Visar resultat för..."Återkomsten"

Mircea Eliade (1907-1986) anses vara en av västvärldens mest uppskattade filosofer och religionshistoriker och har gett ut flera böcker som fått internationell klassikerstatus. Det verk han själv betraktade som sitt främsta är Myten om den eviga återkomsten arketyper och upprepning från 1949 (på svenska 2002, översättning av Dan Shafran och Åke Nylinder). Med den här nyutgåvan av Eliades banbrytande verk lyfts ett omvälvande tankesätt fram på nytt. 

Myten om den eviga återkomsten belyser övertygelser och ritualer i en mängd arkaiska religiösa kulturer och undersöker deras tidsuppfattning. Denna tidsuppfattning förknippas med ett allmänt sätt att tänka, och skänker mening och verklighet åt varje mänsklig handling genom att knyta den till en arketyp, det vill säga något den imiterar. Eliades tes är att mytisk tid inom äldre kulturer ersätter den historiska tiden och att skeenden uppfattas som cykliska snarare än linjära eller progressiva. Det finns en rädsla för historien och tidens gång, därför används riter och ritualer som ett skydd som skapar mening och möjliggör för människan att uthärda plågor och det Eliade kallar historiens fasa . 

Denna utgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker, där även Heligt och profant (1957) av Eliade kommer att ges ut på nytt.

Det blåser upp till storm över Kullaberg och idylliska Mölle. Det som först tycks vara en tragisk klättringsolycka visar sig vara någonting helt annat och början på ett drama som skakar Sverige.Den pensionerade poliskommissarien Holger Svensson fördriver sina dagar med att spana efter båtar som passerar genom Öresund. Nu drar det mystiska fartyget Zayna in honom i en mördarjakt på Kullaberg med internationella förgreningar.Trots våldsamma stormvindar beger sig Holger ut på klipporna för att söka sanningen. Ska han lyckas stoppa mördarna innan katastrofen är ett faktum? Det blir en kapplöpning med tiden och jakten efter Kullamannen blir dramatisk.Kullamannen återkomsten är en thriller med bakgrunden hämtad från en skrämmande händelse i svensk nutidshistoria.

Det politiska landskapet polariseras i hög fart. På ena sidan ser vi hur det politiska och kulturella etablissemang som länge dominerat svensk offentlighet försöker försvara det gamla "vänsterliberala" projektet. På andra sidan står Sverigedemokraterna, starkare och allt mer självbelåtna för var dag som går, och lockar med sitt nationalistiska alternativ. I denna konflikt mellan enhet och mångfald, ordning och frihet ställs inte bara svenskar mot migranter, utan också stad mot land, ung mot gammal, varsomhelstare mot någonstansare, akademiker mot arbetare och kvinnor mot män.  

I boken Gud: Återkomsten antyder Joel Halldorf en tredje politisk väg. Han tecknar en vision där politisk liberalism allierar sig med en mångfald av ideologiska, filosofiska och religiösa traditioner för att formulera en politik som strävar mot det gemensamma goda och uppmuntrar levande gemenskaper.        

Det är här denna bok tar vid, som ett försök att besvara frågan: Hur kan en sådan politik formuleras? Hur ser en tredje politisk väg som förenar enhet och mångfald, och samtidigt gör något åt den utbredda ensamhet som kännetecknar vår tid egentligen ut?   Bokens primära syfte är att komma med konkreta ekonomiskpolitiska och utbildningspolitiska förändringsförslag som skisserar en sådan väg framåt, en väg författaren valt att kalla relationell liberalism.  

I boken drivs dessutom tesen att om en sådan väg ska vara möjlig så behöver den politiska liberalismen låta sig inspireras av den kristna traditionen. Vi är vana att höra att religion och politik måste skiljas åt, men författaren menar att politiken i denna mening i någon mån behöver kristnas.      

John Kvarnero är utbildad jurist. Han har arbetat på tingsrätt och advokatbyrå samt under ett tiotal år drivit ett familjeföretag tillsammans med sin far. De senaste åren har han framförallt ägnat sig åt att läsa teologi och andra humanistiska ämnen. Han har tidigare publicerats i Aftonbladet, tidningen Dagen och tidskriften NOD.  

"Jag är övertygad om att alla, oavsett var man kommer ifrån, kommer lära sig något, få nya perspektiv på gamla frågor och helt enkelt bli inspirerade. För det här är en bok utanför boxen, och som sådan visar den på det politiska tänkandets möjligheter. Och om det är något som behövs i politiken i dag så är det detta."   Joel Halldorf i bokens förord

Seriemördaren Agnus är tillbaka och den här gången kidnappar han Samael. Agnus är ute efter en hemlighet som ligger begravd djupt i Samaels undermedvetna och han gör allt han kan för att locka ut den. Samael måste komma på ett sätt att fly innan det är för sent.

Samtidigt letar kriminalkommissarien Lucinda efter honom och får fram saker som hon absolut inte borde veta något om sanningar från Samaels förflutna som kan sätta honom bakom galler. Kommer hon att sätta dit honom? Innan hon kan ta ett beslut måste hon först ta reda på var Agnus håller Samael gömd.

Leffe Grimwalker ligger bakom succéerna Tick tack, Victoria Bonde och serien Alex Storm. Hans böcker har sålt i över en miljon exemplar. Han har legat etta på topplistorna åtta gånger och blivit nominerad till Stora Ljudbokspriset tre gånger. Rättigheterna till hans böcker är sålda till tio länder. Leffe Grimwalker växte upp i Hökarängen i Stockholm med en mamma som var paranoid schizofren och en pappa som var en våldsam alkoholist. För att slippa sin egen verklighet flydde han ofta till stadsbiblioteket och byggde egna historier medan han läste Greven av Monte Cristo och allt annat han fick tag i som var spännande.

Utan att vi märkt det har Sverige utvecklats till ett postsekulärt samhälle. Medierna slåss om att ge utrymme till debatter och analyser om allt från böneutrop till religiösa friskolor. TV-serier svämmar över av magi och gudaväsen medan författare, artister och politiker oblygt talar om sin tro. Men vad händer i ett land som trott sig vara världens mest sekulariserade när religion plötsligt genomsyrar allt? Håller religionerna på att rasera demokratin eller är de tvärtom nödvändiga för att den ska överleva? 

Joel Halldorf är flitig krönikör och debattör på Expressen Kultur, ledarskribent på Dagen samt docent vid Uppsala universitet med fokus på religion och modernitet. I sin nya bok Gud: återkomsten skriver han historien om religionens återkomst och vad det betyder för politiken, vårt samhälle och våra liv. 

Boken beskriver hur det religiösa postsekulära landskapet ser ut idag. Den blickar bakåt, på den historia som tog oss hit. Och slutligen spanar Halldorf framåt med förslag på hur några krockar i det mångreligiösa samhället kan förstås och hanteras. Ett spännande samhällsinlägg inför valets slutspurt. 

Thessalonikerbreven tillhör de äldsta texterna i Nya testamentet. Breven ger oss en unik inblick i den Jesusrörelse som genom Paulus mission spreds i den antika världen. På många platser möttes rörelsen av motstånd och förföljelser. Staden Thessalonike var inget undantag.

I breven förkunnar Paulus och hans medarbetare att Jesus har besegrat döden. De som tar emot budskapet får ett nytt hopp inför framtiden. Jesus ska komma tillbaka. Han ska då göra slut på lidandet och ge de troende det oförstörbara livet.  

Men när kommer Jesus? I församlingen fanns det delade meningar. Har han redan kommit tillbaka? Eller dröjer hans återkomst? Paulus betonar att den stora återkomsten ligger i framtiden. I Thessalonikerbreven visar han hur de troende ska leva under tiden de väntar.

I väntan på återkomsten är den tolfte boken i Libris kommentarserie Nya testamentets budskap, NTB, som riktar sig till bibelläsare som vill söka bibelordets budskap då som nu.

Böckerna har två huvudavdelningar: den första fokuserar på bibeltextens teologi och budskap till sin egen tid och den andra tar fasta på reflektion, relevans och tillämpning.

Leif Carlsson är universitetslektor i Religionsvetenskap vid Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping. Han är även pastor inom Equmeniakyrkan.

Går det att planera för en framtid i ett land där en invasionsarmé år efter år skapar förstörelse? Hur mycket förnöjsam normalitet kan man unna sig i en helt onormal situation? Och hur påverkar kriget vad det innebär att vara ukrainare?

Paul Frigyes återvänder 2023 och 2024 till det identitetssökande land han skildrat i reportageboken I Ukraina på drift (2020). Han återser vänner och gör nya bekantskaper intervjuar en skadad löjtnant i Lviv, träffar miljöaktivister i Kryvyj Rih, hamnar i bråk i en affär i Ternopil, blir kund på ett rostigt gym i Kyjiv, besöker en pastor i Kamjanets Podilskyj, äter snittar och begrundar nationalismen i Irpin, besöker fronten i Kherson, reser runt bland äppelodlingar i söder samt tjusas av Odessas ståt och charm. Och under mötet med en ukrainsk väninna avtäcks mysteriet med den ryska mentaliteten.

Ukraina, de vidsträckta stäppernas land, har förändrats i grunden. Det kliver nu in i Västeuropas gemenskap och befäster samtidigt en egen identitet. Det här en bok om återkomst. Inte bara författarens återkomst till Ukraina, utan även återkomsten av det ryska imperiet, av ett nationellt självförtroende och av något att dö för. Följ med och lär känna några människor i ett Ukraina i kamp för överlevnad.

En stilla augustimorgon lämnar en dubbelmördare fängelset. En regnig aprildag hittas ett stympat människolik. Vilket är sambandet?

Kommissarie Van Veeteren ställs inför ett bisarrt och olyckligt människoöde - och inför ett fall där alla trådar leder bakåt och där frågorna om rättvisa och straff verkar alltmer preskriberade.

Återkomsten är det tredje romanen i serien om kommissarie Van Veeteren.

''Det är en ren och skär njutning att läsa Håkan Nessers romaner om den barske kommissarie Van Veeteren och hans kolleger vid kriminalpolisen i Maardam ... Återkomsten väcker förhoppningar om många efterföljare.''

Ragnar Strömberg, Göteborgs-Posten

Före andra världskriget var antijudiska stereotyper vanliga och relativt accepterade i svensk kultur. Men vad hände med denna idétradition efter 1945? Hur påverkades antisemitismens legitimitet av Förintelsen? Har antijudiska motiv förekommit i debatten om Israel och vad innebar den antisionism som växte fram från slutet av 1960-talet?Henrik Bachner undersöker den antijudiska tanketraditionens uttryck och utveckling i Sverige från krigsslutet fram till vår egen tid. I blickfånget står den breda politiska kulturen och det offentliga samtalet, inte den högerextrema propagandan. Återkomsten visar hur fördomar, under decennier närmast förvisade från den politiska debatten, med tiden vinner allt större utrymme. Boken kastar ljus över ett länge ignorerat kapitel i den svenska samtidshistorien.

Brevet från Australien. En glödhet kärlekshistoria. Och vackra hästar.

Året är 1886 och under en storslagen nyårsfest i Sidney blir den unga Clarice Pearson förförd av sin karismatiske svåger. Men någon iakttar dem och bestämmer sig för att hämnas.

Trettio år senare får konstnärinnan Lulu ett brev från Australien. Förbryllad lämnar hon London och sin äldre släkting Clarice och reser hem. Snart finner sig Lulu oåterkalleligt förälskad i hästtränaren Joe, men tvingas också ta i itu med upprörande händelser från förr.