Visar resultat för..."Återvända"

Slavkoloni under svensk flagg

Året är 1790. Juristen Axel Banér skickas på uppdrag av kung Gustav III till ön Saint-Barthélemy, Sveriges slavkoloni i Västindien. Hans hustru Milda följer motvilligt med, utan att ana vad resan kommer att kosta dem.I Ashantiriket planerar det unga paret Yaa och Kwame sin framtid. Men under deras bröllop attackeras byn av slavhandlare. I kedjor förs de över havet, mot ett liv i fångenskap.På en ö där allt har ett pris vävs fyra öden samman i en berättelse om makt, skuld och vad en människa är beredd att offra för sin frihet.

En dag ska vi återvända är den första delen i Gustaviasviten. Med levande karaktärsporträtt och historisk skärpa skildras en del av Sveriges förflutna som länge tystats ner: vår roll i den transatlantiska slavhandeln.

BOKEN ÄR SIGNERAD AV FÖRFATTAREN.

Slavkoloni under svensk flagg

Året är 1790. Juristen Axel Banér skickas på uppdrag av kung Gustav III till ön Saint-Barthélemy, Sveriges slavkoloni i Västindien. Hans hustru Milda följer motvilligt med, utan att ana vad resan kommer att kosta dem.

I Ashantiriket planerar det unga paret Yaa och Kwame sin framtid. Men under deras bröllop attackeras byn av slavhandlare. I kedjor förs de över havet, mot ett liv i fångenskap.

På en ö där allt har ett pris vävs fyra öden samman i en berättelse om makt, skuld och vad en människa är beredd att offra för sin frihet.

En dag ska vi återvända är den första delen i Gustaviasviten. Med levande karaktärsporträtt och historisk skärpa skildras en del av Sveriges förflutna som länge tystats ner: vår roll i den transatlantiska slavhandeln.

Charlotte Delbo (1913 1985) greps av den tyska ockupationsmakten 1942 i Paris efter­som hon tillhörde motståndsrörelsen. Hennes make avrättades medan hon deporterades med en konvoj den 24 januari 1943 till Auschwitz-Birkenau, som en av närmare 1 700 personer varav 230 kvinnor. Delbo var en av blott 49 kvinnor som överlevde. Hennes Auschwitz och efteråt i tre band utkom 1965 till 1971 och möttes av relativ tystnad. Med tiden har dock trilogin dock framstått som ett av de viktigaste litterära vittnesskildringarna på franska, inte bara från Auschwitz-Birkenau utan också av de deportationer som de franska kollaboratörerna medverkade till. Detta är första gången som Delbo ges ut på svenska.

Thomas Andersson har översatt trilogin från franska.

Oxherdebilderna tillskrivs oftast den kinesiske zenmästaren Kakuan Shion (Kakuan Shien/Kuoan Shihyuan), en lärjunge till rinzaimästaren Daizui Genjo som levde åren ca. 1065–1135. Bildserien kan på sin tid ha varit en av de mest spridda zenskrifterna och fungerade som en slags manual för meditation och utveckling för både munkar och lekmän. Bilderna utgör en allegori för självets utveckling från förvirring till upplysning, där oxen får vara en metafor för självet, vissa kallar det sinnet (mind). Till en upplysning som innebär att slutligen både herden och oxen glöms bort som separata enheter och uppgår i självet. I min bok har jag tolkat, samlat och kommenterat många lärdes kloka och intressanta synpunkter på och analys av bilderna. Oxherdebilderna med verser och kommentarer väcker många tankar och funderingar på ett kognitivt plan, men tjänar förhoppningsvis ännu bättre sitt syfte på det plan där jag får vila från självet med alla dess inskränkningar och begränsningar som språk och erfarenheter medför.

Det är också en glädje att kunna presentera en syn på utveckling och framgång som skiljer sig från många självhjälpsböckers mål att stärka det egna jaget på bekostnad av tillhörighet, gemenskap och helhet. Oxherdebilderna hjälper oss att se betydelsen av det vanliga livet och att inte falla i den fälla som kan kallas andlig materialism, eller kanske rentav andlig girighet. Det är min förhoppning att vi med hjälp av Oxherdebilderna kan ses i vardagen med en klarare blick för verklighet och det viktiga i livet.

Starkt och lågmält om kärlek, hat och om livet efter Förintelsen.

Borås Tidning

På ett judiskt sommarkollo i den lilla kuststaden Rovinj i Jugoslavien träffas en pojke och en flicka. Året är 1955 och de två ungdomarna finner varandra i det stora mörkret efter andra världskrigets slut. Jovan ser ingen anledning att leva. Hans mamma, hans pappa och hans storebror är mördade. Otaliga andra i släkten är dödade. Dagarna fördriver Jovan med ensamma vandringar i staden och framför radions musiksändningar. Dina känner sig utanför på sin nya skola, men hon vill bli vuxen och påbörja ett nytt liv. Nu är hon och mamma Lea inte gömda längre och hon behöver inte ljuga för någon om sin judiska härkomst. 

Dina och Jovan gifter sig, får barn och flyttar 1968 till Linköping, Sverige. De skapar ett tryggt och stabilt liv tillsammans och börjar så småningom föreläsa i svenska skolor om sina upplevelser under nazismen. En dag räcker en ung tjej upp handen och frågar: Hur blev ni hela?Frågan tvingar Dina och Jovan Rajs att söka svaret.

I Att återvända till livet berättar Dina och Jovan Rajs om att komma tillbaka: till sin hemstad, till allt som försvunnit, till livet. Efter krig och folkmord, död och förlust hittar de ett sätt att hålla ihop sin familj och sig själva. 

Hur kan det se ut när människor efter krig och förföljelse finner en ny väg till det vardagsnormala i livet? Det försöker denna bok ge ett exempel på./.../ Det är i all sin vardaglighet en tänkvärd och medryckande historia som ger insikter i slumpens och tillfälligheternas spel i det verkliga livet, välskriven med litterära kvalitéer.

BTJ

Starkt och lågmält om kärlek, hat och om livet efter förintelsen.

Borås Tidning

338 sidor som jag sträckläser och som till slut ger mig tårar i ögonen, när vemodet övergår i glädje.

Smålandsposten

Detta är ett dokument, två sammanförda vittnesmål från 1900-talets mörkaste europeiska hjärta, som har ett oundgängligt värde i sig: hur var det för barnen, efter Förintelsen?

Dagens Nyheter

"Till en början påminner hon mig lite om Jana Kippo i Karin Smirnoffs böcker; helt oinsmickrande och stenhård."

Expressen

”Petra Rautiainen visar att förändringar är möjliga. En stark läsupplevelse!”

Betyg 5 av 5 = Briljant, Bibliotekstjänst

Havets minne är Petra Rautiainens andra bok efter succédebuten Ett land av snö och aska som nominerades till Nordiska rådets litteraturpris.

Nordnorge på 1980-talet: Efter många år i USA återvänder Aapa, som härstammar från den etniska minoriteten kvänerna, till sin barndomsby i Finnmarken. Hon är anställd av oljeindustrin och är nu tillbaka för att göra en reklamfilm om oljeborrning i Arktis. Något som ska övertyga de motsträviga byborna att gå med på ett utökat borrande i havet.

Återföreningen med Ishavet, djuren och människorna i området får Aapas och byns traumatiska förflutna att komma upp till ytan. Minns Aapa rätt om den tragiska valolycka där hennes mamma förolyckades, och som lämnat henne med en avsky för det hav hon en gång älskade?

Havets minne är en unik berättelse om Finnmarken på 1980-talet, områdets kvänska och samiska minoriteter, oljeindustrins borrningar som skapar obalans i det arktiska havet och de första spirande försöken att skydda naturen.

"Petra Rautiainens Havets minne är en viktig roman: den är omskakande och effektiv, och den får läsaren att fundera över människors handlingar."

Savon Sanomat

"Till en början påminner hon mig lite om Jana Kippo i Karin Smirnoffs böcker; helt oinsmickrande och stenhård."

Expressen

”Petra Rautiainen visar att förändringar är möjliga. En stark läsupplevelse!”

Betyg 5 av 5 = Briljant, Bibliotekstjänst

Havets minne är Petra Rautiainens andra bok efter succédebuten Ett land av snö och aska som nominerades till Nordiska rådets litteraturpris.

Nordnorge på 1980-talet: Efter många år i USA återvänder Aapa, som härstammar från den etniska minoriteten kvänerna, till sin barndomsby i Finnmarken. Hon är anställd av oljeindustrin och är nu tillbaka för att göra en reklamfilm om oljeborrning i Arktis. Något som ska övertyga de motsträviga byborna att gå med på ett utökat borrande i havet.

Återföreningen med Ishavet, djuren och människorna i området får Aapas och byns traumatiska förflutna att komma upp till ytan. Minns Aapa rätt om den tragiska valolycka där hennes mamma förolyckades, och som lämnat henne med en avsky för det hav hon en gång älskade?

Havets minne är en unik berättelse om Finnmarken på 1980-talet, områdets kvänska och samiska minoriteter, oljeindustrins borrningar som skapar obalans i det arktiska havet och de första spirande försöken att skydda naturen.

"Petra Rautiainens Havets minne är en viktig roman: den är omskakande och effektiv, och den får läsaren att fundera över människors handlingar."

Savon Sanomat

"Relationsraffel på hög nivå. Strålande!" Charlotta von Zweigbergk

"Som ett samtal vid köksbordet du inte kan slita dig ifrån. Fin tidskänsla med igenkänning för oss som upplevt 70- och 80-talet." Johan Anderblad, TV4 Nyhetsmorgon

"Medryckande och gripande roman om att göra upp med den man en gång var." Pernilla Ericson, Aftonbladet

Fyrtio år har gått sedan en försommarfest vid sjön förvandlades till ett inferno av poliser och nyfikna lokalbor. En tragedi som kom att påverka alla på orten, inte minst Anna.  

När Annas mor går bort tvingas hon återvända till sitt föräldrahem för att städa ur det inför en försäljning. De välbekanta gatorna och närheten till sjön kastar henne tillbaka i tiden. Olustiga känslor av skuld och skam tränger upp ur det undermedvetna och hon erinrar sig varför hon kände sig tvungen att flytta därifrån.  

Så stöter Anna ihop med Beatrice som en gång var hennes bästa vän. Efter ett uppslitande första möte bestämmer hon sig. Hon vill försöka förstå vad som hände den där kvällen och berätta för Beatrice vad hon burit på i alla år.

ANNE LILJEROTH är född 1963 i Skara men bor sedan länge i Stockholm. Hon debuterade som författare 2013 och har sedan dess gett ut åtta romaner. Vi var vänner är hennes nionde.

"Bra balans mellan drama och spänning." Lina Wersäll, BTJ

Nominerad till Borås tidnings debutantpris 2023

”Att stöka på det här viset med en trygg och kär genre friskar verkligen upp.” Dagens Nyheter

"'Vaken' är en läsvärd debutroman." Östgöta-Correspondenten

Tess parkerar husbilen där barndomshemmet brunnit ner. Grannen Pelle bjuder på hembränt, stickar och röker sig mot döden. I byn möter hon folket som inte vill ha henne där, enda vännen Minou försvann när isen brast.

Tess drabbar orten igen. Hon är inte önskad men ingen klarar heller av att köra iväg henne.

"Vaken" är en kärvt originell debutroman om familjeband och relationer, att frodas i kaos och sönderfall. Om att se det som sin uppgift att rädda de som inte vill bli räddade.

Den trettioåriga läkaren Maria sitter i ett flygplan, på väg tillbaka till barndomens ö i Grekland där moderns sida av släkten bor. Hon vet inte varför hon har kallats dit, eller vad hon kan förvänta sig. Hon har aldrig förstått varför kontakten med familjen bröts när hon var tio år och har svårt att förlåta att de övergav henne.

Återföreningen väcker starka känslor till liv och hon går från att ha varit ensam till att plötsligt vara en del i en stor, kärleksfull familj som styrs av den godhjärtade men excentriska mormodern. Maria blir snart varse att med gemenskap och tillhörighet följer inte bara trygghet och mening, utan även ansvar och krav.

När hon möter kärleken tillåter hon sig för första gången att bortse från förnuftet och kastar sig in i en passionerad relation som låter henne utforska sin egen lust och kvinnlighet, men saker blir komplicerade när en tragedi inträffar och snart befinner hon sig mitt i ett äkta grekiskt drama.

Angela Rizzo, född 1966 i Stockholm, bor numera i Solna och arbetar som läkare. En stor del av tiden tillbringar hon i ett hus på en ö i Grekland. Hjärtat talar grekiska skrev hon i New York där hon bodde ett år och varvade skrivandet med ett forskningsprojekt. Boken är hennes skönlitterära debut.