Boken vill visa på vilka historiska personer som var verksamma vid tiden för tillkomsten av de andliga riddarordnar som hade tillkommit i akt och mening att återerövra Kristi tomma grav i Jerusalem från dess muslimska herrar - alltså vid 1000-talets slut och 1100-talets början. Det var 1095 som påven Urban II vid kyrkomötet i Clermont utropade kristenhetens första korståg mot islam. En vädjan som förmodligen även nått den svenske kungen Inge den äldre av den Stenkilska kungaätten, vilken regerade Sverige ca 1070-1105. Boken ger en god inblick i de tidigmedeltida svenska makt- och släktskapsförhållandena samt innehåller många genealogiska tabeller. Inte minst uppmärksammas de två medeltida riddarordnarna den Suveräna Malteserorden (Johanniterorden) och den Heliga Gravens av Jerusalem riddarorden vilka överlevt ända in i vära dagar. Dessa ordnars viktiga medicinska och sociala arbete i det Heliga landet redogörs för i boken. Men sist och inte minst försöker den genom en detaljerad genomgång av olika kyrkohistoriska, genealogiska och heraldiska sammanhang skapa någon form av identitet av den katolske korsriddare som ca 1130 grundlade den till den Heliga graven i Jerusalem helgade kyrkan i Forshem vid Kinnekulle, den enda kyrka i Nordeuropa som är invigd som en Kristi gravkyrka. I ett Addendum från 2012 presenteras ett heraldiskt 1100-talsfynd av den heraldiska figur som går under namnet "eskarbunkel, escarbuncle" (liljehjul). där det visar sig att sonsonen (på en illegitim sida) till kung Folke Anjou av Jerusalems (kung 1131-1143) i sitt ryttarsigill som heraldisk vapen visar den omtalade "eskarbunkeln", alltså samma heraldiska figur som visas i den svenska jarlen Birger Brosas (död 1202) hjälmprydnad. Vilka samband finns?

Boken vill visa på vilka historiska personer som var verksamma vid tiden för tillkomsten av de andliga riddarordnar som hade tillkommit i akt och mening att återerövra Kristi tomma grav i Jerusalem från dess muslimska herrar - alltså vid 1000-talets slut och 1100-talets början. Det var 1095 som påven Urban II vid kyrkomötet i Clermont utropade kristenhetens första korståg mot islam. En vädjan som förmodligen även nått den svenske kungen Inge den äldre av den Stenkilska kungaätten, vilken regerade Sverige ca 1070-1105. Boken ger en god inblick i de tidigmedeltida svenska makt- och släktskapsförhållandena samt innehåller många genealogiska tabeller. Inte minst uppmärksammas de två medeltida riddarordnarna den Suveräna Malteserorden (Johanniterorden) och den Heliga Gravens av Jerusalem riddarorden vilka överlevt ända in i vära dagar. Dessa ordnars viktiga medicinska och sociala arbete i det Heliga landet redogörs för i boken. Men sist och inte minst försöker den genom en detaljerad genomgång av olika kyrkohistoriska, genealogiska och heraldiska sammanhang skapa någon form av identitet av den katolske korsriddare som ca 1130 grundlade den till den Heliga graven i Jerusalem helgade kyrkan i Forshem vid Kinnekulle, den enda kyrka i Nordeuropa som är invigd som en Kristi gravkyrka. I ett Addendum från 2012 presenteras ett heraldiskt 1100-talsfynd av den heraldiska figur som går under namnet "eskarbunkel, escarbuncle" (liljehjul). där det visar sig att sonsonen (på en illegitim sida) till kung Folke Anjou av Jerusalems (kung 1131-1143) i sitt ryttarsigill som heraldisk vapen visar den omtalade "eskarbunkeln", alltså samma heraldiska figur som visas i den svenska jarlen Birger Brosas (död 1202) hjälmprydnad. Vilka samband finns?

Boken vill visa på vilka historiska personer som var verksamma vid tiden för tillkomsten av de andliga riddarordnar som hade tillkommit i akt och mening att återerövra Kristi tomma grav i Jerusalem från dess muslimska herrar - alltså vid 1000-talets slut och 1100-talets början. Det var 1095 som påven Urban II vid kyrkomötet i Clermont utropade kristenhetens första korståg mot islam. En vädjan som förmodligen även nått den svenske kungen Inge den äldre av den Stenkilska kungaätten, vilken regerade Sverige ca 1070-1105. Boken ger en god inblick i de tidigmedeltida svenska makt- och släktskapsförhållandena samt innehåller många genealogiska tabeller. Inte minst uppmärksammas de två medeltida riddarordnarna den Suveräna Malteserorden (Johanniterorden) och den Heliga Gravens av Jerusalem riddarorden vilka överlevt ända in i vära dagar. Dessa ordnars viktiga medicinska och sociala arbete i det Heliga landet redogörs för i boken. Men sist och inte minst försöker den genom en detaljerad genomgång av olika kyrkohistoriska, genealogiska och heraldiska sammanhang skapa någon form av identitet av den katolske korsriddare som ca 1130 grundlade den till den Heliga graven i Jerusalem helgade kyrkan i Forshem vid Kinnekulle, den enda kyrka i Nordeuropa som är invigd som en Kristi gravkyrka. I ett Addendum från 2012 presenteras ett heraldiskt 1100-talsfynd av den heraldiska figur som går under namnet "eskarbunkel, escarbuncle" (liljehjul). där det visar sig att sonsonen (på en illegitim sida) till kung Folke Anjou av Jerusalems (kung 1131-1143) i sitt ryttarsigill som heraldisk vapen visar den omtalade "eskarbunkeln", alltså samma heraldiska figur som visas i den svenska jarlen Birger Brosas (död 1202) hjälmprydnad. Vilka samband finns?