I den svenska retorikdiskussionen har retorikens delar, rhetorices partes, fått en framträdande roll. Men hur många delar har egentligen retoriken? Quintilianus säger fem, men vissa svenska handböcker, samt läroplanen för gymnasieskolan 2011, räknar i stället med sex. De har lagt till intellectio före inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio. Här undersöks vilken status intellectio har i den retoriska traditionen. Det är en fråga både om historien – och om historiebruk. Hur var den antika teorin egentligen utformad? Och hur kan en modern praktiskt orienterad retorikundervisning förhålla sig till sina antika rötter? Boken består av tre bidrag. Erik Bengtson studerar svensk-språkiga handböcker och spårar intellectio tillbaka till tysk retorikhistorisk forskning. Annika Ström studerar förekomsten samt avsaknaden av intellectio i klassiska och senantika latinska texter. David Westberg går i stället till den grekiska textvärlden och kastar nytt ljus på frågan om hur vi kan förstå detta omtvistade begrepp.

I den svenska retorikdiskussionen har retorikens delar, rhetorices partes, fått en framträdande roll. Men hur många delar har egentligen retoriken? Quintilianus säger fem, men vissa svenska handböcker, samt läroplanen för gymnasieskolan 2011, räknar i stället med sex. De har lagt till intellectio före inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio. Här undersöks vilken status intellectio har i den retoriska traditionen. Det är en fråga både om historien – och om historiebruk. Hur var den antika teorin egentligen utformad? Och hur kan en modern praktiskt orienterad retorikundervisning förhålla sig till sina antika rötter? Boken består av tre bidrag. Erik Bengtson studerar svensk-språkiga handböcker och spårar intellectio tillbaka till tysk retorikhistorisk forskning. Annika Ström studerar förekomsten samt avsaknaden av intellectio i klassiska och senantika latinska texter. David Westberg går i stället till den grekiska textvärlden och kastar nytt ljus på frågan om hur vi kan förstå detta omtvistade begrepp.

I den svenska retorikdiskussionen har retorikens delar, rhetorices partes, fått en framträdande roll. Men hur många delar har egentligen retoriken? Quintilianus säger fem, men vissa svenska handböcker, samt läroplanen för gymnasieskolan 2011, räknar i stället med sex. De har lagt till intellectio före inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio. Här undersöks vilken status intellectio har i den retoriska traditionen. Det är en fråga både om historien – och om historiebruk. Hur var den antika teorin egentligen utformad? Och hur kan en modern praktiskt orienterad retorikundervisning förhålla sig till sina antika rötter? Boken består av tre bidrag. Erik Bengtson studerar svensk-språkiga handböcker och spårar intellectio tillbaka till tysk retorikhistorisk forskning. Annika Ström studerar förekomsten samt avsaknaden av intellectio i klassiska och senantika latinska texter. David Westberg går i stället till den grekiska textvärlden och kastar nytt ljus på frågan om hur vi kan förstå detta omtvistade begrepp.