka fel det är med svenskheten eftersom det är så angeläget att ersätta detta med mångfald, multikultur! Har aldrig sett någon bra förklaring till detta. Att inte kräva en anpassning till den kultur vi har idag som har till stora drag lämnat reaktionära tankar bakom sig ser jag som ett stort misstag.
Boken hjälpte mig att sortera upp mina egna tankar och klarare se igenom de floskler som media och politiker svänger sig med. Boken sägs vara en kritik från vänster men kunde lika väl ha varit en kritik från mitten eller något annat håll. Att boken sägs vara en kritik från vänster är dock positivt för vänstergrupper som gått vilse i begreppsfloran. - 3/5 Kai V
Jag har läst delar av boken med stort intresse men störs av en del mycket tröttsamma marxistiska utläggningar.
Kärnan i det hela är mycket enkel att sammanfatta: Den såkallade "multikulturalismen" bygger på en lögn. Den påstår att det per automatik är till fördel för en organisation -- här svenskt högskoleväsen -- att ha etniskt diversifierade medlemmar. Detta kan inte ledas i bevis, utan påstås med stöd av cirkelresonemang och känslomässiga utläggningar. Dessutom blandar man hela tiden samman begreppen "internationell" och "etnisk".
Exempelvis är en forskargrupp där det ingår personer från Sverige, USA och Indien inte något exempel på "multikulturalism", då alla dessa personer delar samma vetenskapliga skolning och samma yrkesmässiga referensramar. Detta vet jag av egen erfarenhet som forskare.
Multikulturalismen handlar om något annat: den hävdar att närvaron av personer med olika etnisk bakgrund är berikande på något magiskt sätt ENBART i kraft av dessa personers rent fysiska närvaro! Och i förlängningen leder detta märkliga synsätt till att man vill kvotera in sådana berikningspersoner på ANDRA grunder än de rent kunskapsmässiga -- en mycket farlig utveckling.
Författaren påstår att hans kritik är "från vänster", och han svänger sig med en myckenhet klassiskt marxistisk retorik för att visa detta. Men i realiteten kan jag, som värdekonservativ, till hundra procent instämma i hans kritik frånsett det marxistiska snömos han garnerar den med.
Att upphöja etnisk diversitet till ett självändamål, och därvid åsidosätta den meritokrati som ska garantera rätt person på rätt plats i samhället, är inget annat än vanvett, det kan vem som helst inse.