Visar resultat för..."Eau"

År 1845 byggde sig Thoreau en stuga vid tjärnen Walden nära Concord i Massachusetts. Han levde där nära naturen i över två år och hade under tiden få kontakter med civilisationen. Skildringen av det enkla och oberoende livet i skogarna är ett gott exempel på hans kritik mot det framväxande moderna samhällets avigsidor. Thoreaus egensinniga tänkande har påverkat miljoner människor världen över.

Natur & Kulturs klassikerserie Levande litteratur har en över 80-årig tradition av kvalitetsutgivning. I serien presenteras nu en oavkortad nyöversättning av Thoreaus mest berömda verk.

Med efterord av Thoreau-experterna Steven Hartman och Henrik Otterberg.

Översättning Peter Handberg

”Människan föds fri och överallt är hon i bojor”. Med dessa uppseendeväckande ord inleder Jean-Jacques Rousseau sin skrift Om Samhällsfördraget eller Statsrättens grunder (1762). Härmed slås det stora frihets- och frigörelsetemat an i europeiskt tänkande. Det gäller människans intellektuella, politiska och inte minst känslomässiga frigörelse. Som filosof och pedagog skapar Rousseau en avgörande utgångspunkt för den radikala jämlikhetstanke som via 1700-talets revolutioner i Nordamerika och Frankrike och 1800-talets successiva frigörelser från ståndssamhälle, förtryck och religiös intolerans leder fram till vår egen tids uppfattning om medborgarnas rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen.

Du contrat social översattes i sin helhet till svenska senast 1919. Med Jan Stolpe och Sven Åke Heeds nya översättning bör Rousseau kunna återta sin centrala position också i den svenska debatten om demokratins villkor.

Inledning: Leif Lewin

Stella Dubois-Howard har alltid varit älskvärd. Men betyder det att hon är värd att älskas? När Tom lämnar henne för en annan kvinna inser Stella att hon har blandat ihop begreppen.

Låg på självförtroende men hög på champagne och lugnande piller jagar Stella bekräftelse, ett namnlöst ligg i taget.

Under en julhelg i hennes barndoms England ställs allt på sin spets. Stella får ett dunkelt uppdrag från sin mor: för att rädda familjens vingård måste Stella charma en amerikansk investerare. Men vid första mötet inser hon att ödet har spelat henne ett spratt. Hon har träffat den kylige affärsmannen förut – men i ett helt annat sammanhang.

I ett försök att ena sin kaotiska familj söker Stella upp sin förskjutna brorsdotter. Men mötet med Evie blir inte som Stella har tänkt sig. Dessutom blir Stella bannlyst från Cotswolds efter en skandalös julfest. Stukad reser hon hem till Stockholm, där jakten på nya pengar blir en oväntad resa mot frigörelse. Och kanske, också, vägen till den stora kärleken.

Marcella Mravec följer upp sin hyllade debut Rebound med Nouveau Riche – en lika romantisk som tragikomisk berättelse om klass, kapital och kärlek.

Sagt om Rebound:

”Initierat och urbant. En ny stjärna är född på den litterära himlen.” – Denise Rudberg

"Suverän iakttagelseförmåga och humor" – Nina Lekander, Expressen

Connie trodde att livet äntligen skulle falla på plats – men på bara några månader raseras allt. Hennes man lämnar henne för en äldre kvinna, tidningen hon arbetar på går i konkurs och familjehemmet måste säljas. När hennes älskade gudmor Lismay ber henne komma och hjälpa till på det charmiga men nedgångna Château Villette i Provence, tackar Connie ja utan att tveka.

Château Villette är fyllt av minnen. Som ung tillbringade Connie en magisk sommar här, då hon lärde sig att laga fransk mat, stryka lavendeldoftande lakan – och försöka ignorera den oemotståndliga grannen Rémy.

Men mycket har förändrats. När Connie kliver in genom porten ser hon att châteauet är närmast i ruiner. Väggarna har sprickor, taket läcker och gästerna sviker. Hon inser att det krävs mer än bara god vilja för att rädda Lismays älskade hem.

Kan detta ändå bli den nystart hon inte ens visste att hon behövde? Och när gamla känslor plötsligt väcks till liv – är hon redo att öppna sitt hjärta igen?

Drömmen om Château Villette är en charmig och varm roman om att våga börja om, rädda det som betyder något och finna både kärlek och mod i hjärtat av Provence.

Det fanns inga ord som var lika färgsprakande och gränslösa. Färgspelet denna klarvakna natt tände ett nytt bubblande hopp inom mig, mer löftesrikt än alla älskare i världen. För varje dag som gick blev vintern mildare, ljusare och allt rikare på insikter om sånt som är viktigt i livet.    

Anouk har fått nog av stadslivets förkonstling och lämnar sin lägenhet i Montreal för att flytta in i en övergiven stuga i Kamouraska, den nordliga trakt där vitvalarna föds. Det är mitt i vintern, snön ligger djup och det tar tid innan hon lär sig hur man bäst överlever utan el och bekvämligheter i vildmarken. Att vara självförsörjande i 40 minusgrader är ett ständigt pågående äventyr, ett galet vågspel, men också en inre resa. Anouk lär känna sig själv, hon börjar skriva. Men ensamheten blir utmanad av ett oväntat möte. 

Gömslet är en roman om att sakta ner tiden, att våga leva sina drömmar, om läsandet och skrivandet.  

Gabrielle Filteau-Chiba skriver, översätter, illustrerar och slåss för Québec storslagna natur. 2013 lämnade hon själv lägenhet, jobb, familj och vänner för att bosätta sig mitt i Kamouraskas vildmark. Där levde hon i tre år i en enkel stuga, och där skrev hon Gömslet. Karaktären Anouk återfinns i hennes andra roman Coyote (Sauvagines) som blev hennes stora internationella genomslag och utkom på Éditions J. i november 2022.

Poetisk spänningsroman i vildmarksmiljö.

Jag blundar och tar ett djupt andetag. Återkallar bilden av mitt lilla bo som jag tvingades fly ifrån, husvagnen där jag hade det så bra, tvättlinan som svajar i vinden, lönnlövens doft av rost, mitt eget förlorade paradis. Sen minns jag också stövelspåren och leran på min dörrmatta. Och coyotefällen som jag kanske inte borde ha behållit.  

Raphaëlle är viltvårdare. Hon lever ensam med sin hund i en husvagn i hjärtat av Québecs djupaste skogar. Hennes närmaste grannar är vilda djur, björnar, lodjur och coyotes. Hon är precis där hon vill vara, men uppdraget att skydda de hotade djuren börjar kännas omöjligt. Tjuvjägarna är många, deras metoder grymma.

En morgon upptäcker Raphaëlle färska spår efter en björnhona utanför husvagnen. Några dagar senare försvinner hennes hund. Hon hittar tiken svårt skadad, fångad i en tjuvjägares snara. Utom sig av raseri lämnar hon ett varnande meddelande till tjuvjägaren. När hon hittar fotspår framför sin dörr och skinnet från en nyss flådd coyote på sin säng, förstår hon budskapet: nu är det hon som är tjuvjägarens byte. Men Raphaëlle är inte lättskrämd. Med hjälp av sin gamle vän Lionel och den egensinniga Anouk planerar hon en hänsynslös hämnd.

Och i skuggan av våldet spirar en oväntad, sensuell kärlekshistoria.  

Konsten att vandra och andra essäer samlar några av Henry David Thoreaus mest inflytelserika texter, där läsaren får möta honom som ekolog, politisk filosof och poet. 

Thoreau, en av Amerikas mest ikoniska tänkare, utforskar här en skarp civilisationskritik, en livsbejakande individualism och, inte minst, en djup och outtröttlig kärlek till naturen. Naturen är för Thoreau inte bara en bakgrund till människans liv, den utgör själva kärnan för hela tillvaron, en konstant och oföränderlig kraft som står över alla mänskliga konstruktioner och föreställningar. I essäerna framträder hans filosofi i full blom. Här ges naturen företräde framför allt annat till och med Gud.

Det är hälsosammare att se ned på marken än upp mot himlen , skriver han i sin dagbok och fångar därmed sin djupa respekt och vördnad för det jordiska, såväl som sin obevekliga tro på människans förmåga att leva i harmoni med världen omkring oss. Essäerna ger inte bara en inblick i hans briljans som stilist, utan också i hans vision om en mer naturlig och rättvis värld.

Thoreaus ord har inspirerat generationer, från ekologer till människorättsaktivister som Gandhi och Martin Luther King, och hans budskap om naturens och frihetens värde är lika aktuellt idag som det var på hans egen tid.

Denna reviderade nyutgåva av Konsten att vandra är översatt av Erik Carlquist och har ett insiktsfullt förord av idéhistorikern Ronny Ambjörnsson.