Visar resultat för..."Bernhards"

Tidigare förvarades fångar i gemensamma logement eller fängelserum. År 1847 öppnades cellfängelset i Karlstad och fängelse blev den centrala påföljden i 1864 års strafflag.

Vid Karlstads länsfängelse var flera av Sveriges mest ökända brottslingar intagna, bl.a. Gustaf Raskenstam, "Bildsköne Bengtsson" och "Silbodalsprästen" Anders Lindbäck.

I 1918 års lag tillkom lagen om villkorlig dom med övervakning och 1965 infördes skyddstillsyn som självständig påföljd.

Under 1900-talet fanns det fyra fängelser, häkte och frivård i Värmland. Alla fängelserna är nedlagda men häktet och frivården har fortsatt verksamhet. Utvecklingen i Värmland och Sverige har bland annat präglats av att de korta fängelsestraffen ersatts av intensivövervakning (elboja).

De anstalter som byggs idag har betydligt fler anstaltsplatser. Frivården har ökat sin personal under åren efter olika beslut om nya straffpåföljder.

Jan Gustavsson har arbetat inom olika yrken i rättsväsendet sedan 1960-talet fram till sin pensionering, såväl i Värmland som vid Kriminalvårdens Huvudkontor i Norrköping.

Lyckolatrinen är berättelsen om åtta helt vanliga värmlandspojkar som svetsades samman under sin militärtjänst, där det militära ändå kom i skymundan av något annat helt ofattbart. Skulle vanliga värnpliktiga för den sakens skull komma att döda utan att det råder något krig?

Skildringen ger en bild av lumparlivet på tidigt 1960-tal med en mix av komik och allvar. Parallellt med den militära vardagen dras soldaterna in i en helt osannolik historia som via Munkfors leder ända till en dödscell i Mexiko.

I historien spelar en latrin en avgörande roll. Latrin är ju vanligtvis något som kan liknas vid avträde, toalett, dass, avföring, exkrementer, spillning eller bräck. I denna berättelse utgör emellertid latrin allt annat än en skitsak.

Författaren Ulf Karlsson har ett förflutet som mångfaldig idrottsledare, egen företagare och lärare. Han var bl.a. förbundskapten för svenska friidrottslandslaget 2001-2004. Under perioden 2005-2007 innehade han en gästprofessur i ledarskap vid Göteborgs universitet.

Ulf har också varit yrkesmilitär under sex år.

Han har tidigare medverkat med artiklar och betraktelser i olika tidskrifter och böcker. "Lyckolatrinen" är Ulfs debutroman.

Det judiska livet är en del av Karlstads och Värmlands historia.

"Glöm dom inte" berättar om personer och platser som bidrog till en tidig utveckling av länets närings- och kulturliv - bl.a. Nissen Felländer, släkterna Münnich och Pagrotsky, Benizon Bergson och hans trikåfabrik, Itzig Fleischer, Manne Levinowitz i Filipstad och skådespelaren Mimi Pollak. Alice Klein, Hania Rosenberg och Flora Gladh överlevde Förintelsen och kom att bosätta sig i Värmland. De har själva i många sammanhang delat med sig av sina livsberättelser som här återges.

Herrhagsskolan i Karlstad blev under andra världskriget beredskapssjukhus och tog 1945 emot judiska kvinnor från koncentrationslägret Bergen-Belsen. Boken berättar också om två viktiga platser i Karlstad med judisk anknytning; synagogan i Klara och den mosaiska begravningsplatsen.

Tillkomsten av denna bok grundar sig i CG Gustafssons stora personliga intresse för den lokala och globala historien. I sin yrkesroll som fritidsledare och äventyrspedagog har författaren tillsammans med skolor och fritidsgårdar under många år genomfört hågkomstresor i Förintelsens spår i Europa för ungdomar och även vuxna. Han har tidigare skrivit två böcker: "I Förintelsens spår, texter och tankar inför, under och efter en resa till Polen", och "Cactus 2.0 äventyrs- och dramapedagogik", en handledning om att använda friluftslivet och naturen för att undersöka historiska skeenden.

Den pensionerade adjunkten Solveig startar studiecirkeln "Björkvik under andra världskriget". Hennes ambition är att kartlägga det lilla lokalsamhället Björkviks historia under beredskapsåren.

Samlingsplats för studiecirkeln blir väninnan och entreprenören Hillevis nyöppnade "Antikvariat Bläckhornet". Till cirkeln sluter sig också lantbrukaren och fixaren Otto, den lite mystiske Jan med bakgrund inom den militära underrättelsetjänsten, samt receptarien Jelena med rötter i f.d. Jugoslavien.

När de fördjupar sig i vad som hände under krigsåren stöter de på en samling lokala nazister. Flera av dem visar sig vara efterföljare till den lokala nazistiska rörelsen från 1930-talet, några till och med från samma släkt. Genom ett bankrån och samarbete med andra extremistmiljöer förbereder de ett stort attentat.

Seniorerna i studiecirkeln tar på sig uppdraget att sätta stopp för attentatsplanerna och de visar sig ha oväntade personliga resurser till sitt förfogande.

Lars Korsell är jurist samt docent i kriminologi och forskare vid Brottsförebyggande rådet. Han har en bakgrund från domstolar och departement och har författat ett flertal kriminologiska fackböcker, bland annat om kulturarvsbrott och SÄPO:s kontraspionage. "Studiecirkelns första fall" är Korsells andra utgivna roman.

En höstafton 2024 blev jag ombedd att hålla föredrag i Karlstads Hembygdsförenings regi någon gång i maj 2025 och anförtroddes att själv välja ämne. Jag satsade till sist på 'Selma Lagerlöfs liv och författarskap', dels för att sätta press på mig själv, dels också, och framför allt, för att jag ville bilda och utbilda mig inom ett område, där mina kunskaper var blygsamma.

Vad jag kommit att upptäcka är en vardagsmänniska i djupa tankar, begåvad med oerhörd arbetskapacitet, vidare ett mångsidigt författarskap. Jag har försökt belysa författarens liv och verk i vad som slutligen blev de sjutton miniessäerna i denna bok.

Selma Lagerlöf var också en god psykolog. Ytterst ville hon blottlägga våra egendomliga livsvillkor och utröna var gränslinjerna mellan liv och död finns - i den mån de över huvud taget existerar.

Mats Parner föddes i Motala 1943, har studerat i Lund och är pensionerad matematiklärare. Han har tidigare utgivit 'Virtuoser med blick för talens magi' (2011), 'Den fräkniga näktergalen från Karlstad' (2012), 'Fallet Quick/Bergwall - analys av en vård- och rättsskandal' (2013) och 'Brev. Ord som växlades under hösten 2023 och vintern 2024' (med Stefan Widqvist, 2024). 

Forshaga var i slutet av 1800-talet en bruksort där det tidigt förekom strejker. Under 1800- och 1900-talet växte folkrörelserna och de påverkade utvecklingen för människorna i Sverige och Forshaga.

Under 1960-talet började industrin gå dåligt i Forshaga och ishockeylaget degraderades från högsta serien. Markområden exproprierades och bebyggdes med villor och gammal bebyggelse revs. Det innebar ökad inflyttning och krav på kommunen på skolor, barnomsorg mm.

Vad innebär det för ett samhälle med ett rikt föreningsliv, en tidigare klasspräglad bruksort att förvandlas till ett modernt villasamhälle?

Peter Wallgren är ansvarig för illustrationerna och bilderna i denna bok. Peter har tidigare medverkat i många böcker och skivomslag med sina teckningar och han är född och uppvuxen i Forshaga.

Jan Gustavsson är ansvarig för texten. Jan har tidigare skrivit ett tiotal böcker och han är sedan 1970-talet bosatt i Forshaga.