Lagen om stöd vid korttidsarbete infördes 2014 i form av en s.k. beredskapslag. Detta innebär att regeringen genom ett beslut måste aktivera lagreglerna för att lagen ska bli tillämplig i praktiken. Ett sådant aktiveringsbeslut kan regeringen fatta om vi står inför eller befinner oss i en synnerligen djup lågkonjunktur. I och med att lagen aktiveras, blir den tillämplig för företag som bedriver näringsverksamhet (med vissa undantag). Alltsedan lagens tillkomst har röster höjts för att ett system med korttidsarbete ska kunna tillämpas även när endast enstaka företag har drabbats av allvarliga ekonomiska problem. Tidigare i år presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om ett permanent system för korttidsarbete, som skulle komplettera det aktiverade systemet för korttidsarbete. I och med att världen drabbats av coronaepidemin, kom frågan om korttidsarbete i en helt ny dager. Lagändringar av såväl permanent som tillfällig natur passerade lagstiftningens olika moment med en snabbhet som torde sakna motstycke under svensk fredstid. I den här skriften försöker jag att beskriva vår nu gällande lagstiftning om korttidsarbete på ett så praktiskt sätt som möjligt för såväl arbetsgivare som fackliga företrädare och enskilda arbetstagare. Stockholm i april 2020 Tommy Iseskog

Lagen om stöd vid korttidsarbete infördes 2014 i form av en s.k. beredskapslag. Detta innebär att regeringen genom ett beslut måste aktivera lagreglerna för att lagen ska bli tillämplig i praktiken. Ett sådant aktiveringsbeslut kan regeringen fatta om vi står inför eller befinner oss i en synnerligen djup lågkonjunktur. I och med att lagen aktiveras, blir den tillämplig för företag som bedriver näringsverksamhet (med vissa undantag). Alltsedan lagens tillkomst har röster höjts för att ett system med korttidsarbete ska kunna tillämpas även när endast enstaka företag har drabbats av allvarliga ekonomiska problem. Tidigare i år presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om ett permanent system för korttidsarbete, som skulle komplettera det aktiverade systemet för korttidsarbete. I och med att världen drabbats av coronaepidemin, kom frågan om korttidsarbete i en helt ny dager. Lagändringar av såväl permanent som tillfällig natur passerade lagstiftningens olika moment med en snabbhet som torde sakna motstycke under svensk fredstid. I den här skriften försöker jag att beskriva vår nu gällande lagstiftning om korttidsarbete på ett så praktiskt sätt som möjligt för såväl arbetsgivare som fackliga företrädare och enskilda arbetstagare. Stockholm i april 2020 Tommy Iseskog

Lagen om stöd vid korttidsarbete infördes 2014 i form av en s.k. beredskapslag. Detta innebär att regeringen genom ett beslut måste aktivera lagreglerna för att lagen ska bli tillämplig i praktiken. Ett sådant aktiveringsbeslut kan regeringen fatta om vi står inför eller befinner oss i en synnerligen djup lågkonjunktur. I och med att lagen aktiveras, blir den tillämplig för företag som bedriver näringsverksamhet (med vissa undantag). Alltsedan lagens tillkomst har röster höjts för att ett system med korttidsarbete ska kunna tillämpas även när endast enstaka företag har drabbats av allvarliga ekonomiska problem. Tidigare i år presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om ett permanent system för korttidsarbete, som skulle komplettera det aktiverade systemet för korttidsarbete. I och med att världen drabbats av coronaepidemin, kom frågan om korttidsarbete i en helt ny dager. Lagändringar av såväl permanent som tillfällig natur passerade lagstiftningens olika moment med en snabbhet som torde sakna motstycke under svensk fredstid. I den här skriften försöker jag att beskriva vår nu gällande lagstiftning om korttidsarbete på ett så praktiskt sätt som möjligt för såväl arbetsgivare som fackliga företrädare och enskilda arbetstagare. Stockholm i april 2020 Tommy Iseskog