Inom kommuner och regioner är begreppet samverkan ett välkänt begrepp men baserat på mina praktiska erfarenheter kan det till och från uppstå oklarheter i den praktiska hanteringen av samverkan. Oklarheter kan uppstå såväl på arbetsgivarsidan som på arbetstagarsidan. Oklarheter kan uppstå exempelvis vad begreppet samverkan innebär i praktiken, vilken samverkansnivå (samverkansgrupp) är ”rätt” nivå, vilka frågor ska samverkas, vilka frågor ska hänskjutas till APT, hur ska en oenighet hanteras, vem ska sitta med i samverkan, vad händer om den fackliga parten inte kommer till ett samverkansmöte, vad är samverkan och vad är beslut, måste arbetstagaren delta i APT, hur ser kopplingen ut mellan samverkan och medarbetarsamtal? Den enkla utgångspunkten är att det är frågan om motparter. Chefer är arbetsgivarrepresentanter och ska alltid ha detta perspektiv. Fackliga parter ska företräda sina medlemmar och ha deras bästa i åtanke. Men parterna är inte motståndare. Det är en viktig utgångspunkt. Att ha en tydlig rollfördelning är berikande i en samverkansprocess. Att se saker ur olika perspektiv är berikande. Boken är skriven i handboksform och fokuserar på hur parterna ska hantera samverkan i praktiken. Boken lämpar sig för chefer, fackligt förtroendevalda inom kommuner och regioner. Självklart har även HR funktionen stor behållning av boken.

Inom kommuner och regioner är begreppet samverkan ett välkänt begrepp men baserat på mina praktiska erfarenheter kan det till och från uppstå oklarheter i den praktiska hanteringen av samverkan. Oklarheter kan uppstå såväl på arbetsgivarsidan som på arbetstagarsidan. Oklarheter kan uppstå exempelvis vad begreppet samverkan innebär i praktiken, vilken samverkansnivå (samverkansgrupp) är ”rätt” nivå, vilka frågor ska samverkas, vilka frågor ska hänskjutas till APT, hur ska en oenighet hanteras, vem ska sitta med i samverkan, vad händer om den fackliga parten inte kommer till ett samverkansmöte, vad är samverkan och vad är beslut, måste arbetstagaren delta i APT, hur ser kopplingen ut mellan samverkan och medarbetarsamtal? Den enkla utgångspunkten är att det är frågan om motparter. Chefer är arbetsgivarrepresentanter och ska alltid ha detta perspektiv. Fackliga parter ska företräda sina medlemmar och ha deras bästa i åtanke. Men parterna är inte motståndare. Det är en viktig utgångspunkt. Att ha en tydlig rollfördelning är berikande i en samverkansprocess. Att se saker ur olika perspektiv är berikande. Boken är skriven i handboksform och fokuserar på hur parterna ska hantera samverkan i praktiken. Boken lämpar sig för chefer, fackligt förtroendevalda inom kommuner och regioner. Självklart har även HR funktionen stor behållning av boken.

Inom kommuner och regioner är begreppet samverkan ett välkänt begrepp men baserat på mina praktiska erfarenheter kan det till och från uppstå oklarheter i den praktiska hanteringen av samverkan. Oklarheter kan uppstå såväl på arbetsgivarsidan som på arbetstagarsidan. Oklarheter kan uppstå exempelvis vad begreppet samverkan innebär i praktiken, vilken samverkansnivå (samverkansgrupp) är ”rätt” nivå, vilka frågor ska samverkas, vilka frågor ska hänskjutas till APT, hur ska en oenighet hanteras, vem ska sitta med i samverkan, vad händer om den fackliga parten inte kommer till ett samverkansmöte, vad är samverkan och vad är beslut, måste arbetstagaren delta i APT, hur ser kopplingen ut mellan samverkan och medarbetarsamtal? Den enkla utgångspunkten är att det är frågan om motparter. Chefer är arbetsgivarrepresentanter och ska alltid ha detta perspektiv. Fackliga parter ska företräda sina medlemmar och ha deras bästa i åtanke. Men parterna är inte motståndare. Det är en viktig utgångspunkt. Att ha en tydlig rollfördelning är berikande i en samverkansprocess. Att se saker ur olika perspektiv är berikande. Boken är skriven i handboksform och fokuserar på hur parterna ska hantera samverkan i praktiken. Boken lämpar sig för chefer, fackligt förtroendevalda inom kommuner och regioner. Självklart har även HR funktionen stor behållning av boken.